Vilken dag

Har haft migrän två gånger idag. Ingen återvinning jag förespråkar.

Mikael skrämde mig så jag skrek och flög i luften. Han råkade komma hem från Köpenhamn en timme tidigare än vi trodde, och jag stod med ena foten i skon och skulle gå ut och kasta sopor när jag ser honom en meter från mig, genom fönstret i ytterdörren. Livsfarligt. Hjärtattack!

Frisk luft och sol och en liten, mindful runda med kometen och man mår värdelöst. När ska jag lära mig?! Det var nog ungefär nu i början av september för 20 år sen som jag blev sjuk. Hjälp.

Började läsa en artikel om vad man ska och inte ska säga till nyblivna unga änkor. Jag kunde bara läsa första stycket, sen kändes det som att jag skulle få en panikattack om jag fortsatte läsa. Känslorna förvånade mig med sin nästan våldsamma kraft. Igår var det två år sen Rob dog och min lillasyster blev änka. Så ofattbart. Mitt livs värsta telefonsamtal, bara tre ord långt, spelas upp i huvudet. MITT livs!! Jag förstår inte hur hon har överlevt.

Mikael och jag firar 5-årig bröllopsdag i veckan. Najs. Om vi får ha varandra kvar så länge. Alltid när han kommer hem på kvällen tackar jag honom för att han kommer hem till mig. Inte alla har sån tur.

När medicinerna började verka på dagens första migrän satt jag med pinterest och kollade på kläder. Jag älskar kjolar, koftor med skärp, färgmatchning och färgklatschning. Men efter att ha tittat på modeller en lång stund såg vanliga människor rätt anskrämliga ut. Det kan ju aldrig vara nyttigt.

Nä, nu måste jag gå på toa igen. Fullkomligt vansinnigt. Kisset är inte ens gult, det går bara rätt igenom.

Mikael hade mycket att säga om dagens äventyr. Mycket trevligt samtal.

We will do better.