Imorse vaknade jag vid sextiden och tog honungsvatten. Var så glad för min nya hostmedicin. Som jag tog.
Och efter ett kort tag fick jag ont i magen, riktigt riktigt riktigt ont. Läste på fass, där det stod om gallgångskramp. Det varnade gallkirurgen mig för, sa att jag aldrig får äta morfin igen. Och jag har ätit kodein massor av gånger och klarat det, så istället för att tro att kodein är så annorlunda mot morfin att det inte räknas, så trodde jag att det gick bra för mig. Jag tog ju hostmedicin 3 ggr igår och det gick bra. Kanske var det att jag tog det på tom mage eller bara att nu rann bägaren över.
Men det betyder två saker. 1) Jag har ingen hostmedicin igen. 2) Jag kan aldrig ta morfin. Har haft det som utväg för när jag blir sämre. Det är ju redan så att vanliga smärtmediciner inte räcker på långa vägar, men jag hade trott att jag skulle kunna ha en utväg i framtiden. Det är surt.
Så jag låg blickstilla och hade göront i några timmar. Nu vaknade jag av en hostattack och jag tänker baske mig ta en halv stilnoct och en melatonin till. Jag orkar inte vara vaken och dels måste jag ge mig möjlighet att läka. Men vad surt med hostmedicinen! Ska fundera på om jag ska prova igen, fast efter middagen. Men det gjorde så ont så länge att jag knte är särskilt lockad. Mikael kommer hem sent ikväll och jag har glömt om jag har nån frysmat. Annars kanske jag klarar att koka potatis till fiskbullar. Men vad surt med morfinet! Dessutom var det så lite morfin i medicinen att jag inte mådde bra/blev drogad. Hade ju åtminstone kunnat känna av det i ryggen. Skit, skit, skit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar