För många påminnelser

Blev påmind om min mans sjukdom. Min egen stod inte hänsynsfullt på sparlåga för det.

En bebis tittade på mig länge. Jag har aldrig haft nån bebis. Mycket av mitt försvar raserades i den blicken och längtan brände ett litet hål i mig.

En gammal vän har precis opererats för cancer.

Folk dör, folk blir sjuka, livet är svårt för så många.

Ändå har jag sett mig i spegeln och varit nöjd. (Vilket säger mer om min generellt positiva inställning än om mitt utseende.)

Sett på många foton av dem jag älskar och saknar.

Pratat länge med Mikael.

Varit i kyrkan.

Bara idag alltså!!

Livet är som det är, både underbart och hemskt på samma gång. Fast ibland kommer bara alla känslorna på en å samma gång.