Man ska inte tro på allt man läser i tidningen.
DN påstår nämligen att jag vet mer om modern vetenskap än 73% av de tusentals som gjort testet (har tyvärr ingen länk, jag gjorde det på telefonen förut ikväll).
Möjligtvis är jag duktig på att göra tester, men eftersom jag inte gick igenom svaren och alltså inte vet om jag fick rätt eller fel på dem jag gissade på, så har jag inget annat att säga än att om detta är vad Sveriges folk vet om vetenskap så är det illa ställt.
Jag är nämligen inte bara kognitivt handikappad, utan också utpräglad humanist och språkmänniska, var sämst i min klass i matte på högstadiet (alla utom jag och en till började på teknisk eller natur, förvisso...), och har inte ens läst biologi, fysik eller kemi på gymnasiet, utan endast ett förfärligt ämne som hette naturkunskap och som handlade om att gå ut i naturen och plocka tio växter. Jag ids inte ens plocka sju blommor under huvudkudden på midsommar, vem tror att jag gör det för sämre skäl än en blivande man...
Min lärare i matte sa däremot det oerhört logiska att man inte kan få femma i matte om man går humanistisk, då hade man gått natur. Hon verkar helt ha missat att olika linjer har olika kunskapskrav. Fy vad jag inte gillade henne. Men å andra sidan fick jag en eller två femmor som jag inte vet om jag förtjänade, så det gick nog på ett ut. Jag tror jag gick ut med 4,7 i medel och läxläsning var inte min ivrigaste fritidssysselsättning. Så det gick rätt bra med tanke på den ansträngning jag la på saken. Ja, och så gammal är jag att jag fick 1-5 i betyg, i ämnen, inte kurser. Graven ropar på mig. Fast ni som läser här är kanske nästan lika gamla själva, det tänkte jag inte på! Jamendåså. Har ni också blivit så gamla att ni talar om er ungdom som väldigt svunnen, och er avföring? Veckans Skavlan säger jag bara. 25 år och avföringsmeisterin, med många avväpnande leenden. "Charmen med tarmen", har ni läst den?
Gå i alla fall in på DN och gör vetenskapstestet om ni behöver förströelse. Gör gott för självförtroendet. Jag ska utmana Mikael. Jag kan inte riktigt bedöma om han får alla rätt. Bara 2% får det.
Han frågade förresten om jag ville lära mig ett nytt engelskt ord igår, och det ville jag såklart. Vi diskuterade dock inte hans ohemula fräckhet i att anta att jag inte redan kunde det! Fast det kunde jag inte, så...
Ordet var bår, i nån vers i Nya testamentet. Jag skulle inte tro att King James använder ordet gurney, inte ens stretcher. Mikael berättade att ordet var beir, uttalas som bear, björn. Jag tycker ju direkt att ordet låter som fornengelska med nordiska rötter. Mikael påstod att det var tyskt, men whatever. Tror till och med att beran betyder bära på Old English.
Ja, fast detta ordet var egentligen en pall som man satte en kista på och bar (Jairus dotter -- så hon var rejält död och inte bara nydöd, eftersom de fått fram svepning och kista), och vi säger ju än idag pallbärare. Eller tänker jag på engelska nu? Klockan är sen och jag ska nog börja konsumera fina men ickeförpliktande bilder istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar