Kärleksspråk?

Många har hört talas om boken som handlar om de fem kärleksspråken. Gåvor, tjänster, ord, beröring och tid. Jag tycker tanken är jättebra, att man inte ska uttrycka sin kärlek så som man själv vill bli älskad, utan så som den man älskar vill bli älskad. Visst får man gärna uttrycka sig som man själv vill, för att det är bra för mig, men om målet är att partnern ska känna sig älskad är det ju bättre att göra så som hen mest känner sig älskad.

På den tiden Dr Phil hade vettiga tv-program och inte "My stepdad cheated on my mom with my sister" sa han ganska ofta när nån t ex tyckte att frun blev sur när de ville spela golf på lördagen, att om din fru känner sig fullständigt älskad så kommer hon inte att ha nåt emot att du spelar golf. Det är ju när man inte känner sig älskad som det stör en att han åker hemifrån istället för att vilja vara med mig. Jag tyckte det var klokt. Det betyder ju också att det att känna sig älskad inte är som ett prov där man behöver ha 60% rätt för att bli godkänd på. Det handlar inte om timmar, kronor eller att man måste säga jag älskar dig ett visst antal gånger för att göra rätt, utan snarare att det är nåt relativt. Oavsett omständigheter och livssituation kan man få den andre att känna sig viktigast i ens liv. Det känns väldigt hoppfullt och empowering. Som att det är man själv som kan styra sitt äktenskap, inte att det är ödet eller att man är helt maktlös. Visserligen kan man inte få nån att älska en om de inte gör det, men ni fattar. Om båda vill så kan man! Läste förresten en skvallertidning nyss och då stod det om nåt par jag inte kände igen namnen på att de förut hade sagt att de kanske måste separera, men att de nu hade gått i terapi och "försökt" och att de nu var jättekära igen. Såna historier blir jag glad av. I media verkar det ju annars ofta som om ett romantiskt, perfekt liv bara händer (film) eller att det är lättare att gå skilda vägar (skvallertidningar). Det är ju lättare att sluta kämpa, både i äktenskapet och på gymmet, men the path of least resistance är väl inte känd för att ge the greatest rewards.

Och tolka mig rätt, jag dömer ingen som skiljer sig. Om den ena inte vill finns det kanske inget annat val. Men jag tror att man kanske har ett val mycket tidigare än så, och att det kan göra skillnad längre fram. Jag måste tro på det, annars är mitt eget äktenskaps vara bara en slump. Min kusin R har alltid pratat om hur hon och hennes man prioriterar och arbetar på sitt förhållande. Den där pirrande nyförälskade känslan räcker inte hela livet för nån enda människa, och då måste man jobba för det. Ett annat bra citat (så gott jag minns) från henne är Alltid när jag är arg på R är han så ful. Det är så insiktsfullt, att det många gånger är ens egen syn på den andre som förändras, inte att han faktiskt är dum och ful.

Mitt problem med de där kärleksspråken, som jag kom bort från lite nu, är att jag inte vet vad jag vill! Jag tror att jag gärna vill dels säga att jag älskar Mikael, men också göra honom tjänster (det här jag upptäckt är ett problem nu när jag kan göra så väldigt lite) men också fysisk beröring. Jag vill fortfarande hålla honom i handen när vi går bredvid varandra.

Men vad uppskattar jag mest? Jag tror gåvor är minst viktigt för mig, även om jag verkligen blir glad när han kommer hem med blommor eller lakrits. Ord är jätteviktiga och alla kärlekslappar jag fått vill jag spara i evighet. Han sa en extra fin sak förut i veckan som jag tänker på varenda dag. Och att han vill tillbringa tid tillsammans med mig är ju en makalös komplimang. Och att jag inte alltid har morning breath utan han vill pussa mig är ju också ett kärleksmeddelande. Och allt han gör för mig, det går ju inte ens att förklara hur det får mig att känna mig. Jag vet ärligt talat inte vilket av de fem kärleksspråken jag vill bli uppvaktad på. Jag kanske är så bortskämd att jag vill ha alla fem, lite blandat och om vartannat.

Lika illa, eller ännu värre förstås, är att jag inte vet vad Mikael uppskattar mest. Jag hoppas inte det är gåvor för det är jag extremt usel på. I år firar vi tio år som gifta och det kan väl vara på tiden att jag tar reda på hur min man känner sig älskad.