När jag påpekade att det är en sak att besöka en döende släkting på vad alla visste var hans sista jul, och en annan sak att INTE besöka mormor/farfar för att se till att det INTE blir deras sista jul, helt i onödan.
Då argumenterade hon att om hon hade dött i en bilolycka precis efter Thanksgiving, hur glada hade inte hennes familj varit då för att de träffat henne.
Så, tvärtemot vad alla myndigheter i världen råder oss till så ska vi leva som om vår varje dag vore den sista.
Problemet är att de som får betala straffet för det tankesättet antagligen inte är t ex hennes mamma, som hon inte har använt fysisk distansering från sen i somras, utan nån en eller ett par steg bort, nån som kanske dör eller får ligga i respirator och mister ett år av sitt liv. Men hon tjejen fick i alla fall leva sitt liv som om hon ska dö efter varje storhelg.
Som motvikt till den sortens tankar, eller kanske som en bevisning av vad den sortens tankar orsakar, kan jag rapportera att akuten i Helsingborg är överfull med typ 100 personer. Det hade varit knökat på Väla köpcenter och ingen höll distansen och nu är inkubationstiden från Black Friday slut och nu är det överfullt på akuten. Jomenvisst.
Allvar, jag hade precis lugnat mig efter sommaren när det var lite lättare, både att umgås säkert, men också för att det inte var så mycket snack om saken då. Men jag är fortfarande rädd för covid. Min hemtjänstperson hade det inte lätt alltså och hon är smal och vältränad. 40° feber, det låter helt outhärdligt eftersom jag redan mår som en liten influensa hela tiden. Och att behöva träna fysioterapi för att kunna gå igen, det låter inte förenligt med ME som ger en felreaktkon i kroppen efter ansträngning. Antingen får jag rehabilitera mig eller så får jag ha ME. Bägge går inte. Så när folk säger att det bara är en vanlig förkylning så säger jag För dig kanske! Det kan totalt förstöra mitt liv, även om jag inte blir så sjuk så jag nästan dör. Min senaste natt på sjukhus, eller dygn ska man säga, tog längre för mig att hämta mig från än själva operationen. Så bara en-två veckor på sjukhus skulle kunna få mig till en grönsak. Så jag är livrädd för covid, och rätteligen, när jag vet hur känslig jag är för sånt som vården inte (kan)/vill anpassa. Tror inte de skulle bry sig om vad jag sa, och så är jag garanterad vårdskada. Förhoppningsvis bara långvarig, svår, plågsam, och inte eskalerande och livslång. Men alltså, jag ska inte covid!!
7 kommentarer:
Jag såg också den tråden och blev helt chockad över hur många korkade människor det finns. Sorgligt.
Du kommer inte få Covid! Det löser sig.
/e
💙💚💜
Vilket galet resonemang av den tjejen. Det är väl ok om det bara är hon själv som riskerar att drabbas, men hur kan man ta sig rätten att riskera andra människors liv?? Känns som att väldigt många har otur när de tänker när der gäller covid. Och det är inte bara risken att dö man ska vara rädd för. Långtidscovid är faktiskt ganska vanligt, även om man inte blir så dålig att man läggs in på sjukhus, och kan drabba unga och friska. Håller alla tummar och tår för att du slipper Covid! 💜
(jag är så förbannat less på covid symtom nu, fortfarande efter 8 månader !! Så ursäkta att jag är lite grinig)
ÅTTA MÅNADER!!!!!!
Nä, jag är lite nojig nu faktiskt.
Men krya på dig already! Hoppas din kropp har vad som krävs för att du ska vinna över covid! 💜
Jag vet! Visst är det galet?! Förlåt om jag skrämde dig, det var inte meningen 💜.
Tack snälla du 💖, jag tror att det kommer ge sig så småningom. Mamma har ju varit sjuk jättelänge också men tillfrisknar alltmer nu för varje vecka, även om det går sakta.
Ja, man vet inte hur det blir. Allt från att man inte märker det till att man dör, det är ju ett spann! Och sen en avstickare med de som blir friska så småningom men är extremt sjuka i respirator i 1-2 månader, eller som du, har symptom inte bara i åtta veckor utan åtta månader! Inte klokt. Som sagt, krya på er! 💜💙
🤗💜💜💜
Skicka en kommentar