Det vackraste jag sett idag var bilden av en polisbil översållad med blommor.
Den finaste text jag läst idag var från ett ensamkommande flyktingbarn som brukade vara rädd för polisen, men nu sett hur omtänksamma de är.
Det mest rörande jag hört idag var en kvinna på väg med tunnelbana till olycksplatsen och som sa att idag satte sig folk i samma vagn, bredvid varandra, inte så långt bort som möjligt så som vi svenskar vanligtvis gör.
Är ändå mest tacksam över de snarkningar jag hör. En dag till med Mikael, en natt till. Behöver inte leta efter honom på sjukhusen.
1 kommentar:
Det som slår mig är hur mycket färre de onda människorna är jämfört med de goda - om vi nu kan indela människor i onda och goda. Det trodde inte Fröding på. :-)
Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte fått makt därmed.
modren
Skicka en kommentar