Hittade vetelängden (så kallar jag min sån där avlång tygpåse med isytt vete som man värmer i mikron) ovanpå mikron i morse, eller det kan lika gärna ha varit igår morse, jag lyckas sällan pricka in sånt som veckodagar. Jag vet att jag inte brukar låta den ligga framme, i köket i alla fall, den har legat på golvet bredvid sängen ett antal gånger, men ovanför mikron är dessutom skåpet där vi förvarar vetelängden. Jag borde inte ha lämnat den där. Jag frågade Mikael om han hittade den i mikron när han gick upp, och så var det ju. Jag letar då lite i minnet och drar fram nåt som liknar vetelängden i mikron. Jag hade tänkt stoppa mikron efter 1:20 nu när det är så varmt i lägenheten. Men på knappt en och en halv minut har jag alltså glömt av vad jag håller på med. Konstigt att jag inte hörde mikron tjuta när den var klar.
Men jag har inte riktig demens. Jag tog ett hobbytest i nån tidning och man skulle t ex rita en klocka med visare och siffror och ställa klockan på 10 i 2. Det kunde jag, så än har jag lite hjärna kvar. Alltid nåt.
2 kommentarer:
Klockan har jag tränat på hela vintern, för det har ingått i 2:ans läxkurs. Däremot att subtrahera 7 i taget som också ingår i minnestestet gjorde att jag (pga ärftlig belastning) kvalar till minneskliniken. Men då ses vi inte där då ... Det var ju bra.
Ta´t lugnt. Min make plockar ut stora temuggar med fd kokt vatten titt som tætt. Aha, det ær dærfør jag ær så tørstig, jag drack det aldrig utbriister jag. Dagligen. Och jag har ingen diagnos att stoltsera med. Ännu.
Skicka en kommentar