Att ha det lagom svårt

En artikelserie i SvD som heter Det som inte dödar stärker, säger:

Alla vill väl slippa svåra händelser i livet. Få gör det och frågan är om ett liv utan bakslag är något att eftersträva. Tillvarons törnar kanske också för med sig något bra? Det är temat för vår nya artikelserie. Vi börjar med ny forskning som pekar på att ett rimligt antal motgångar gör människor mer motståndskraftiga.



När amerikanska forskare i en stor undersökning studerade hur nöjda amerikaner är med livet fick de ett förbryllande resultat: Människor som sluppit allvarligare motgångar mådde i genomsnitt sämre än dem som hade upplevt åtminstone några prövningar.
Studien pågick under flera år och mätte antalet allvarliga motgångar, exempelvis svåra sjukdomar, dödsfall i familjen, arbetslöshet, skilsmässa och naturkatastrofer. Under två år svarade ett representativt urval av närmare 2 000 amerikaner på frågor i webbaserade frågeformulär.
Endast antalet svåra händelser registrerades. Däremot avstod forskarna från att försöka placera in prövningarna på en skala utifrån hur traumatiska de var. Alla uppfattar inte svårigheter på samma sätt, var deras motiv.
Hursomhelst blev resultatet att personer med två till fem motgångar var de som fann sig bäst tillrätta i livet. De som rapporterade inga svåra prövningar alls var mer missbelåtna, liksom de som fått många törnar i livet.
Forskarnas slutsats är att en viss dos negativa erfarenheter ger en mental motståndskraft. Den som haft motgångar förstår bättre att uppskatta det goda i livet och kan i större utsträckning bortse från förtretligheter. Mycket riktigt gav de sin rapport titeln ”Whatever does not kill us...”, ungefär ”Det som inte dödar...”.


Jag tyckte det var spännande, spännande, spännande! Läs gärna artikeln i dess helhet, om ni har ork och tid. Här.

Enligt den amerikanska studiens lista över 37 törnar i livet har jag bara haft typ två, vilket ju stämmer med ovanstående -- att ett par prövningar i livet gör en lyckligare.

För trots allt (allt betyder egentligen bara att jag är sjuk och inte har några barn) är jag hemskt lycklig. Särskilt en dag som denna, när folk betänker kärleken. Att ha hittat Kärleken när jag trodde det var kört, och att leva lyckligt med Mikael, uppväger en hel del olyckligheter. Happy, happy, happy! som Mia säger.

Inga kommentarer: