Vädernisse

Ja, jag har en tag som heter väder. Hur brittiskt är det.

I natt stod vår termometer på -1.2 och en snöflinga. Men jag gjorde en okulär besiktning av vädret och det var ingen snö, men däremot såg biltaket ut som om det var frost.

Jag vet inte varför jag hetsar upp mig så för vädret. Man vet ju att det kan vara medelhavsvärme eller vikingasnöväder i april. Det är som att jag varje år blir förvånad över hur det plötsligt blir så mycket ljusare på kvällarna, och sen senare på året så mycket mörkare igen. Ska det vara så svårt att vänja sig vid?

Kanske är det så att min personlighet är sådan att jag gillar förutsägbarhet. Och min sjukdom har gjort det draget mycket starkare eftersom jag inte har råd med spontaniteter. Min danska kompis Sanne är allt annat än förutsägbar, hon är lite som Phoebe i Vänner. Men hon fick en whiplashskada för 20 år sen och sa att hon också blev mycket mer rutinmässig av det. Man kanske vill kunna beräkna energiåtgången både fysiskt och mentalt, i alla fall är jag sån.

Och förresten har jag balkongdörren på glänt och det är andra dagen jag inte har strumpor på mig. Fötterna är så långt ner att det sparar mycket energi, och så kan man ju bara ha tofflor i soffan när det blir kyligt på kvällen.

Det är hur som helst väldigt ljust. Och jag har ont i huvudet som vanligt. Men jag tycker att nu när jag deklarerat och allt så ska det vara slut på vintern. SMHI säger att det ska bli tokvarmt på valborg. Och nu har nån tänt grillen. Det luktar sommar.

Faktiskt har jag epilerat benen idag. Så nu är det snart dags för sommar. Jag tror vi alla är överens om det, även om ingen endaste människa kan påverka det.