Lite obehagligt

I måndags eller tisdags bestämde jag mig för att sänka sköldkörtelmedicindosen för att se om det var den som orsakade huvudvärken. Det är ju lite otroligt att jag inte har fått några kännbara eller mätbara effekter, som på temp, puls eller magen, men jag får svår huvudvärk som om jag är övermedicinerad. Men jag var tvungen att prova och ja, huvudvärken blev mindre.

Vad som också blev mindre var min sömn. I tre nätter i rad vaknade jag efter 4-6 timmar och fick ta mer piller och somna om. I vanliga fall har jag bara en sån natt på ganska lång tid men tre på rad har aldrig hänt. Jag har blivit förvirrad och tappat minnet. Sådär som att två timmar efter duschen har jag inget minne av att ha duschat, och samma med maten, jag kommer inte ihåg om vi ätit och vad. Jag vet såklart inte vad det är för dag. Det är säkert inget farligt utan att hjärnan inte orkar stoppa in saker i minnet när den fått för dålig återhämtning på natten, men det är läskigt. Minnesluckor är obehagligt. Idag fick jag svar på ett sms jag inte visste att jag hade skrivit. Jag är ju van vid minnesluckor från en sömnmedicin. Så vet jag vet att man kan göra alla möjliga saker och inte minnas det nästa dag. Jag har bakat, spikat, handlat och skrivit väldigt mycket konstigt. Men det är en känd biverkning av en medicin. Att tappa konceptena om tre dagar för att hjärnan typ är lite skadad känns inte som nåt man rycker på axlarna åt. Jag för görnoggranna anteckningar om det. Tycker det är obehagligt som sagt.

Så det här med sköldkörteln har inte gått precis som jag hade tänkt mig. Huvudvärk som enda symptom men fortfarande låg temp och allt det där? Hade jag inte haft de där dagarna i början när jag var superpigg hade jag lagt ner det här. Men nu vet jag vad den här medicinen kan göra med mitt mående och jag vill, jag SKA, dit igen. Men stackars läkaren, han får det inte lätt att veta hur jag ska gå vidare med det här.

4 kommentarer:

Monica sa...

Det måste vara jobbigt med så många mediciner som kanske spelar med eller mot varandra...

Sara sa...

Meh, kan inget få vara lite enkelt?

Humlan sa...

Fy vad läskigt med minnesluckorna😨. Hoppas det gått till sig med sömnen.

Anja Olergård sa...

Jag har haft det förr. Om jag måste gå upp vid 1 så tappar jag resten av dagen. Jag tar det som att när hjärnans kapacitet inte räcker till allt, prioriterar den bort sånt som att minnas den nuvarande dagen. Man glömmer ju inte vem som är ens mamma. Men ändå, det är obehagligt.