Jag är ju inte så pysslig av mig, eller jo, det är jag väl kanske, men min energinivå orkar sällan upp så högt som till pepparkakor och lussekatter. Och pappa har ju försett mig med det viktigaste (brynkål). La upp gardinerna i köket med strykjärnet (sån där klistrig remsa man stryker fast), så jag har inte haft symaskinen framme heller, och jag har inte scrappat julkort eller ens författat ett e-julkort på en mening. Fast jag borde, och ska väl, hoppas jag.
Kan berätta om min enda erfarenhet med något juligt som jag haft hittills:
Mikael hade köpt två köttkorvar som kallades julkorv. Gjorde potatismos och senapssås till det (egenkrossat mos med min sån där mojäng). På korvens plastfodral stod att man skulle lägga korven i sjudande vatten i sitt skinn. Jag funderade ett ögonblick på om de menade plasten. Men plast kan man väl kalla plast? Så jag antog att det inuti plastomslaget skulle finnas julkorv med skinn. Men icke, det var plasten de kallade för skinn. Värdelöst. Hur ska man kunna få hemmafrupoäng när de luras så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar