Grattis Sverige!
Vad är Sverige för mig? Faktiskt inte Zlatan, eller ens Anders Svensson. Hjärtat börjar kanske slå lite mer av Ingemar Stenmark men inte av Björn Borg. Kristina från Duvemåla får 10 p, och Ace of Base inga. Fast Dr Alban får ett par tre poäng. Jag hörde nån av hans låtar när jag var på en klubb i Schweiz (jag vet, jag låter hemskt hipp nu) och då var jag tvungen att säga till alla att han var svensk. Men annars då, förutom musik och sport?
Lakrits är en sån sak som man helt klart saknar utanför landets gränser. Och som skiljer agnarna från vetet, om man säger så.
Naturen ger mig också nationalromantiska känslor. "Hur det ser ut här hemma" är svenskt.
Naturens växlingar över huvud taget, att vi har olika årstider, det är svenskt. Snö är grymt vackert.
Det här är Gunnel & Arnes bäck. Tänk att bo så. Vatten är svenskt.
Vitsippor är också så svenskt att jag spontant utropar: "Ungar, jag blir galen!" (Det säger pappa när vi är på semester och det är så vackert att han inte finner ord.)
IKEA. Så svenskt med platta paket och konformism (alla hem ser likadana ut i sina Ektorp-soffor). Och så är varenda nisse händig och tycker inte det är nåt svårt att få ihop en Billy.
Köttbullar! Inte mamma Scans SÅKLART utan hemlagade. Mormors hette de förr, nu kallar vi dem pappas. Vet inte om de bästa köttbullarna nånsin kommer att heta Anjas. Men so what.
Rapsfält mot blå himmel. (Den svenska flaggan rätt på marken liksom.) Vi har ett precis vid avfarten från motorvägen till VH.
Prinsesstårta. Fast många inte gillar skalet (me included) är det liksom ändå nationalefterrätten. Och så funderar jag på att skaffa virkade/sydda prinsesstårtor till tvillingarna. De måste ju fatta vad som är vad här i livet.
På samma linje säger jag också semla. Ulle började nästan gråta när jag skickade henne ett semlevykort en gång (eller så är det åtminstone så jag minns det). På besök hos en f d missionärskamrat var det semlor som skulle bakas. Och köttbullar.
Flaggan. Vi bränner inte vår flagga och bryr oss inte heller om ifall vi får det eller inte. Det är lagom.
Stugor i rött med vita knutar och flaggstång. Kan ligga var som helst, men ser extra fina ut i skärgården. Eller i Dalarna.
P.S. Varför just 6 juni? Nåt med Gustav Vasa? Han "startade" väl Sverige, typ? Wikipedia besvarar min fråga, och visst var det nåt med Gustav Vasa: 6 juni 1523 valdes han nämligen till kung.
Och just det, borde jag ha haft med kungahuset i min Sverige-mosaik? Vet inte. Jag är lite av både och när det gäller det där med rojalismen. Men den 19 juni kommer jag att vara superrojalist, klistrad framför TV:n, bedömande allt jag ser. Kanske kommer Victoria att ha ett finare bröllop än jag, men det är inte säkert.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh vad härligt det är att vara svensk! Semlor, röda stugor, vitsippor, prinsesstårta, snö, saltlakrits, köttbullar, ikea LOVE IT!
Nja, det var inte tårar det bidde men däremot okontrollerbar salivproduktion! Jag insåg att det skulle vara en besvikelse att äta vykortet men det var ändå lockande. Här, mitt i Oklahoma, svajade Svedala flagga högt mot klarblå himmel och jag avnjöt undebar sill och potatis. Heja Sverige!
Skicka en kommentar