Så jag var rädd inför mötet. Jag vet att jag behöver öppna mig för att processen ska fungera och om jag öppnar mig och det sen inte hjälper så har jag använt energi för att få hjälp men inte fått nån, så då hamnar jag på minus. Så saker hänger på såna här samtal.
Och när jag inte fick kontakt med nån en stund efter tiden hade börjat bad jag att det inte skulle bli nåt.
Men sen ringde hon på telefonen. Hon kunde inte se mig i det digitala väntrummet. Men jag föredrar ju ett telefonsamtal framför ett videosamtal! Man slipper visa att man inte har tvättat håret och behöver bara fokusera öronen på att höra, inte ögonen på att se. Det är ju en microvårdskada att tvinga mig till videosamtal istället för telefonsamtal, men systemet tar inte med sånt i beräkningen.
Det blev i alla fall ett fantastiskt samtal! Så lagom blandning av att jag fick säga några jobbiga saker och sen få hjälp specifikt med dem.
Hon var klok, lyhörd, insatt. Jag är så fantastiskt lättad!
Hon sa dock ja, ja, ja, ja, ja, ja, ja precis som dr Anna men inte fullt lika snabbt, annars hade jag nog blivit triggad i PTSD:n. När jag hörde henne på tv var det de där alla ja:na som satte igång reaktionerna.
Jag ska fundera på vad jag skulle vilja höra i sovsituationen om jag var ett barn och nån skulle natta mig. Tänka ut vad jag vill höra och sen säga det.
Och när jag sjunger vaggvisor för mig själv ska jag prova att göra det ljudligt, inte bara i huvudet, eftersom vibrerande, hummande ljud används i ångestlindrande syfte.
Det var väl fantastiska tips?
Så när Gud inte besvarade min bön om att det inte skulle bli nåt, så besvarade han hellre den outsagda bönen att jag ville ha hjälp.
Ska se när jag får nästa tid hos psykologen och sen ska jag boka Monnah igen. Har haft uppehåll med all vård sen innan jul, men det som är bra vård är ju bra att komma igång med.
4 kommentarer:
När trollmor har lagt de elva små trollen
och bundit fast dem i svansen,
då sjunger hon sakta för elva små trollen
de vackraste ord hon känner:
Hoajajajajbuff
hoajajajajbuff
hoajajajajbuffbuff
hoajajajajbuff.
När mina föräldrar sjöng den sången för mig när jag var liten, minns jag hur synd jag tyckte om trollmor som inte visste några vackrare ord än så.
God natt, sov gott!
modren
Det är min näst bästa vaggsång, allra bäst är "1, 2, 3, 4, 5, 6" från Fem myror...
Vibrerande, hummande ljud? Du kanske skulle skaffa katt? Vi har numera två katter efter att ha tagit hand om en omplaceringskatt i höstas, och nykomlingen (som heter Zick och ursprungligen kommer från Schweiz) har bestämt att han tillbringar nätterna i min säng, helst på eller mycket nära mig. Och det där lite monotona, vibrerande ljudet som blir när han spinner ÄR faktiskt både lugnande och sövande! Att klappa husdjur frisätter dessutom en massa trevliga hormoner som man mår bra av :)
(men jag vet ju självklart att dina sömnproblem är av lite svårare art än vad som kan botas av en katt!)
/Sofie
Teoretiskt borde jag kanske det! Vi hade hund på dagarna förut och hon ville alltid sova bredvid mig. Nej, på mig, och det störde tyvärr sömnen jättemycket. Jag kan inte ens sova sked med Mikael. Men teoretiskt träffar du många rätt med en spinnande katt! Låter mysigt att kunna. ❤️
Skicka en kommentar