Läste ut min första sommarbiblioteksbok igår, Geniet av David Baldacci. (Jag måste förresten en gång för alla lära mig om det heter Baldacki eller Baldatschi.) Han är i min mening en av de bättre deckarförfattarna och den här boken bekräftade det. Det enda negativa var att det var svårt att lägga ifrån sig boken, och jag har, om det måste fram, tillbringat en halv natt med att "bara läsa ett kapitel till".
Nu har jag börjat på en Donna Leon om Brunetti i Venedig, och även om jag älskar de böckerna är de inte fullt lika thrillerartade, och man kan läsa dem utan att utöva värsta självdisciplinen. Det vill säga att jag inte nödvändigtvis kommer att misslyckas med mina sömnrutiner den närmaste veckan. Skönt.
Läste även ut den ena av mina "psykböcker" om acceptans. Det blev en hel del understrykningar, och att några grundprinciper upprepades var bara bra, så de går in bättre. Boken var inte lång och jag ska läsa om den igen om ett tag, när jag börjar glömma den. Det som var bäst för mig var avsnittet om när man är trotsig och inte vill acceptera en kris. Så gör jag fortfarande ofta. Och så var det en sak till som jag sa till Mikael igår att jag hade lärt mig, men den har jag redan glömt bort. Sorgligt. Men som sagt, jag ska läsa den igen. Ska låna ut den till mamma nu, om hon nu behöver lära sig att acceptera sin rygg. Just nu tror jag hon är lite gramse på sig själv, för hon har förstört ryggen (inte för gott, dock -- hoppas vi!!) genom att ignorera sina begränsningar för en rolig sak. Känner vi igen det???
P.S. Finns det många bättre lukter än biblioteksböcker? Satt till och med på balkongen en stund igår och läste, och boken luktade lika gott som sommaren.
1 kommentar:
Frågar du Ellen får du nog ett korrekt svar, men jag chansar på tsch-ljudet. =)
Skicka en kommentar