Tog kometen till Apoteket. Och passade på, som jag absolut inte ska!!!, att hämta ett paket, köpa en mjölk och en portion kyckling med cashewnötter. Idag tog hjärnan slut före kroppen. Så först kör jag kometen framåt istället för bakåt när jag står fem centimeter från en tegelvägg. Fast jag hade tänkt efter på att jag skulle backa, alltså inte köra åt det vanliga hållet. Känner mig lite dum och undrar om det går att skylla ifrån sig när jag måste lämna in kometen för trasig framlykta (men den klarade sig!). Kommer hem, öppnar igloon (garaget) med fjärrkontrollen och inser att jag är så trött i huvudet att jag måste koncentrera mig jättemycket på vad jag gör när jag ska backa in. Jag klarar det, på håret, och ska gå ut. Försöker komma ihåg allting, sätta i laddningssladden, ta in regnjackan och kassen, ta ut nyckeln ur låset, det är mycket nu. Så plötsligt går locket ner med mig inne och jag hinner inte komma på vad jag ska göra. Ser framför mig hur jag fastnar där inne och inte kan komma loss förrän imorgon natt när Mikael kommer hem. Om han hittar mig innan jag dör vill säga.
Men så kommer jag på att jag har nyckeln i handen och trycker på fjärrkontrollen igen. Skönt, den funkar inifrån också. Så jag kommer inte att svälta ihjäl. Vilken tur!
Förresten hade jag ju kinamat, mjölk och medicin med mig, det hade kunnat bli världens fredagsmys :-)
3 kommentarer:
Din upplevelse i kometgaraget var rena carpe diem. "Fredagsmys"!
modren
Jag parkerar alltid framåt och backar ut. Mest för att det är så fullt med rullatorer o rullstolar och allt (läs filtar, extradynor) att en inbackning skulle sluta med förödelse. Men också för att hjärnan är färskare i början av utflykten.
Jag har också tänkt på det med att hjärnan är färskare före än efter. Men jag trodde att den skulle slå i locket om man ställde den tvärtom.
Skicka en kommentar