Jag har sen jag var liten förstått att det liksom är meningen att man ska samla på nåt. Försökte med pappas hjälp samla på frimärken, men det gick rätt värdelöst. Sen samlade jag inte på nåt mer.
Sen kan väl diskuteras om skor eller handväskor tidvis har varit så
legio hemma hos mig att det inte är till husbehov utan ett samlande, men det håller jag inte med om. Jag har inte så många nagellack heller att man kan säga att jag samlar på det. Eller CD:ar, eller ens böcker.
Böcker kommer nog närmast. Men jag kan skänka bort dem igen utan större besvär. Sagt med modifikation, kanske.
Nu samlar jag väl lite på kärlek. Och det vore nog en bra idé att börja samla på hälsa! Och komplimanger. Fast dem ska man absolut ge bort och inte spara på. -- Man kanske kan samla på komplimanger man gett bort? Det får nog bli dagens tanke.
Apropå att samla på saker börjar det ju dock komma en motreaktion, minimalism, downsize, lev enkelt. Både för att saker måste tas om hand och det tar tid, och för att frihet från saker är just frihet. Jag vill jättegärna göra mig av med saker, och orkade jag skulle jag sälja massor på en loppis nästa vecka!
Så bilderna nedan lockar mig inte. Visst behöver man saker, men inte hur mycket saker som helst!!
 |
| onlinecollegeguru.com |
 |
| this is glamorous |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar