Idag har jag fått så många goda tankar. Här är den ena.
Jag läste vad en kvinna sagt angående att vi ofta tycker att vi borde göra mer, men att vi behöver lära oss att tänka att vi kanske har gjort allt vi har kunnat, allt vad nån rimligtvis kunde förvänta sig,
Hon sa att hon ber varje morgon att Gud ska inspirera henne till att göra något den dagen och så ska hon göra det. Hon blev förvånad ibland när den grejen var Lär några barn spela Yatzy eller en gång Sov på maten. Ibland vill Gud att man tar hand om sig själv, inte bara om andra. Eller det vill han ju jämt, men ni fattar. Och ni som inte blandar in nån Gud i ekvationen kan översätta tankarna till era liv, så bli inte bortskrämda för att jag "predikar". Jag försöker att inte göra det så jättemycket, men ibland har jag fått en för mig omvälvande insikt, liten eller stor, och då är min impuls alltid att skriva den här. Och min kyrka betyder så fantastiskt mycket för mig att ibland kan jag inte låta bli fast Sverige är ett sekulariserat land.
Men ändå, här kommer cloun. Hon sa att om hon gör det varje dag resten av sitt liv så kan det bli totalt 18 250 grejer som Gud har velat få gjort och som hon har utfört. Det är verkligen ingen liten sak! (Jag tar detta ur minnet och ni vet ju hur minnet är.)
Idag på ett möte i kyrkan var det en klok kvinna som berättade några tankar inför liknelsen om den barmhärtiga samariten. Man hör ju om honom i historien, han stannade för mannen som blivit rånad och misshandlad, han tog mannen till ett vandrarhem och betalade för hans uppehälle och vård. Men hon gissar att det var fler inblandade i historien. T ex tror hon inte att personen kunde bära en skadad man själv. Eventuellt hade han nåt packdjur men till och med att bara få upp en möjligtvis medvetslös människa på en åsna måste vara närapå omöjligt ensam. Så nån kanske hjälpte honom. Och så fortsatte hon och identifierade små tjänster som massa folk kan ha gjort i samband med det som själva liknelsen tar upp. Små tjänster. Men vem säger att de är små? Utan små tjänster blir ingen hjälpt!
Och av många små tjänster kan man bygga ett helt liv av att göra gott, bry sig om andra, hjälpa, stötta, lindra, lära, förklara, le, skratta, gråta, älska.
Jag ser delvis mig själv som fd högpresterande. Men det är inte de stora sakerna som formar en människa. Visst blir man förändrad av en skilsmässa eller anhörigs död osv, men av de livshändelser man kan välja så har de många små händelserna större påverkan på livet än nån enstaka stor. Om det enda bra man gjort var en stor grej för 30 år sen, så mår man kanske inte så bra i sig själv. Man behöver faktiskt erkänna för sig själv att man är bra, att det man gör är bra, att man duger och är till nytta för världen. Det är droppen som urholkar stenen. Den stora stenen flyttar inte den lilla droppen.
Så jag ska börja identifiera en god sak om dagen. Vet inte om jag kan vara så handlingsinriktad att jag kan utföra något gott varje dag, men jag kan bli lite vidare i min definition av saker att inkludera, t ex att låta bli att säga nåt när man är irriterad, inte bara större verbala saker som skriva ett fint brev till nån.
Mikael har gett mig flera komplimanger idag (får jag skvallra? Att jag hade fin klänning och fina skor och att jag har blivit bra på att köra elrullstol. Och alla tre höll jag faktiskt med om, men blev likväl väldigt väldigt glad över att höra det!) och det kommer jag att gå tillbaka till i tankarna flera gånger. Jag fick ett mail av en mycket speciell person i måndags och när jag hade den där jobbiga natten när jag försökte somna så länge men inte hade tagit sömnpiller, så upprepade jag en fras ur det mailet för mig själv när sovångesten blev för svår. "Hen säger att jag ... [nånting bra]." Man kan aldrig ersätta sin egen självkänsla med andras åsikter om en, men man kan få hjälp och tröst och känna sig stolt när nån vars åsikt man bryr sig om säger nåt bra om en. Och säga nåt bra om nån kan jag ju göra hur mycket som helst, både på sociala medier och hemma i vardagsrummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar