Julbord

Källa

I lördags åkte Mikael och jag till ikea och åt deras julbord (99:- för Family-medlemmar, 199:- för övriga). Förutom att det var superduperkul att vara utanför huset, se nya vyer och GÖRA något, så var det så gott med julmat och så trevligt att vara på dejt med Mikael. Vi fick även med oss tre hyacinter hem, en julstjärna (blomma) som nu står i köksfönstret om ser alldeles lagom julpimpat ut. (Just det! Vattna blommor!) Sen hittade vi fina glasljusstakar för 4:-/styck! De passar värmesljus med ena hållet upp och stearinljus med andra hållet upp. Supersmart. Visst hittade vi finare ljusstakar, med lång smäcker hals, för 199:-, men vi är hellre rika på kärlek än på dyra saker så vi köpte såklart fyrakronorsstakarna.

Måste nog tyvärr berätta i detalj. Ni som inte är intresserade kan sluta läsa nu.

Jo, för 99:- fick man julbord i bufféform. För 15:- till fick man en julmust, så nu är julen officiellt här.

Maten har Tina Nordström "komponerat" och det var riktigt bra gjort. "Traditionell julmat i modern tappning" hette det. Några kryddningar var nya, men inte så det traditionella försvann. Man förväntar sig inte ett lyxhotellsjulbord för 99:- och det var det inte heller, men det var absolut inte som om de hade köpt några sillburkar i storköksformat och ställt fram. Urvalet var väl inte heller som ett lyxhotellsjulbord, men det var så det räckte. Man kan ändå inte smaka på 328 rätter. Och visst var jag mätt efteråt. Lite mer lagom mätt än efter ett julbord med 18 sillsorter. Fyra var alldeles lagom!

Här är menyn:

Mina åsikter:

TUMMEN NER
Skedarna och gafflarna man tar med hade i många fall åkt ner och var för korta, så man blev helkletig när man tog maten.

Skyltarna som finns på pressbilderna lyste oftast med sin frånvaro. Som väl var kunde man se på maten vad det var (typ röd sill, beige sill) och så fick man en del facit när man stoppade det i munnen. Resten av kryddningarna fick man gå och slå upp hemma. Som att det var anis i skinkan. Det hade jag aldrig kommit på. Jag kände nåt, men visste inte att det var anis. Men ni kan ju läsa igenom menyn noggrant nu och kan känna igen allt i förväg!

Klientelet och även i viss mån personalen. Slammer med städmaterial, anställda som har högljudda samtal med kunder på utrikiska, över borden där folk äter. Och en del kunder som ropade och ungar som sprang av sig. Det hade också behövts fler som höll snyggt runt maten. Men det saknades ingen mat i alla fall, förutom ostkakan till efterrätt. Men det gjorde inget, för ris à la Maltan var god.

Köttbullarna var vanliga mamma scans-liknande.

Kryddiga färsbiffar såg synnerligen fabrikstillverkade ut. Inte lockande för fem öre.

TUMMEN UPP
Det mesta av maten. Särskilt laxen! Tog om två gånger. Sillarna imponerade också.

Priset.

Urvalet, som var precis lagom. Det enda jag saknade var brunkål, men de kan ju inte hjälpa att jag inte äter rödkål utan brunkål. Vi brukar köra med potatissallad också, och en del kör med potatisgratäng. Det hade varit extra plus, men inget jag förväntade mig.

Bilderna är från ikeas pressida.

Vi hade också tur med tiden. Var lite nervös för att åka dit på en lördag, men det passade oss bäst då, så vi chansade. När vi kom, vid halvsju-tiden, var de flesta platser fulla, men det var inte kö till maten. När vi var halvätna hade många gått, och när vi var klara var vi nästan ensamma. Det var skönt att inte behöva köa till maten (jag orkade knappt bära min tallrik som det var) och skönt att det blev lite lugnt och tyst mot slutet.

Så gillar ni att äta julmat som ni har sluppit laga själva, och inte vill pröjsa 350 spänn i stan, så kan ni gott prova ikeas. Tycker jag. Men ni kan nog hitta andra åsikter på nätet.

Nu skulle man ha sig en laxbit... Tjena tjena.