Jag tänker ibland på hur olika betydelser vi alla lägger i orden rik och fattig. Mikael och jag känner daglig tacksamhet för att vi har tak över huvudet (som inte ens läcker!) och fullt med mat i skåpen. Vi kan till och med äta olika mat varje dag. Robs son åt ris och banan varje dag i ett år när han var på mission i Kenya. Det sätter liksom saker i perspektiv. Så visst är vi rika. Enormt rika.
Dessutom har vi lägenheten full med prylar. Lite väl full, men sånt är livet. Vi rensar pö om pö, och jag är inget energiknippe, så det tar sin tid. Men vi har korsordstidningar, böcker, spel, till och med saker som inte ens är nyttiga utan bara vackra. Och till råga på allt, rostfria hushållsapparater. En dusch med bra sprutt. Och så mycket kläder i garderoben att man måste sortera bort dem som inte är i säsong för att få plats. I alla fall jag. Och ändå får de inte riktigt plats. Riiiiiiiiiiiiika!
Men samtidigt är vi ganska fattiga med svenska mått mätt. Båt och sommarstuga drömmer vi inte ens om. Bil, ja, jag ska inte säga nåt illa om Forden, den har tjänat oss väl, medan den gick av sig själv. Vi har också ganska små inkomster jämfört med en del, och jämfört med oss själva förr också, för den delen.
Men ändå är vi så innerligt rika. Staten har GETT mig en elrullstol. Den har ersatt mina ben. Jag kan posta brev själv (det har jag gjort idag -- och Ellen, paketet var så tjockt att det tog fem minuter av hårt pushande att få in det genom hålet -- allt helt tvärtom mot en förlossning). Jag får pengar varje månad för att vara sjuk. Staten har medkänsla med mig, som inte kan själv. Det är en rikedom som man ska vara tacksam för. (Och den som missbrukar den skjuter jag i foten!) Jag har tillgång till läkare och en uppsjö av mediciner, allt till det numera lite höjda men ändå facila priset av 3 100:- om året. Visserligen kan ingen bota mig, men det är ett senare problem. Hade jag bott nånstans i Afrika där jag varit tvungen att gå en mil för att hämta vatten varje dag, hade jag varit död. Och Mikael också, som behöver insulin.
Vi lever. Vi har det bra. Vi är så rika. Rikt välsignade. Dues where dues are due.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar