Vadå ha pippi på?

När jag skulle fylla 50 så hade jag förberett en liten önskelista. Först på den stod Blå elefant-servetter från Svenskt Tenn. Jag skulle berätta för Mikael vad som stod på listan, och innan jag har börjat säger han: Men säg nu inte nåt om servetter!

What? Skulle jag ha pippi på servetter? Jag visste absolut inte att det var nåt som Mikael hade lagt märke till. Bara för att man vill ha fina mönster så har man inte pippi på servetter.

Jag vill egentligen ha Elefant i alla färger som finns. Det är väl inte orimligt att ha dem i de fyra grundfärgerna, så täcker man alla tillfällen på året. 

Och Stockholm vill jag ha, och kanske Manhattan också, men de finns inte som pappersservetter.

Och de där med det lite lurviga blåa mönstret som jag har glömt namnet på, La Plata.

Men som om det inte var nog har jag nu hittat att Östermalms textil har William Morris-servetter! Dem måste jag också ha, precis allihop.

Det enda som är lite synd är att servettskåpet är medicinskåp. Och det går inte att komma åt servetterna för framför dem står burkar och flaskor i rader på både bredden och höjden. Det behöver ordnas. Och så har jag några turkosa servetter som jag ska slänga. De duger inte ens till att torka sig på händerna efter popcorn, så fula är de.

Jag försökte ta fram några servetter när vi åt tacos i söndags, men det gick inte utan ansträngning, så vi fick hushållspapper istället. Nesligt.

P.S. På samma önskelista stod Nuderosa nagellack, inte aprikos och inte bubblegum. Mikael blev frustrerad och sa att det fattar ju ingen vad det betyder. Jo, en tjej! Och ett sånt fick jag sen och det har jag på mig nu.