"Dagens lunch"

Celebrating Christ in a Food Court—Don’t Miss This One! [Klicka för allt i världen på länken till vänster för dagens musikaliska erfarenhet!]

Ett av mina musikaliska favoritminnen var den gången jag var med goa Carla i SLC två veckor före jul. (Det var också Carla som skickade mig länken till ovanstående video.) Vi gick på en julkonsert om dagen och vandrade på tempelplatsen med alla ljus och tokfirade Frälsarens födelse, om man kan säga så.

En kväll var vi med Carls kusin Kathleen, som sjunger i Tabernakelkören, på Messiah Sing Along. Folk stod förväntansfullt med sina nothäften -- ni vet, de där svagt svagt turkosgröna som ser likadana ut för alla klassiska stycken, men som jag inte minns vad de heter. Hur som helst. Konserten var med hel orkester, med Craig Jessop som dirigent, och med fyra operaelever som solister. Sen var det några av musikstyckena också som publiken fick sjunga med i. WOW! För mig var det första gången jag såg noterna och det var inte bara att tuta och köra, som när man byter stämmor kors och tvärt i psalmboken. Ibland kom man av sig och det kunde ta två sidor att hitta sig igen, för det gick så fort och man hann liksom aldrig känna igen ett ackord eller en viss notföljd i en stämma för att veta var man var. Men det var samtidigt så vansinningt roligt!!!

Lite surrealistiskt sitter Kathleen till vänster med en stickning i händerna. Vet inte ens om hon har noterna i knät. Hon är egentligen alt (precis som Carla och jag, så vi trodde vi skulle kunna hänga på henne) men eftersom hon brukar sjunga alten i MoTab valde hon att sjunga sopranen, bara för skojs skull. Och som hon sjöng! Hon hängde med bättre i fel stämma utan noter än Carla och jag tillsammans i vår stämma -- med fingrarna klistrade vid vår rad! Och hon hade en pipa som lät som de närmaste 9 personerna tillsammans, och då har varken Carla eller jag några små ljusa väna flickröster utan låga starka fog horn type voices. Wow.

"Lunchkonserten" här ovan var grym. Frågan är om jag inte ska önska mig noterna i julklapp! Då kunde jag träna mig på att sjunga med. Vad kul!!!!!!! Vi fick av Reid & Donna Johnson i bröllopspresent en bok med historien bakom Händels Messias, samt en CD-version. Supervacker. Men jag har i ärlighetens namn inte lyssnat på den än. Den är ju lite mastig och av lättja brukar man bara orka lyssna på Hallelujah-kören, för där hänger man med lite lagom och måste inte ha 100% koncentration i varenda not. Men nu blir jag lite sugen!

Fast mest sugen blev jag på att höra en sån grej på lunchen. Jag har inte ens fått hem den där pinsamma TV-avgiftskören. Oh well.

God fortsättning på dagen!