Alltså, folk!!!!!

Läste nyss ett blogginlägg som jag inte tänker hänvisa till, men det brukar handla om mode eller inredning, jag minns inte ens under vilken rubrik jag hittade inlägget, men nu handlade det om att bli sjuk.

Personen beskrev hur hon vaknade sjuk och tyckte det kändes som streptokocker för det hade hon haft förut. Gick till doktorn och fick vänta i 97 minuter på doktorn, som gjorde nåt snabbtest, som var negativt för streptokocker. Men personen ville ändå ha antibiotika, och läkaren gav sig!!! Efter fem dagar med antibiotika kände hon sig fortfarande dålig, så då gick hon till doktorn igen, och det visade sig vara ett virus.

Jag blir fullkomligt rasande. Antibiotika som sockerpiller?! Mot virus?!

WHO säger att vi snart står inför faktumet att vanliga bakterieinfektioner återigen blir dödliga, eftersom bakterierna utvecklat resistens.

Jag tänker på de 27 fall av clostridium difficile som spreds på ett skånskt sjukhus och som 15? (minns inte längre) personer dog av. Och när jag opererat gallan fick jag lämna avföringsprov eftersom avdelningen haft problem med smitta. Jag hade inget, men med mitt skeva immunförsvar som inte funkar som det ska, hade det nog inte blivit en rolig historia att vara nyopererad, me-kraschad och med en i värsta fall dödlig och antibiotikaresistent sjukhussmitta.

Ja. Jag. blir. vansinnig.

När jag arbetade ideellt för min kyrka i min ungdom hade jag en kollega från USA, som fick en halv kur antibiotika på posten av sin syster. Hon hade ätit halva kuren och kände sig bättre, så hon skickade resten till systern, att ta om hon kände sig krasslig. What?! Är ni från ett u-land där folk inte går mer än fem dagar i skolan?

Är folk fullkomligt bakom flötet eller?!

Och att jag är så upprörd är också för att när jag blev sjuk i England -94 var jag hos läkaren flera gånger och fick under tre månader inte mindre än fyra antibiotikakurer. Men samtliga var på fem dagar, och när jag kom hem och blev utredd på infektionskliniken, sa de att mina kurer varit barndoser. Om nu me är beroende av en smitta, så dödade de där barndoserna inte några bakterier, och tog nog däremot död på mitt eget försvar. Jag var ung och okunnig, utan egen erfarenhet av antibiotikakurer och trodde bara på läkaren. Att tänka på hur de här 20 åren hade varit utan antibiotikan när jag blev sjuk, det är också en svindlande tanke. Kanske hade mitt immunförsvar klarat det. Men jag är inte bitter, det som händer händer.

Men att det fortfarande finns folk som tigger antibiotika av doktorn, det är skrämmande. Och förfärligt med ett sjukvårdssystem där patienten, som betalar, alltid har rätt.

Fy bubblan. Jag vill inte ha nåns resistenta bakterier!!!!