Måste? Måste inte!

Jag drömmer om att bo på andra sidan motorvägen, i Österhaninge. Antingen i herrgården eller åtminstone i ett enplanshus på 100 kvm. Naturen där, med böljande ängar, är något av det vackraste jag sett. Slås bara av Italien. Inte ens min hemmakust i Kungsbacka slår småvägarna i Österhaninge.

Så idag för hjärtat upp i halsgropen för det var en villa på 4,4 miljoner till salu i Österhaninge och kanske måste vi köpa den! 

Men det måste vi apselut inte, som väl är. Köket var så modernt att jag fick lite frossbrytningar. Det passade mig inte alls.

Sen var husets rum på tre våningar. Dvs entré, kök och vardagsrum på ett, loft med typ stege upp till sovrummet, källare med dusch. Ska jag leva på tre plan? Inte mer än en dag. Så det var jätteskönt att det blev så tydligt att vi inte vill ha det.

Men när jag ändå var igång kollade jag på nåt knappt dussin hus till och jag hittade faktiskt ett som nästan var perfekt. Äääälskar utsidan, som också talar sanning om insidan. 

Köket var inte perfekt, men bättre än ett för modernt. Jag vill ju att allt ska se gustavianskt ut så moderna kök är ingen höjdare. Som väl är är vårt kök mer vitt och intetsägande än riktigt modernt, som väl är. 

Men villan hade fyra sovrum, dvs ett sovrum, ett gästrum och varsitt hobby-/jobbrum till oss var. Och allt detta i en ganska välhållen gammaldags stil utan att vara för chabby chic. Och på ett plan!!! Mig och trappor samarbeta icke.

Enda problemet är att eftersom vi inte tjänar över 800 000:- om året i hushållet, så måste vi amortera tre procent när vi bara har en miljon att sätta in i huset och då skulle det kosta oss över 16 000:- i månaden. Plus 35 000:- om året i värmekostnader. Jag tror det var vid motorvägsavfart nr två efter oss, alltså Vä-ha syd och sen Gryt, bredvid Östnora. Så landet, men precis vid avfarten så inte två mil rätt in i skogen på grusvägar.

Så jag vill inte köpa det. Eller, Jo, det vill jag nog. Men vi har inte 4,5 miljoner att kalla till oss.

Så då bor vi kvar. På ett sätt är det ju skönast så. Flytta är urkul, jag älskar det, men man ska ha en normal människas ork att fysiskt flytta men också tapetsera om. Och måla om mina gustavianska bokhyllor vita. För är det nåt jag brinner för just nu så är det nya tapeter, nytt köksbord, nytt soffbord, ny vardagsrumsmatta för den suger tyvärr åt sig allt damm. Och så behöver vi en ny säng och sänggavel och nya madrasser. Jag hoppas att Mikael snart får ett jobb så vi kan köpa sängar osv på Mios rea i januari.

För trots att jag går på den mest gammaldagsa stilen är det ju helst såhär jag vill ha det. Svenhögt i tak, så det känns större än det är, samt tapeter och lister på väggarna och ett lyckligt äktenskap mellan gustaviansk och Carl Larsson och sånt som kanske inte hör dit. (Källa: Sofia Tretows blogg på Sköna hem)