Carla

Jag skrev ett avskedsbrev igår som skulle läsas upp för Carla när hon hade kommit hem från sjukhuset igår. Jag kände att det var bråttom, hon kunde bli medvetslös fort och då skulle det vara försent.

Så jag satt halva kvällen igår och halva natten och skrev vad som kändes som det viktigaste jag nånsin har skrivit.

Jag vet inte om hon fick höra det, för hon har redan gått bort. De trodde hon hade 1-2 veckor kvar, men det blev 1-2 dagar. Californien känns så oerhört långt bort.

Visst var hon fin?