Julpanik, för första gången

Jag börjar verkligen få julpanik för första gången, på riktigt. För det första är det första gången jag inte ska träffa min familj alls under julen, och för det andra reser Mikaels mamma bort under julen (smart girl) så det verkar som om jag/vi måste fixa julbord till honom och barnen. Ansvara för julen, liksom. Om jag inte bakar lussekatter så kommer tomten inte, är det så?

Som om inte det räckte har jag också lite ångest för presenter.Vi (Klarins) har äntligen sagt att vi bara ger presenter till dem vi träffar, det vill säga jag behöver inte köpa något till någon i min familj. En lättnad -- fast det är roligt -- både för tiden/energin jag sparar, och för att vi har ont om pengar. Fast jag köpte presenter till Johan & Beth som de skulle fått i höstas, men de hann inte komma hit innan resväskan redan var i USA. Så dem måste jag skicka. Paket, bege sig till posten i tid, samarbeta med andra som har saker som ska med.
Och så är det julklappar. Vad har vi råd med? (Och varför tycker vi inte samma.) Vad har vi tid med? Tvingas vi till köphets i sista minuten? Verkligen panik!

Och hur ska jag få in matlagningen i mitt liv när vi inte ens hinner åka till Ikea och köpa nödvändiga saker? Jag har nåt att göra varje vecka, och om jag gör två saker på en vecka hinner jag inte hämta mig mellan dem och ta hänsyn till eventuella dåliga sömn-nätter, eller söndagar när jag alltid gör för mycket. Det kanske är där paniken sitter. Jag kommer inte att orka!

Skapa nya traditioner kanske?

Jaja. Nu knakar det i nacken igen. Har suttit här i bara en kvart och redan säger kroppen ifrån. Sammanlagt en halvtimme på en dag vid datorn, och det är för mycket?! Grr. Det hinner man ju inte ens göra sina ärenden på. Jag har ett manuskript jag måste korrläsa också. Och så hade jag så gärna velat vara med i en deckarnovelltävling. Vem har tid med det -- det kan jag ju bara glömma.. Ledsen. Jag säger ju det -- jag får panik! Jag hinner inte med att ha ännu en dag som bara kan ägnas åt att vila.

Får skippa att fixa håret. Lufttorkat hår är också hår, om än i bruna tovor :)

(Och givetvis är mitt hår inte tovigt efter hårtvätten, det är genomkammat, men genomkammat rimmar inte med dosor, som originalet säger, så det fick bli tovor.)

Och så läcker det kyla från runt ytterdörren. Det ligger en handduk där nu. Ser extremsossigt ut. Mikael sa att det bara var att köpa en list. Men om jag hade köpt den där fyllnadsormen från Etsy för två veckor sen hade vi kanske haft den nu... För han har inte heller en massa tid. Vad är det med livet som kan överbelamra två människor så kapitalt??????

Fast det är klart, att om en av dem blir färdig för sängen av att plocka i och ur diskmaskinen så förklarar det en del. Usch, ingen rolig dag. Första december. Första paniken. Det är fel!