Inte så strålande

Jag tänkte härom dagen på mitt specialarbete i gymnasiet. De var ganska hårda med att det skulle vara en uppgift relaterad till ens karaktärsämnen så jag hade språk att välja mellan. Valde till slut att skriva om Astrid Lindgren. Minns hur jag satt hela påsklovet och skrev maskin. Det var tider, det.

Men faktum är att jag fick 5:a på uppgiften, men den var egentligen inte särskilt bra. Säger jag nu, två univetsitetsexamina senare.

Men det är i alla fall fint när man kan se att man verkligen gjorde sitt bästa, och blev bedömd efter vad man skulle kunna i det läget, och att man sen kan se hur man utvecklats. 

P.S. Har gjort ett par löjliga test nu. Bara den som är över 65 är vis nog att klara av de här frågorna, om du klarar dessa frågor är du smartare än 99%, bara 25% av universitetseleverna kan svara rätt på dessa grammatiska frågor osv, eller som nedan att bara en professor kan svara rätt på frågorna.

Man borde veta bättre än att göra såna tester. Man känner sig inte smart efteråt utan bara irriterad på att frågorna var så lätta och var gjorda för att man skulle känna sig smart vare sig man är det eller inte, och nu har jag just slösat tio minuters hjärnkapacitet. Så inte vet jag om jag är så särskilt smart.