Att vara gift och aldrig ha skilda meningar är nog en utopi, eller önskvärt är det väl inte heller, för det låter då som om ena parten är död eller helt undflyende.
Däremot handlar det om hur man bråkar. Skriker och gapar? eller håller sig lugn och säger inget man ångrar?
Faktiskt har Mikaels och mitt grälmönster ändrats med åren. Vi kan hålla oss lugna mycket bättre nu än förut. Det är så skönt, för de där jobbiga grälen tar så mycket energi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar