Soffan

De få korten jag tar till bloggen blir sämre och sämre. Det här måste jag förklara mig med att jag inte orkade ta bort fårskinn och kuddar. Dessutom står ena sofftassen på matthörnet, så jag kan inte dra undan soffbordet med mattan under, så ni får bättre överblick. Och det är inte städat på soffbordet, har glömt om det syns på kortet. Men det är alltså en marinblå howardsoffa, nätt på 1.97 m. De tealfärgade kuddarna försvinner närmast i det blåa och mattan känns inte heller rätt. Väggen är beige tapet, ja, det får jag bara försöka ignorera, och så har vi två vita Tullsta och en grå som jag glömt vad den heter, högre i ryggen är den i alla fall. Allt är ett sammelsurium av stilar och färger och det vill jag gärna åtgärda så gott det går. Mitt drömsoffbord är ett runt från svenskt tenn för 40 000:-. Nej, jag vill inte ha det, man skulle inte våga röra sig i samma rum om en repa kostade en tusenlapp, men estetiskt sett är det det vackraste bordet.

Jag har legat i soffan ikväll och kände inte samma längtan till sängen slm jag gjorde i vår gamla. Och denna är högre, så jag kommer ur den lättare. Och dynorna är inte nedsuttna, så de sviktar lite om man vill gunga när man äter middag framför teven.

Jag har faktiskt inte orkat tänka på inredning idag, hemtjänsten har duschat mig och så gjorde jag middag (bara ställde in köttbiten i ugnen och sen också några små färskpotatisar och ett knippe sparris och tog fram bea och ruccola ur kylen) så det har räckt. Ska inte fastna med det nu, trots att det är frestande att pinna några foton och visa er här. En annan dag, återigen. Så skönt med andra dagar.