Enligt Curbly ska man städa följande 13 saker regelbundet. Med det antar jag inte att de menar varje gång man flyttar. Städar ni det här? Martha Stewart städar visst sin handväska varje vecka. Jag städar i alla fall lådorna i kylen. Vid behov, typ.
1. The top of your refrigerator.
2. Under the bathroom and kitchen sink.
3. Your keyboard.
4. Your mouse.
5. The outside of your trash can.
6. The inside of your light fixtures.
7. Your kids' backpacks.
8. Picture frames hanging on walls.
9. The drawer under the stove.
10. The tops of your bookcases.
11. The produce/crisper drawers in your refrigerator.
12. Your purse or handbag.
13. The steering wheel, gear shift and radio in your car.
Dubbelmoral
Jag är ju inte så litterär som man kan tro -- som jag vill få folk att tro... Har inte läst så många klassiker som jag brode, och minns knappt dem jag har läst. Vill inte prata för högt om Austen i vissa kretsar, för jag vill inte bli tagen för en som gillar Darcy i filmerna men inte ens har läst böckerna. Kort sagt, jag har en hemsk dubbelmoral. Jag är inte så high class som jag vill låta påskina.
Men om en redaktör kom med ett förslag på omslag i den här stilen till en bok jag skrivit, skulle jag bli förtvivlad! "Don't judge a book by it's cover" -- sorry, already done...
inte källhänvisningar i samband med negativa kommentarer, så har jag inte direkt pekat ut nån.)
Men om en redaktör kom med ett förslag på omslag i den här stilen till en bok jag skrivit, skulle jag bli förtvivlad! "Don't judge a book by it's cover" -- sorry, already done...
inte källhänvisningar i samband med negativa kommentarer, så har jag inte direkt pekat ut nån.)
Grannfägring
Min granne har typ den snyggaste trädgården i hela området. Kolla hans framsida. Inte illa för en lägenhet. Är också förvånad hur bra kort min vad jag trodde värdelösa telefon kan ta.
Mors dag
Källa: Kelly Rae
Min mamma är bäst. Hon är knäppast (hon har hittat på en hel personlighet till ett mjukisdjur), hon är smartast (hon kom in som 1 av 3 bland typ 5 000 sökande till nån reklamskola, och hade högsta betyg i skolan), hon är andligast (fast nu ser hon faktiskt på tvillingvideo varje morgon istället för att läsa skrifterna), hon är snällast (tar promenader till mig med middag nu när jag är för sjuk), hon är dövast (har tagit efter morfar som hörde fel på alldeles för roliga sätt för att det skulle vara en slump), hon snyter sig högljuddast av alla jag känner (det är sånt man kommer att sakna när hon är borta), hon är gladast och minst klagande och överdriver bara lite när hon ska återberätta något. Hennes vetegryta är grym, liksom hennes kaffer cake. Hon har lite korta armar och ben, men det verkar går bra ändå, om man bara får sytt upp lite fållar. Hon bryr sig inte så mycket om lock till plastburkar utan kan gott och väl stoppa en plastpåse runt bara (gärna en återanvänd fruktpåse för sparandet skull) och sen in i kylen. Det är läskigt, men jag börjar tyvärr härma detta beteende och se det fördelaktiga i det. Hon har lärt mig mycket, mycket, mycket. Sen finns det saker hon önskar att hon hade kunnat lära mig, som att allt efter Mozart är för ungt, men jag måste ju få göra uppror på mitt sätt.
Kort sagt, mamma har gett mig livet. Visst fick hon rätt mycket hjälp av Sahlgrenska i två månader när det hängde på en tråd, så jag tackar väl han pappas skolkompis också (läkaren). Hon har gett mig livet, sett till att jag har sett livet för vad det är, och har på sistone räddat det åt mig. Min mamma är världens bästa mamma.
Källa: Design is mine
Ordentlig rastning
Idag har jag blivit ordentligt rastad! Först in till Stureplan där jag fick min sömnmätningsapparat utprovad. Vi får se om den hittar nåt.
Sen fick jag mig en liten tur i stan och frågade som en sann turist vad allt hette. Om den här vackra vyn svarade Mikael att den hette Place de la cryptonite. Jag gick inte på det. Eventuellt kan ett rättare namn vara Berzelii park. Men bara kanske. Jag lär mig långsamt.
Sen såg vi sommarstugan ovanpå Globen.
Sen blev jag avsläppt på Farsta centrum. Skulle köpa lite nya sommarkläder. INTE FRIVILLIGT om man säger så. Förra gången jag shoppade blev jag så trött att jag inte orkade tänka och råkade köpa ett par byxor som var för små (förrförra gången också), så nu skrev jag fina listor efter att jag hade varit och provat. En lista för KappAhl, en för Lindex, och en för H&M. Och så besluta vad av detta som gick till flest saker och som fyllde både vardags- och finbehov. Puh. Jag behöver en ny hjärna för att shoppa. Min har tagit slut.
Sen hämtade mamma och pappa mig. Vi skulle till Rusta och EKO. Efter en stund i bilen kom jag på att jag hade glömt att byta de för små byxorna på KappAhl. Det var ju främsta anledningen till att jag åkte in the first place! Aaaargh! Bestämde mig för att göra det i Haninge centrum istället. Men när vi kom fram till Länna var jag så trött att jag inte ens orkade gå ur bilen. Men sen såg pappa ett balkongbord (det vill jag ha) på Rusta, så jag släpade mig ut. 295:- och det var inte så snyggt och bra, så jag snålade och lät bli. Kom inte ens ut till bilen utan fick stanna flera gånger på vägen och sätta mig i diverse stolar.
Sen köpte mamma och pappa en vacker ampel med frodig vit blomma i. Snällt!! "Sov" både utanför EKO och Lidl.
Kom hem och drog av mig kläderna och klev in i duschen. Det var skönt efter att ha slitit av och på kläder typ 45 gånger i varma provrum. När jag står näck i badrummet och svarar på Mikaels sms ringer det på dörren. Slänger på mig morgonrocken och öppnar -- för älsklingen. Vi skulle ha haft date ikväll men han var för trött. Jag med, i ärlighetens namn. Vi pussades lite som plåster på såren och bestämde oss återigen för att det är en rätt bra idé det där med att gifta oss.
Katten syns inte till.
Har inte ätit mat på över 7 timmar. Är hungrig. Är också glad för att mitt sötbehov har minskat med 90% sen jag slutade med psykmedicinen som jag tog för sömnen. Förut var det så att när jag kände minsta hunger så var jag liksom tvungen att äta, och jag ville/måste ha nåt sött/gott varendaste dag. Nu äter jag ofta mat av "plikt", och är inte hungrig på så stora portioner som förut heller. Skönt. Annars hade jag ett litet ångest- och gråtanfall hos läkaren idag när jag var 176 cm lång och vägde över 100 kg. Mikael pussade mig och "bekräftade mig" ute i farstun medan vi väntade på hissen, men det är inte roligt. Det är som om vikten inte bara satts i galopp, utan i sken!
Men nu ska jag trots denna viktångest äta middag. Middag är bra. Inte bra kombination dock att m&p är bortbjudna ikväll och inte kan ge mig mat och M för trött för att träffas (jag skulle ha tvingat honom att laga nåt). Få se om jag orkar göra pulvermos och färdiga köttbullar. Annars blir det yoghurt och müsli. Müsli är bara så jobbigt att tugga. Fattar inte varför jag var på stan så länge (tre timmar). Jo, jag fattar, för att kunna pris- och stilbedöma alla kläder jag hittade så att jag kunde göra bästa köpet. M säger att jag borde köpa kläder på postorder. Det ligger nåt i det. Men man måste ju prova! Fast en sån här pärs till har jag inte lust med. Om vikten går ner ist f upp så har jag kläder så det räcker i alla fall :)
Hej svejs!
Sen fick jag mig en liten tur i stan och frågade som en sann turist vad allt hette. Om den här vackra vyn svarade Mikael att den hette Place de la cryptonite. Jag gick inte på det. Eventuellt kan ett rättare namn vara Berzelii park. Men bara kanske. Jag lär mig långsamt.
Sen såg vi sommarstugan ovanpå Globen.
Sen blev jag avsläppt på Farsta centrum. Skulle köpa lite nya sommarkläder. INTE FRIVILLIGT om man säger så. Förra gången jag shoppade blev jag så trött att jag inte orkade tänka och råkade köpa ett par byxor som var för små (förrförra gången också), så nu skrev jag fina listor efter att jag hade varit och provat. En lista för KappAhl, en för Lindex, och en för H&M. Och så besluta vad av detta som gick till flest saker och som fyllde både vardags- och finbehov. Puh. Jag behöver en ny hjärna för att shoppa. Min har tagit slut.
Sen hämtade mamma och pappa mig. Vi skulle till Rusta och EKO. Efter en stund i bilen kom jag på att jag hade glömt att byta de för små byxorna på KappAhl. Det var ju främsta anledningen till att jag åkte in the first place! Aaaargh! Bestämde mig för att göra det i Haninge centrum istället. Men när vi kom fram till Länna var jag så trött att jag inte ens orkade gå ur bilen. Men sen såg pappa ett balkongbord (det vill jag ha) på Rusta, så jag släpade mig ut. 295:- och det var inte så snyggt och bra, så jag snålade och lät bli. Kom inte ens ut till bilen utan fick stanna flera gånger på vägen och sätta mig i diverse stolar.
Sen köpte mamma och pappa en vacker ampel med frodig vit blomma i. Snällt!! "Sov" både utanför EKO och Lidl.
Kom hem och drog av mig kläderna och klev in i duschen. Det var skönt efter att ha slitit av och på kläder typ 45 gånger i varma provrum. När jag står näck i badrummet och svarar på Mikaels sms ringer det på dörren. Slänger på mig morgonrocken och öppnar -- för älsklingen. Vi skulle ha haft date ikväll men han var för trött. Jag med, i ärlighetens namn. Vi pussades lite som plåster på såren och bestämde oss återigen för att det är en rätt bra idé det där med att gifta oss.
Katten syns inte till.
Har inte ätit mat på över 7 timmar. Är hungrig. Är också glad för att mitt sötbehov har minskat med 90% sen jag slutade med psykmedicinen som jag tog för sömnen. Förut var det så att när jag kände minsta hunger så var jag liksom tvungen att äta, och jag ville/måste ha nåt sött/gott varendaste dag. Nu äter jag ofta mat av "plikt", och är inte hungrig på så stora portioner som förut heller. Skönt. Annars hade jag ett litet ångest- och gråtanfall hos läkaren idag när jag var 176 cm lång och vägde över 100 kg. Mikael pussade mig och "bekräftade mig" ute i farstun medan vi väntade på hissen, men det är inte roligt. Det är som om vikten inte bara satts i galopp, utan i sken!
Men nu ska jag trots denna viktångest äta middag. Middag är bra. Inte bra kombination dock att m&p är bortbjudna ikväll och inte kan ge mig mat och M för trött för att träffas (jag skulle ha tvingat honom att laga nåt). Få se om jag orkar göra pulvermos och färdiga köttbullar. Annars blir det yoghurt och müsli. Müsli är bara så jobbigt att tugga. Fattar inte varför jag var på stan så länge (tre timmar). Jo, jag fattar, för att kunna pris- och stilbedöma alla kläder jag hittade så att jag kunde göra bästa köpet. M säger att jag borde köpa kläder på postorder. Det ligger nåt i det. Men man måste ju prova! Fast en sån här pärs till har jag inte lust med. Om vikten går ner ist f upp så har jag kläder så det räcker i alla fall :)
Hej svejs!
Hallå eller!
Kanske lite för mycket lull-lull (den där luftgrädden som ser ut som om den kommer från en sprayflaska kan man vara utan), men man kan ändå ana sig till gudomligheten:
Källa: Bakerella (I'm a poet and I didn't even know it...)
Källa: Bakerella (I'm a poet and I didn't even know it...)
A little knowledge is a dangerous thing
Såg på Law & Order SVU förut och det handlade om sexbrottslingar som mördades. De första två var ena riktigt läskiga typer, men den tredje, som blev "mordförsökad" bara, som väl var, hade dömts eftersom han vid 22 års ålder hade erkänt att han hade varit tillsammans med sin flickvän, som sa att hon var 19, när hon i själva verket var 15. Det kallas för statutory rape. Han stämplades därmed som dömd sexbrottsling. Och uppgifter om sådana är (i åtminstone en del stater i USA, enligt vad som framkommer på TV...) allmänna och grannsamverkanföreningarna kan sätta upp foton och varna för dem, utan att veta vad själva brottet var.
Källa: google
Den tredje hade brutit mot lagen i sig (som man visserligen kan ifrågasätta rimligheten i i ett sånt fall) men var inte i verklig mening någon sexuell våldsman. Han utsattes ändå för samma hat och hatbrott som till exempel en man som hade våldtagit och knivskurit en 7-årig flicka.
Slutsats: Lite kunskap är farligt.
Källa: google
Den tredje hade brutit mot lagen i sig (som man visserligen kan ifrågasätta rimligheten i i ett sånt fall) men var inte i verklig mening någon sexuell våldsman. Han utsattes ändå för samma hat och hatbrott som till exempel en man som hade våldtagit och knivskurit en 7-årig flicka.
Slutsats: Lite kunskap är farligt.
Hjälp -- vad svårt
Idag var Lina och Celina här och dammade och dammsög min lägenhet och städade badrummet. Och lite till! Spisen glänser och det gör duschblandaren (heter det så?) också.
Först åt jag mat som de hade haft med sig och sen låg jag på soffan och vilade medan de arbetade.
Det var underbart att se Celina (Lina var ju gömd på toan så jag kan inte uttalade mig) röra sig. Så ska en kropp funka. Wow. Hon kunde böja sig ner så lätt som ingenting och massa fascinerande saker! Ska gå och prova spikmattan igen. Har ännu inte hittat lagom balans mellan tunt tyg (=smärta som jag bara står ut med i 20 sekunder) och för tjockt (=så piggarna inte ens känns).
Förresten undrar jag en sak om diskbänkar. Hur gör man för att det inte ska synas några vattenränder när man har torkat av den? Om jag är noga använder jag en så lite våt trasa jag kan och torkar efter med handduk, men det är ju världens slitgöra så det händer inte ofta. Det räcker nämligen inte att bara dra handduken över diskbänken utan man måste verkligen trycka/torka. Kanske jag borde skaffa nån sån där mirakelduk med grym uppsugningsförmåga. Hur gör ni? Behöver man särskilt rengöringsmedel som heter nåt med rostfritt? Det är väl bara ett nytt sätt för Ajax m fl att tjäna pengar???
Nu är diskbänken i alla fall fin :) Men när de hade gått blev jag lite labil och kände mig tvungen att ringa Mikael. Jag tror jag blev ledsen över att jag är så dålig att jag måste ha hjälp. Att m&p och Mikael hjälper mig är en sak, men "främmande människor" är en annan sak. Jag är så luthersk att jag inte är van att nånsin få hjälp. En gång städade Jennifer & Jessica mitt kök och mitt badrum (med den äran), men då fick de å andra sidan massa Oriflamegrejer som jag hade fått av Ellen. Nu blev jag hjälpt helt utan byteshandel, bara för att jag hade behov av det, och det kändes faktiskt lite jobbigt. Jag är ledsen att jag inte bara kunde glädjas åt deras osjälviskhet och goda humör utan måste dra in mina jag-är-sjuk-komplex i det hela.
Ellen säger att i Italien hjälps man åt på ett helt annat sätt. Med stora saker, och ingen verkar höja på ögonbrynen åt att bli hjälpt, för man gör ju själv likadant åt andra. Men vi som har sånt insnöat väder och fem mil till nästa granngård, är väl vana att inte bara vara ensamma utan också klara oss ensamma. Jag skyller inte på det, det är bara en del av förklaringen.
Först åt jag mat som de hade haft med sig och sen låg jag på soffan och vilade medan de arbetade.
Det var underbart att se Celina (Lina var ju gömd på toan så jag kan inte uttalade mig) röra sig. Så ska en kropp funka. Wow. Hon kunde böja sig ner så lätt som ingenting och massa fascinerande saker! Ska gå och prova spikmattan igen. Har ännu inte hittat lagom balans mellan tunt tyg (=smärta som jag bara står ut med i 20 sekunder) och för tjockt (=så piggarna inte ens känns).
Förresten undrar jag en sak om diskbänkar. Hur gör man för att det inte ska synas några vattenränder när man har torkat av den? Om jag är noga använder jag en så lite våt trasa jag kan och torkar efter med handduk, men det är ju världens slitgöra så det händer inte ofta. Det räcker nämligen inte att bara dra handduken över diskbänken utan man måste verkligen trycka/torka. Kanske jag borde skaffa nån sån där mirakelduk med grym uppsugningsförmåga. Hur gör ni? Behöver man särskilt rengöringsmedel som heter nåt med rostfritt? Det är väl bara ett nytt sätt för Ajax m fl att tjäna pengar???
Nu är diskbänken i alla fall fin :) Men när de hade gått blev jag lite labil och kände mig tvungen att ringa Mikael. Jag tror jag blev ledsen över att jag är så dålig att jag måste ha hjälp. Att m&p och Mikael hjälper mig är en sak, men "främmande människor" är en annan sak. Jag är så luthersk att jag inte är van att nånsin få hjälp. En gång städade Jennifer & Jessica mitt kök och mitt badrum (med den äran), men då fick de å andra sidan massa Oriflamegrejer som jag hade fått av Ellen. Nu blev jag hjälpt helt utan byteshandel, bara för att jag hade behov av det, och det kändes faktiskt lite jobbigt. Jag är ledsen att jag inte bara kunde glädjas åt deras osjälviskhet och goda humör utan måste dra in mina jag-är-sjuk-komplex i det hela.
Ellen säger att i Italien hjälps man åt på ett helt annat sätt. Med stora saker, och ingen verkar höja på ögonbrynen åt att bli hjälpt, för man gör ju själv likadant åt andra. Men vi som har sånt insnöat väder och fem mil till nästa granngård, är väl vana att inte bara vara ensamma utan också klara oss ensamma. Jag skyller inte på det, det är bara en del av förklaringen.
Dagens Roomservice
Är lite mer däckad än vanligt så jag har tittat rätt mycket på TV idag. Bl a såg jag Roomservice.
De gjorde om en tjejs intetsägande etta till en livlig tvåa.
Före:
Efter:
Sen måste jag säga att den typiskt gammaldags kristallkronan som de förvandlade till vit är en lockande idé! Det sysn inte så bra på fotot, men ni som såg det håller antingen med mig eller tyckte det var helgerån.
De gjorde om en tjejs intetsägande etta till en livlig tvåa.
Före:
Efter:
Sen måste jag säga att den typiskt gammaldags kristallkronan som de förvandlade till vit är en lockande idé! Det sysn inte så bra på fotot, men ni som såg det håller antingen med mig eller tyckte det var helgerån.
Katt
Riklig mängd uthälld vitpeppar hjälper noll.
Ett citronljus hjälper noll. Kanske får jag användning av det mot myggen senare i år.
Träffade på Djuret idag. Kattfräckisen glodde först på mig fårn den öppna balkongdörren, sen gick han/hon IN i min lägenhet och började se sig om! SOm om det var hans/hennes ställe! Först höll jag på att rusa upp, men insåg sen att jag inte ville skrämma honom/henne förrän det verkligen var dags, så jag steg försiktigt upp ur soffan, tog ett stadigt tag om min vattenspruta och sprutade en fin dusch. Av katten och mig var det bara en som hade roligt under vårt vattenkrig. Jag hann spruta tre gånger innan skuggan av en oljad blixt var borta.
Fast forward. Jag ligger och ser på TV flera timmar senare. Ser katten uppe på gångvägen. Den står och glor på mig en lång stund. Jag reser mig upp, rätt långsamt, öppnar balkongdörren och sprutar ut i luften med vattenflaskan. Visste att den absolut inte skulle nå fram, menm kanske skkulle synen av flaskan och sprutljudet påminna katten om vad jag anser om trespassing. Grease lightening, säger jag bara. Hoppas problemet är löst.
Synd att jag inte blir välvilligt inställd till katter på grund av det här. Men det är väl som med småbarn -- det är inte deras eget fel om de uppför sig illa utan föräldrarna som inte har fostrat. Och en katt som förstör dynor för 300:- kan jag inte vara nådig emot. Det har jag inte råd med. Tur det inte var värre.
Ett citronljus hjälper noll. Kanske får jag användning av det mot myggen senare i år.
Träffade på Djuret idag. Kattfräckisen glodde först på mig fårn den öppna balkongdörren, sen gick han/hon IN i min lägenhet och började se sig om! SOm om det var hans/hennes ställe! Först höll jag på att rusa upp, men insåg sen att jag inte ville skrämma honom/henne förrän det verkligen var dags, så jag steg försiktigt upp ur soffan, tog ett stadigt tag om min vattenspruta och sprutade en fin dusch. Av katten och mig var det bara en som hade roligt under vårt vattenkrig. Jag hann spruta tre gånger innan skuggan av en oljad blixt var borta.
Fast forward. Jag ligger och ser på TV flera timmar senare. Ser katten uppe på gångvägen. Den står och glor på mig en lång stund. Jag reser mig upp, rätt långsamt, öppnar balkongdörren och sprutar ut i luften med vattenflaskan. Visste att den absolut inte skulle nå fram, menm kanske skkulle synen av flaskan och sprutljudet påminna katten om vad jag anser om trespassing. Grease lightening, säger jag bara. Hoppas problemet är löst.
Synd att jag inte blir välvilligt inställd till katter på grund av det här. Men det är väl som med småbarn -- det är inte deras eget fel om de uppför sig illa utan föräldrarna som inte har fostrat. Och en katt som förstör dynor för 300:- kan jag inte vara nådig emot. Det har jag inte råd med. Tur det inte var värre.
Kattvandal!
Ni vet att jag lätt blir upprörd över allvarligheter och nu har det gått riktigt långt :) Kattskrället som har suttit i min Baden-Baden hade ju lämnat så mycket hår efter sig att jag inte ens fick bort allt härom dagen utan bara hängde dynan på stolen. Eländet får gärna sitta på trådställningen, men inte lämna hårbollar på tyget. Idag hade jag med mig middagen och den nya tidningen 101 idéer ut, och drog med stor möda bort den enorma presenningen som skyddar den andra Baden-Baden-stolen. Döm om min förvåning och upprörelse när jag för det första ser att den har luddiga rivmärken på den i princip osuttna dynan, och dessutom och en hel hand (ingen överdrift) full med hår! Kattvandalen har smugit in under presenningen och suttit och besudlat min utemöbel som jag fick i födelsedagspresent förra året! Fräckt.
Fick lapp i brevlådan idag om varning för inbrott. Någon hade tagit sig in via balkongdörren. Bah! Inbrott! Varna för kattkräken istället, som förstör utemöbler. Jag sa i ett svagt ögonblick till kattpersonen att han/hon fick sitta i stolen, men det var innan jag såg håret och rivmärkena. Jag tar DEFINITIVT tillbaka tillståndet. Förstör mattes möbler istället!
P.S. Mikael rastade mig på ICA idag. Köpte schampo. Tur. Helt slut! Förfärligt hår idag! Hade dessutom Haninge kommuns vitaste ben. Eller blåaste kanske. Då är man desperat, när det är så varmt att man trots sin vithet går barbent. 33 grader på M:s balkong kl 9 i morse. Pappa hade planterat buskar hela dagen och tyckte att det skulle varit lite svalare. Tänkte på Ellen och augustivärme i Milanos tunnelbana. Det kan alltid vara värre. Men det kan alltid vara bättre också. Aldrig kan man vara riktigt nöjd i alla fall, det kan vi ju enas om :) Nu ska jag i alla fall surfa på om det finns nån lukt som katter inte gillar. Och i så fall ska jag drapera min uteplats med det! Tips mottages tacksamt.
Fick lapp i brevlådan idag om varning för inbrott. Någon hade tagit sig in via balkongdörren. Bah! Inbrott! Varna för kattkräken istället, som förstör utemöbler. Jag sa i ett svagt ögonblick till kattpersonen att han/hon fick sitta i stolen, men det var innan jag såg håret och rivmärkena. Jag tar DEFINITIVT tillbaka tillståndet. Förstör mattes möbler istället!
P.S. Mikael rastade mig på ICA idag. Köpte schampo. Tur. Helt slut! Förfärligt hår idag! Hade dessutom Haninge kommuns vitaste ben. Eller blåaste kanske. Då är man desperat, när det är så varmt att man trots sin vithet går barbent. 33 grader på M:s balkong kl 9 i morse. Pappa hade planterat buskar hela dagen och tyckte att det skulle varit lite svalare. Tänkte på Ellen och augustivärme i Milanos tunnelbana. Det kan alltid vara värre. Men det kan alltid vara bättre också. Aldrig kan man vara riktigt nöjd i alla fall, det kan vi ju enas om :) Nu ska jag i alla fall surfa på om det finns nån lukt som katter inte gillar. Och i så fall ska jag drapera min uteplats med det! Tips mottages tacksamt.
Idioter, faktiskt
Thad säger att nån verkar ha använt en hammare och huggit i hans mammas gravsten. Nog för att folk kan ha konstiga nöjen, men ibland undrar man ju. Hur kan nån få nåt ut av en sån grej?!
Proffread first, please!
Include Your Children when Baking Cookies
Child’s stool great for use in garden
Drunk Gets Nine Months in Violin
Survivor of Siamese Twins Joins
Iraqi Head Seeks
Prostitutes Appeal to
Clinton Wins on Budget, But More Lies Ahead
Enraged Cow Injures Farmer With AxWell
Two Sisters Reunited After 18 Years in Check Out Counter
Juvenile Court to Try Shooting
Killer Sentenced to Die for Second Time in 10 Years
Never Withhold Herpes Infection from Loved One
New Vaccine May Contain Rabies
Deaf mute gets new hearing in killing
Milk drinkers are turning to powder
Blind woman gets new kidney from dad she hasn’t seen in years
Organ festival ends in smashing climax
Sett på Blood-Red Pencil
Child’s stool great for use in garden
Drunk Gets Nine Months in Violin
Survivor of Siamese Twins Joins
Iraqi Head Seeks
Prostitutes Appeal to
Clinton Wins on Budget, But More Lies Ahead
Enraged Cow Injures Farmer With AxWell
Two Sisters Reunited After 18 Years in Check Out Counter
Juvenile Court to Try Shooting
Killer Sentenced to Die for Second Time in 10 Years
Never Withhold Herpes Infection from Loved One
New Vaccine May Contain Rabies
Deaf mute gets new hearing in killing
Milk drinkers are turning to powder
Blind woman gets new kidney from dad she hasn’t seen in years
Organ festival ends in smashing climax
Sett på Blood-Red Pencil
"Vit jul" mm
Har läst om barns rätt till en vit jul och pepparkaksbak med Pernilla, och nu har hon skrivit ett tankeväckande inlägg om just drickande. Jag håller med henne och är glad att jag aldrig har behövt se mina föräldrar berusade. Usch, vad skrämmande. Jag minns bara hur rädd jag var när mamma gick på morfin :)
Jag klistrar in lite. Jag snor inte, bara citerar!!!!! Det var så läsvärt.
385 000 barn i sverige idag lever med föräldrar som har risk- eller missbruk. Det är mååånga barn. För många.
I åtta av tio fall är alkohol inblandat när ett våldsbrott begås.
Hälften av alla som är livstidsdömda säger sig varit alkoholberoende då de begick brottet.
Minst 6 000 människor omkommer varje år i Sverige på grund av drickandet. Det är nästan sjutton människor om dagen. Året runt.
Många av de brott som i pressen beskrivs som vansinnesdåd, (tex bilramningen i gamla stan, mannen som gick lös med ett järnrör vid tunnelbanestationen Åkeshov) beror inte i första hand på psykisk störning utan på alkohol. Psykiskt sjuka människor begår inte fler våldsbrott än friska MEN om man tar med alkohol som en parameter förändras statistiken.
Jag klistrar in lite. Jag snor inte, bara citerar!!!!! Det var så läsvärt.
385 000 barn i sverige idag lever med föräldrar som har risk- eller missbruk. Det är mååånga barn. För många.
I åtta av tio fall är alkohol inblandat när ett våldsbrott begås.
Hälften av alla som är livstidsdömda säger sig varit alkoholberoende då de begick brottet.
Minst 6 000 människor omkommer varje år i Sverige på grund av drickandet. Det är nästan sjutton människor om dagen. Året runt.
Många av de brott som i pressen beskrivs som vansinnesdåd, (tex bilramningen i gamla stan, mannen som gick lös med ett järnrör vid tunnelbanestationen Åkeshov) beror inte i första hand på psykisk störning utan på alkohol. Psykiskt sjuka människor begår inte fler våldsbrott än friska MEN om man tar med alkohol som en parameter förändras statistiken.
Bok-incurvata
Snott av Monnah och Pernilla. Tyvärr är jag inte så litterär som jag verkar, men jag bjuder på följande magplask:
1. Tre viktiga läsupplevelser under din uppväxt?
Mio min Mio. Lite läskig.
Törnfåglarna, när jag hade röda hund. Tror jag var 12.
Minns inte nån mer bok från barndomen.
2. Tre viktiga serieupplevelser under din uppväxt?
Antagligen var vi för fattiga för att få serietidningar. Men jag minns att Johan köpte Fantomen på antikvariat. Fantomen och Modesty Blaise.
3. Romaner som överrumplat berättartekniskt på senare tid?
Senare å senare. Arnaldur Indridasons Kvinna i grönt blev jag lite imponerad av, för att den band ihop två tidsperspektiv på ett trovärdigt sätt.
4. Musik eller inte när du läser?
Helst inte. Är så svårkoncentrerad nuförtiden.
5. Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och gillat?
Minns inte. Sorry.
6. Finns det någon adaption från bok/serie till film som du ser fram emot?
Har DVD:n med No 1 Ladies Detective Agency i vardagsrummet!
7. Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och ogillat?
Minns inte. Sorry. Frågan skulle kunna gälla hur förvånade ytligt bekanta skulle bli över hur få av måste-läsa-böckerna jag faktiskt har läst, eller i alla fall kommer ihåg att jag har läst. Boken jag håller på med nu upptäckte jag efter 150 sidor att jag antingen har läst förut eller sett som film. Men jag har ändå ingen som helst aning om hur den slutar, så jag fortstätter läsa.
8. Vilken författare hade du velat ge en stor kram, tagit en öl med, och vem hade du velat ge en omgång stryk?
Elaine Showalter, känd litteraturfeminist, skulle få en rejäl omgång. Hon har nämligen också uttryckt sig helt okunnigt och självsäkert om ME. Kärring.
Jane Austen, såklart. Henne skulle man dricka te med en eftermiddag. Varmt klädd. Fast jag skulle skämmas för mitt jänkarbräk om jag pratade med henne!
1. Tre viktiga läsupplevelser under din uppväxt?
Mio min Mio. Lite läskig.
Törnfåglarna, när jag hade röda hund. Tror jag var 12.
Minns inte nån mer bok från barndomen.
2. Tre viktiga serieupplevelser under din uppväxt?
Antagligen var vi för fattiga för att få serietidningar. Men jag minns att Johan köpte Fantomen på antikvariat. Fantomen och Modesty Blaise.
3. Romaner som överrumplat berättartekniskt på senare tid?
Senare å senare. Arnaldur Indridasons Kvinna i grönt blev jag lite imponerad av, för att den band ihop två tidsperspektiv på ett trovärdigt sätt.
4. Musik eller inte när du läser?
Helst inte. Är så svårkoncentrerad nuförtiden.
5. Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och gillat?
Minns inte. Sorry.
6. Finns det någon adaption från bok/serie till film som du ser fram emot?
Har DVD:n med No 1 Ladies Detective Agency i vardagsrummet!
7. Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och ogillat?
Minns inte. Sorry. Frågan skulle kunna gälla hur förvånade ytligt bekanta skulle bli över hur få av måste-läsa-böckerna jag faktiskt har läst, eller i alla fall kommer ihåg att jag har läst. Boken jag håller på med nu upptäckte jag efter 150 sidor att jag antingen har läst förut eller sett som film. Men jag har ändå ingen som helst aning om hur den slutar, så jag fortstätter läsa.
8. Vilken författare hade du velat ge en stor kram, tagit en öl med, och vem hade du velat ge en omgång stryk?
Elaine Showalter, känd litteraturfeminist, skulle få en rejäl omgång. Hon har nämligen också uttryckt sig helt okunnigt och självsäkert om ME. Kärring.
Jane Austen, såklart. Henne skulle man dricka te med en eftermiddag. Varmt klädd. Fast jag skulle skämmas för mitt jänkarbräk om jag pratade med henne!
BEBISLÅR
Imorgon ska det bli barnvälsignelse i Albany. Jenny ska åka dit från Buffalo (4 h i bil) och föräldrarna är såklart med också. Roligt att de är så glada över en händelse vars religiösa mening de inte förstår/delar!
Men de ska bara välsigna Isabella. Mia ska de välsigna i Sverige! De kommer och ska stanna en hel månad, nu när Johan ändå är arbetslös och lika gärna kan söka jobb från svenskt Internet!
Ni förstår att jag är rätt extatisk, om man säger så!!!!!!!!!!!!!!!!!
Men de ska bara välsigna Isabella. Mia ska de välsigna i Sverige! De kommer och ska stanna en hel månad, nu när Johan ändå är arbetslös och lika gärna kan söka jobb från svenskt Internet!
Ni förstår att jag är rätt extatisk, om man säger så!!!!!!!!!!!!!!!!!
Schh, säg inget...
Lantmätarcamilla vet att om man slår in en rostig spik i ett träd så tar det visserligen ett tag, men trädet dör. Om man inte får rätt i granntvisten kan den kunskapen kanske komma till användning.
Undrar vad de försökte med nedan. Bilden är i alla fall alldeles bedårande vacker.
Sett på Design crush
Undrar vad de försökte med nedan. Bilden är i alla fall alldeles bedårande vacker.
Sett på Design crush
Det oväntade
Älskar det lite lagom oväntade -- inte när inget blir som man vill, och itne när man gör uppror för upprorets skull, ibland till och med to one's own detriment, men när man flirtar lite med det otraditionella, och blinkar lite med ena ögat. Det må var inredning eller bröllop, men det är kul när det är nåt som väcker en lite. Som discokulan nedan. Suveränt.
Källa: coco+kelly
Källa: coco+kelly
Celebert besök
Mamma och pappa kom hit med middag och när mamma reste sig för att "röra ryggen" och glo lite på min balkong (jag vill sommarpimpa den) så såg hon en fet liten katt som satt och ägde. Den brydde sig knappt om när hon knackade på rutan och vinkade åt den, utan den bara vände tillbaka blicken, mycket kattlikt (alltså självständigt och lite högdraget) och var inte alls intresserad av människorna innanför rutan.
"Gult är fult"
Har aldrig gillat gult, men ihop med svart och vitt är det faktiskt rätt så slående. Nästan så man börjar överväga det. Men nej, bara i ett hus på 350 kvm så man får fylla resten med det man verkligen gillar. Och vem vill städa 350 kvm. Bye bye, gult.
Källa: Design is mine, som för övrigt hade ett helt inlägg om inredningsgult, för er som gillar solfärgen.
Källa: Design is mine, som för övrigt hade ett helt inlägg om inredningsgult, för er som gillar solfärgen.
Dagens skratt
Älskar när hon försöker gå vidare med graderna för annars hinner de inte, och så kan hon inte ens säga öst innan hon skrattar igen. Och som nån på Youtube skrev: Det hon skrattar åt är inte ens särskilt roligt.
Det som nån annan skrev på Youtube däremot ÄR inte ens särskilt roligt, nämligen: "It doesn't even sound like she's speaking English. Is it because she is laughing so hard. Difficult to understand what she's saying."
Jaja, ibland kan man inte låta bli att skratta. Och ibland har man inte så mycket till anledning. Oftast efter balen på Fest-i-Nord, när man efter tre nätters sömnbrist och en helkväll i värsta klackarna och kvastskaftshållning bildligt talat inte orkar hålla armbågarna från bordet längre under nattmackan.
Det knäppaste var dock -- om man med knäppt menar utan synbar anledning -- när jag var på mission och jag och syster Broadbent skulle sjunga in en psalm på band till hennes föräldrar i Stockton-on-Tees. Minns inte psalmen och absolut inte vad som var så roligt, men vi fick nog börja om 35 gånger innan vi fick till en någorlunda falsettfri inspelning.
Ni vet väl annars, apropå "roliga" psalmer, att mens-psalmen lyder "O, låt Sions källor flöda i en rikt välsignad flod."
Happy laughing, folks.
Kockar?
Vi har några olika TV-kockar i sverige också, men det här inlägget i Pyttes matblogg tar bara upp de mest kända engelska. Tyckte det var inttressant, ungefär som att literaturanalysera klassiker.
Vem är du i köket? Jag har lämnat våra käcka svenska tv-kockar utanför, men om du har en egen motivering till varför just du är t ex Tina, Leila eller Niklas är jag idel öra. Här är tre engelska superkändisar att jämföra sig med:
Gordon Ramsay. Du är kunnig perfektionist, extremt spattig och har alltid nära till svordomarna. Du understryker gärna dina åsikter med att kasta lämpliga föremål i soptunnan.
Jamie Oliver. Du gör enkelt, hederligt käk, är familjekär och benägen att ge all din egen mat betyget "fantastic". Livet för dig är irriterande easypeasy.
Nigella Lawson. Decilitermåttet är din fiende och att laga mat med fingrarna det läckraste du vet. Du står alltid böjd över spisen i jeansjacka och utslaget hår, och har en fäbless för att äta rester i sängen (av någon anledning började jag dra vissa paralleller med Per Morberg nu, men vi behöver ju inte gå in närmare på det).
Själv är jag en blandning av samtliga ovanstående; med min faktiskt ganska remarkabla förmåga att bränna mig kan jag vråla riktigt obscena ord i köket, jag gillar enkel och rejäl matlagning och är inte överförtjust i att använda måttsatsen. Du då?
Frågar mig om vad matlagningen säger om ens personlighet. Typ lättirriterad, långsam, övernoggrann, slarvig, vägrar mäta, vågar inte hitta på själv mm mm. Det kanske får filosoferas mer om en annan dag.
Vem är du i köket? Jag har lämnat våra käcka svenska tv-kockar utanför, men om du har en egen motivering till varför just du är t ex Tina, Leila eller Niklas är jag idel öra. Här är tre engelska superkändisar att jämföra sig med:
Gordon Ramsay. Du är kunnig perfektionist, extremt spattig och har alltid nära till svordomarna. Du understryker gärna dina åsikter med att kasta lämpliga föremål i soptunnan.
Jamie Oliver. Du gör enkelt, hederligt käk, är familjekär och benägen att ge all din egen mat betyget "fantastic". Livet för dig är irriterande easypeasy.
Nigella Lawson. Decilitermåttet är din fiende och att laga mat med fingrarna det läckraste du vet. Du står alltid böjd över spisen i jeansjacka och utslaget hår, och har en fäbless för att äta rester i sängen (av någon anledning började jag dra vissa paralleller med Per Morberg nu, men vi behöver ju inte gå in närmare på det).
Själv är jag en blandning av samtliga ovanstående; med min faktiskt ganska remarkabla förmåga att bränna mig kan jag vråla riktigt obscena ord i köket, jag gillar enkel och rejäl matlagning och är inte överförtjust i att använda måttsatsen. Du då?
Frågar mig om vad matlagningen säger om ens personlighet. Typ lättirriterad, långsam, övernoggrann, slarvig, vägrar mäta, vågar inte hitta på själv mm mm. Det kanske får filosoferas mer om en annan dag.
Änglar och demoner
Ikväll var M och jag på Heron och såg Änglar och demoner. Vi satt i bänken och åt två cheeseburgare var. Jag gillar att inte bara ha finmiddag (som den i påskas!!) med honom utan "fulmiuddag" också.
Först lite bilder från filmen och sen mina åsikter:
Generellt gillade jag den här boken bättre än Da Vinci-koden. Filmen var också bättre. Katolocismen porträtterades bättre/snällare, om dock en persons lite för plötsliga omvändelse från maktlysten till underdåning var annat än trovärdig, men det är ju inte katolicismens fel utan författarens.
Apropå Dan Brown så säger Stellan Skarsgård, som spelar Richter, chefen för schweizergardet, att han inte har mycket till övers för Dan Brown (citerad bl a här och även i flera utländska medier, googla om ni vill). Han gick visste inte med på att spela rollen förrän han hade läst manuskriptet, som han tyckte var bättre än boken.
Kanske håller med. Han har spännande stories, men hans hantverk lämnar emellanåt lite att önska. I vilken bok det nu var, den från forskningsanstalten på Sydpolen var det nog, så stod det eerie på var och varannan sida. Förbjudet.
Kritiken i nån tidning jag läste var att det var en för snabb språngmarsch mellan de olika platserna i Rom, mycket likt hur han kutade runt i Paris och London i Da Vinci-koden i sitt söknade efter budskap i symboltäcke. Denna var bättre för att hela historien kändes trovärdigare. Och mer sympatisk. Jag är ju en av de många som inte tycker att religion och vetenskap är motpoler, utan där de verkar tala olika språk så har man antingen för lite kunskap om den ena eller den andra för att kunna bedöma dem rätt, eller så måste man specificera vad man egentligen menar så att man inte bara talar om olika saker och därför får olika svar.
Jag höll med om att spänningen ur boken när Langdon och Signora Vetra (som var påklädd och knappt hade klädbyte under hela filmen) letar symboler på Upplysningens väg var mer spännande i boken, för nu hann man bara med i princip resultatet av letande, inte jakten.
En underhållande film, och tänkvärd också. Man kan till och med utan problem sitta och diskutera den med folk över middagsbordet. Vi åkte hem istället.
M tyckte att det var lite otroligt att Vittoria Vetra kunde både latin och partikelfysik. Men jag förklarade att Giovanni sagt att de läser typ 9 år latin i skolan -- både humanister och naturare. Det kanske är så de läser grammatik och språkhistoria och allt sånt bakat in i ett. Jag tyckte inte det var otroligt att en smart kvinna (en som var så smart att hon inte ens hade 15-denierstrumpor eller urringning eller 10 klädbyten) skulle kunna bägge.
Däremot tyckte jag inte det framgick nog tydligt vem som hade betalat boven/mördaren och exakt vad motivet var. Minns inte om det var flerhövdat i boken också.
Varning för spoiler!!!
Sen vet jag inte om den där explosionen när antimaterian nuddar kanistern är trolig. Först en våldsam explosion som sen går tillbaka i en implosion och sen nån sorts rosa himmelsblomma av moln. Well, it makes sense i o f s att det först exploderar vid krocken men att antimaterian sedan imploderar/suger tillbaka sin egen "mängd". Eller nåt.
Spoler slut:
Det jag också gillade var att höra äkta schweizertyska, om än i alltför korta fraser. Men flera längtande ååååå utslapp mig. Dessutom var det franska och italienska av äkta slag, samt om det var nåt annat germanskt (än det himmelska schwyzer) så har jag lyckligtvis förträngt det. Skarsgård lyckades inte övertyga någon med sin dialekt annat än att han är en överbetlad svensk. Den skulle nog varit schweizisk. Det hade jag gillat! Men de har väl inga storkända schweizare. Bummer.
Gå gärna och se den om ni inte väntar er årtiondets bästa film. Jag ser faktiskt fram emot bokreleasen av "The Lost Symbol" (också en Langdon-bok till skilllnad från de andra två, mera okända) som ska vara i höst. (I USA, Kanada och UK den 15 sept med en staggering förstaupplaga på 5 miljoner!!! Det finns f ö mer än 81 miljoner exemplar av Da Vinci-koden ute i världen!!!!!) The Lost Symbol ska enligt ursprungliga rykten handla om Masonry och Joseph Smith, läste jag för flera år sen. Men på Browns hemsida, citerad här, står det:
Mr. Langdon is in the process of completing his newest manuscript Symbols of the Lost Sacred Feminine—an exploration of modern religious iconography and its origins in the ancient goddess cults.
Last month, while in Florence, Professor Langdon uncovered an ancient parchment that historians now believe may be the work of Leonardo da Vinci. The encoded parchment—bearing the name La Profezia (The Prophecy)—raised eyebrows when scholars discovered it was signed “LSPDV.” (Leonardo’s full name was Leonardo Ser Pieri Da Vincio).
Detta talar ju helt emot frimurar-temat. Den boken är en Langdonbok i Washngton-miljö och heter The Solomon Key och är kanske lagd på is. Vi får se.
Kan inte bestämma mig för om jag ska ge Dan Brown mina hårt hållna slantar 15 sept. Vi får väl köpa en pocket tillsammans i familjen och så får den gå runt med blixtens hastighet. Fast då får man vänta. Först kommer den ju i hardcover, för $15.63 på Amazon.
Synnerligen tråkigt omslag. Och boken utspelar sig under 12 timmar, så vilken kvinna det än ska handla om som Langdons underhuggare, så lär det inte bli klädbyten på henne heller. Billig budgetfilm, hrmf.
Först lite bilder från filmen och sen mina åsikter:
Generellt gillade jag den här boken bättre än Da Vinci-koden. Filmen var också bättre. Katolocismen porträtterades bättre/snällare, om dock en persons lite för plötsliga omvändelse från maktlysten till underdåning var annat än trovärdig, men det är ju inte katolicismens fel utan författarens.
Apropå Dan Brown så säger Stellan Skarsgård, som spelar Richter, chefen för schweizergardet, att han inte har mycket till övers för Dan Brown (citerad bl a här och även i flera utländska medier, googla om ni vill). Han gick visste inte med på att spela rollen förrän han hade läst manuskriptet, som han tyckte var bättre än boken.
Kanske håller med. Han har spännande stories, men hans hantverk lämnar emellanåt lite att önska. I vilken bok det nu var, den från forskningsanstalten på Sydpolen var det nog, så stod det eerie på var och varannan sida. Förbjudet.
Kritiken i nån tidning jag läste var att det var en för snabb språngmarsch mellan de olika platserna i Rom, mycket likt hur han kutade runt i Paris och London i Da Vinci-koden i sitt söknade efter budskap i symboltäcke. Denna var bättre för att hela historien kändes trovärdigare. Och mer sympatisk. Jag är ju en av de många som inte tycker att religion och vetenskap är motpoler, utan där de verkar tala olika språk så har man antingen för lite kunskap om den ena eller den andra för att kunna bedöma dem rätt, eller så måste man specificera vad man egentligen menar så att man inte bara talar om olika saker och därför får olika svar.
Jag höll med om att spänningen ur boken när Langdon och Signora Vetra (som var påklädd och knappt hade klädbyte under hela filmen) letar symboler på Upplysningens väg var mer spännande i boken, för nu hann man bara med i princip resultatet av letande, inte jakten.
En underhållande film, och tänkvärd också. Man kan till och med utan problem sitta och diskutera den med folk över middagsbordet. Vi åkte hem istället.
M tyckte att det var lite otroligt att Vittoria Vetra kunde både latin och partikelfysik. Men jag förklarade att Giovanni sagt att de läser typ 9 år latin i skolan -- både humanister och naturare. Det kanske är så de läser grammatik och språkhistoria och allt sånt bakat in i ett. Jag tyckte inte det var otroligt att en smart kvinna (en som var så smart att hon inte ens hade 15-denierstrumpor eller urringning eller 10 klädbyten) skulle kunna bägge.
Däremot tyckte jag inte det framgick nog tydligt vem som hade betalat boven/mördaren och exakt vad motivet var. Minns inte om det var flerhövdat i boken också.
Varning för spoiler!!!
Sen vet jag inte om den där explosionen när antimaterian nuddar kanistern är trolig. Först en våldsam explosion som sen går tillbaka i en implosion och sen nån sorts rosa himmelsblomma av moln. Well, it makes sense i o f s att det först exploderar vid krocken men att antimaterian sedan imploderar/suger tillbaka sin egen "mängd". Eller nåt.
Spoler slut:
Det jag också gillade var att höra äkta schweizertyska, om än i alltför korta fraser. Men flera längtande ååååå utslapp mig. Dessutom var det franska och italienska av äkta slag, samt om det var nåt annat germanskt (än det himmelska schwyzer) så har jag lyckligtvis förträngt det. Skarsgård lyckades inte övertyga någon med sin dialekt annat än att han är en överbetlad svensk. Den skulle nog varit schweizisk. Det hade jag gillat! Men de har väl inga storkända schweizare. Bummer.
Gå gärna och se den om ni inte väntar er årtiondets bästa film. Jag ser faktiskt fram emot bokreleasen av "The Lost Symbol" (också en Langdon-bok till skilllnad från de andra två, mera okända) som ska vara i höst. (I USA, Kanada och UK den 15 sept med en staggering förstaupplaga på 5 miljoner!!! Det finns f ö mer än 81 miljoner exemplar av Da Vinci-koden ute i världen!!!!!) The Lost Symbol ska enligt ursprungliga rykten handla om Masonry och Joseph Smith, läste jag för flera år sen. Men på Browns hemsida, citerad här, står det:
Mr. Langdon is in the process of completing his newest manuscript Symbols of the Lost Sacred Feminine—an exploration of modern religious iconography and its origins in the ancient goddess cults.
Last month, while in Florence, Professor Langdon uncovered an ancient parchment that historians now believe may be the work of Leonardo da Vinci. The encoded parchment—bearing the name La Profezia (The Prophecy)—raised eyebrows when scholars discovered it was signed “LSPDV.” (Leonardo’s full name was Leonardo Ser Pieri Da Vincio).
Detta talar ju helt emot frimurar-temat. Den boken är en Langdonbok i Washngton-miljö och heter The Solomon Key och är kanske lagd på is. Vi får se.
Kan inte bestämma mig för om jag ska ge Dan Brown mina hårt hållna slantar 15 sept. Vi får väl köpa en pocket tillsammans i familjen och så får den gå runt med blixtens hastighet. Fast då får man vänta. Först kommer den ju i hardcover, för $15.63 på Amazon.
Synnerligen tråkigt omslag. Och boken utspelar sig under 12 timmar, så vilken kvinna det än ska handla om som Langdons underhuggare, så lär det inte bli klädbyten på henne heller. Billig budgetfilm, hrmf.
Barnböcker
Läste en liten musing hos Writer Jenn där hon undrade hur barnböcker ska vara. Det fins många varianter:
Childhood is a sweet and innocent time, and children's books should be about fluffy bunnies and other comforting subjects.
Childhood is a mean and dangerous time, and children's books should represent reality with all its obstacles and troubles.
Childhood is a mean and dangerous time, and therefore kids need comforting fluffy-bunny stories because that's the way life ought to be.
Children's literature should be prescriptive, describing the world kids should aspire to.
Children's literature should be descriptive, describing the world as it is and kids as they really are, for better or worse.
Man kanske tycker att alla sorterna borde finnas, men själv bara klarar av att skriva en sort, eller inte ens för barn utan för YA, som Writer Jenn själv.
Om klockan inte var 05:39 och jag ska försöka lugna mig så jag kan somna, så skulle jag roa mig med att sätta in alla Astrids älsklingar i nån av ovanstående grupper. Bara för att se vad hon egnetligen var ute efter med sitt skrivande.
Det är betydligt lättare att säga att t ex Austen beskrev verkligheten, dock med lite frihet för the heroines att ha frihet att både älska och överleva på samma gång, vilket inte alltid gavs alla verklighetens Charlotte Lucases.
Childhood is a sweet and innocent time, and children's books should be about fluffy bunnies and other comforting subjects.
Childhood is a mean and dangerous time, and children's books should represent reality with all its obstacles and troubles.
Childhood is a mean and dangerous time, and therefore kids need comforting fluffy-bunny stories because that's the way life ought to be.
Children's literature should be prescriptive, describing the world kids should aspire to.
Children's literature should be descriptive, describing the world as it is and kids as they really are, for better or worse.
Man kanske tycker att alla sorterna borde finnas, men själv bara klarar av att skriva en sort, eller inte ens för barn utan för YA, som Writer Jenn själv.
Om klockan inte var 05:39 och jag ska försöka lugna mig så jag kan somna, så skulle jag roa mig med att sätta in alla Astrids älsklingar i nån av ovanstående grupper. Bara för att se vad hon egnetligen var ute efter med sitt skrivande.
Det är betydligt lättare att säga att t ex Austen beskrev verkligheten, dock med lite frihet för the heroines att ha frihet att både älska och överleva på samma gång, vilket inte alltid gavs alla verklighetens Charlotte Lucases.
Ni har väl sett sidan med den svarta damen som snurrar med ena foten utåt? Titta här innan ni fortsätter läsa. (Min snurrar inte.)
Nu, vilket håll snurrade hon åt?
Åt vänster:
Den vänstra hjärnhalvan - den språkliga och intellektuella
Då tänker du rationellt, är kritiskt granskande och är resultatorienterad. Du kräver fakta innan du tar några beslut. Du arbetar systematiskt och planerar ditt arbete. När du diskuterar tar du upp en fråga i taget och avslutar den innan nästa fråga diskuteras. Du är bra på att uttrycka dig i tal eller skrift. När du läser föredrar du facklitteratur och facktidsskrifter. Du ägnar dig mycket åt detaljer och har svårt att se helheten direkt. Du är inte benägen att ta risker eller fatta snabba beslut.
Din vänstra hjärnhalva sysslar med:
- ord, tal och skrift
- siffror och matematik
- logik och analys
- kritiskt granskande
- registrerar detaljer och orsakssammanhang
- räknar ut saker och ting i följdriktig ordning dvs. steg för steg
- arbetar med sammanhängande tankar
- en idé följer direkt efter en annan och leder till en slutsats
- använder precisa, exakta betydelser
- en innebörd, en slutsats- rätt/fel, ja/nej
- har god tidsuppfattning
Åt höger:
Den högra hjärnhalvan - den konstnärliga och kreativa
Då drar du slutsatser intuitivt, får plötsliga insikter som baseras på aningar, känslor och ofullständiga fakta, mönster och bildspråk. Du uppfattar genom att känna igen mönster och var saker och ting befinner sig i relation till varandra och hur delar hänger ihop och bildar helheter. Du har lätt för att känna igen ansikten. När du hör någon tala är det inte så mycket orden utan kroppsspråk, röstläge, stämning och omgivningen runtomkring som har betydelse. Du kan spontant inspireras av ett konstverk, medan en som domineras av vänster hjärnhalva frågar vad det skall föreställa. Har lätt för att känslomässigt påverkas av t.ex. musik.
Din högra hjärnhalva sysslar med:
- färg, form och fantasi
- musik och rytm
- intuition
- känslor, kärlek och dagdrömmar
- bilder och symboler
- ser snabbt helheter
- läser och tolkar kroppsspråk
- drar slutsatser intuitivt, inte följdriktigt
- använder sin känsla för hur saker och ting passar ihop eller hör ihop
- många alternativ/slutsatser och många betydelser
- kreativ och ofta konstnärlig
- har dålig tidsuppfattning
Mikael har en vänsterhänt hjärna och jag en högerhänt.
Idag satt vi på väg till bio ni bilen och pratade om vad insulinet gör i kroppen och jag uttryckte mig bildligt (för att se om jag hade fattat rätt sedan han hade föerklarat) medan han inte kunde acceptera ett svar som inte var "vetenskapligt exakt".
Moreover: Det finns låtar som får mig att gråta (varje gång!), vilket jag inte tror nånsin har hänt MIkael, förutom möjligtvis när Karolina sjöng på sitt bröllop. Men då var det nog inte sjävla musiken utan sångarinnan och vad sammanhanget innebar.
Det är bara en sak som är helt uppåt väggarna. Mikael har värre tidsuppfattning än jag. Det har vi ingen förklaring för. Han måste ha hål i hjärnan på det stället som tidsuppfattningen sitter, men annars är hans hjärna bra.
Och jag är faktikst ingen svartklädd konstnärstyp med rödlila hår utan kan gott tänka logiskt och dra slutsatser. Man har ju fått VG på två vetenskapligt skrivna uppsater på universitetet.
Så, hur man än vänder och vrider så är vi alla lite av det ena oc hlite av det andra. Men det hjälper att ibland göra sig medveten om att det FINNS skillnader och att det som stör den andra t ex är för att man talar från olika hjärnhalva -- vetenskapligt eller intuitivt, bildigt.
Dagens kärlekspåminnelse från Hjärnskolan.
Tre saker i...
Nämn tre saker som finns i min/mitt:
Kylskåp: Bregott, gammal ostkaka, marinerade och färska vitlökar
Frys: hamburgerbröd, grönsaksblandningar, köttfärs
Handväska: penna, tuggummi, medicin
Sminkväska: [har det bara i väska om jag inte hinner msinka mig hemma så jag jag kallar detta för sminstället i badrumsskåpet] 85% Oriflame, läppstift från Body Shop, puder från H&M
Badrumshylla: nagelklippare, irriterande tomma burkar med ansiktskrämer, glasögonminisprayflaska
Förråd: brudklänning, kläder i strl 36-44, snygg mörkvinrödmönstrad matta som inte passar här hemma
Hjärna: Mikael, sova, mat (har bara ätit två mackor och två ostburgare på de senaste 12 timmarna)
Jackficka: aldrig något annat än eventuellt vantar
Kryddskåp: spiskummin, curry, pepparblandning
Köksbänk: rostfri snygg vattenkokare, rostfri IKEA-rundel med köksredskap, vacker trekantig glasburk med "terra toscana" (dvs lite peperoncino och annat som ser ut som den toskanska jorden)
Kylskåp: Bregott, gammal ostkaka, marinerade och färska vitlökar
Frys: hamburgerbröd, grönsaksblandningar, köttfärs
Handväska: penna, tuggummi, medicin
Sminkväska: [har det bara i väska om jag inte hinner msinka mig hemma så jag jag kallar detta för sminstället i badrumsskåpet] 85% Oriflame, läppstift från Body Shop, puder från H&M
Badrumshylla: nagelklippare, irriterande tomma burkar med ansiktskrämer, glasögonminisprayflaska
Förråd: brudklänning, kläder i strl 36-44, snygg mörkvinrödmönstrad matta som inte passar här hemma
Hjärna: Mikael, sova, mat (har bara ätit två mackor och två ostburgare på de senaste 12 timmarna)
Jackficka: aldrig något annat än eventuellt vantar
Kryddskåp: spiskummin, curry, pepparblandning
Köksbänk: rostfri snygg vattenkokare, rostfri IKEA-rundel med köksredskap, vacker trekantig glasburk med "terra toscana" (dvs lite peperoncino och annat som ser ut som den toskanska jorden)
Livet är skört!
Har träffat söta kusin Terez och hennes Mikael (fast han kallas Micke; så kan vi hålla isär våra älsklingar) och minsting Minna ikväll. 2 av 10 med hennes cancersort får tillbaka cancern. Det var lite för "verkligt" att sitta där och prata cancer och liv/död med min andra kusin. Hon använde synonymer för dö två gånger. Minna var alldeles bredvid. Undrar om det var meningen att hon inte sa just det ordet. Tankar som aldrig har slagit mig -- hur man undviker att skrämma sin 4-åring med att mamma har haft en dödlig sjukdom. Mina problem är stora för mig, men ändå små i sammanhanget.
Sen fick jag just reda på att Camilla har legat på Karolinska hela eftermiddagen och kvällen efter en dykolycka.
Väg detta mot att vi pratade lite med Johan ikväll. Han berättar att tvillingarna är riktiga characters. Mia sover som en stock hela nätterna, men Isabella ska upp och äta (och ha uppmärksamhet...) varannan timme. Om Isabella anar att folk umgås i ett annat rum skriker hon tills hon inte bara får sättas i nån babysitter så hon kan ha utsikt, utan hon måste sitta med runt bordet el dyl, i nåns knä. En drama queen, säger Johan. Italiensk, säger vi :) Och lilla söta, dumma, gladlynta Blighty, hon går och hämtar Johan om nån av tjejerna börjar gråta. [Blighty är alltså deras hund.] Och har vi tur får vi snart hit hela familjen, i alla fall alla som inte skulle behöva sitta i karantän först, på besök.
Livet är skört. Prioritera. Folk framför saker.
Sen fick jag just reda på att Camilla har legat på Karolinska hela eftermiddagen och kvällen efter en dykolycka.
Väg detta mot att vi pratade lite med Johan ikväll. Han berättar att tvillingarna är riktiga characters. Mia sover som en stock hela nätterna, men Isabella ska upp och äta (och ha uppmärksamhet...) varannan timme. Om Isabella anar att folk umgås i ett annat rum skriker hon tills hon inte bara får sättas i nån babysitter så hon kan ha utsikt, utan hon måste sitta med runt bordet el dyl, i nåns knä. En drama queen, säger Johan. Italiensk, säger vi :) Och lilla söta, dumma, gladlynta Blighty, hon går och hämtar Johan om nån av tjejerna börjar gråta. [Blighty är alltså deras hund.] Och har vi tur får vi snart hit hela familjen, i alla fall alla som inte skulle behöva sitta i karantän först, på besök.
Livet är skört. Prioritera. Folk framför saker.
Glödlampa
Såg denna på Aesthetic Outburst
och denna på Design- och inredningsbloggen.
Den här, däremot, fotade jag hemma hos mamma och pappa. Hänger över deras matbord. Vill ärva den. (Men än ska ingen dö.) De har ingen aning om varifrån den kommer. Farfar gav den till dem i typ förlovningspresent. M a o är lampan ca 40 år gammal. Tidlös design!!
och denna på Design- och inredningsbloggen.
Den här, däremot, fotade jag hemma hos mamma och pappa. Hänger över deras matbord. Vill ärva den. (Men än ska ingen dö.) De har ingen aning om varifrån den kommer. Farfar gav den till dem i typ förlovningspresent. M a o är lampan ca 40 år gammal. Tidlös design!!
Incurvata i åtta-form
8 Things I look forward to
Läsa
Blogga
Äta
Kissa när jag är riktigt nödig
Pussa och krama Mikael
Träffa familjen
Göra nåt roligt, typ dejt, med Mikael
Gå till kyrkan (sanning med modifikation nu när det ska flyttas från 10 till 9...)
8 Things I did yesterday
Klädde på mig
Pratade med mamma och pappa i telefon
Pratade med Mikael i telefon
Bloggade
Läste i en deckare
Såg på TV
Läste SvD och DN på nätet
Läste några "privatbloggar", men inga andra faktiskt
8 Things I wish I could do
Springa
Somna
Sjunga vackert
Flyga
Arbeta
Shoppa
Skriva och publicera en bok
Åka på semester
8 Shows I watch
House
Så ska det låta
Law & Order
Sommer
Kanske Martha Stewart eller Dr Phil medan jag äter
Oftast inget mer faktiskt
Läsa
Blogga
Äta
Kissa när jag är riktigt nödig
Pussa och krama Mikael
Träffa familjen
Göra nåt roligt, typ dejt, med Mikael
Gå till kyrkan (sanning med modifikation nu när det ska flyttas från 10 till 9...)
8 Things I did yesterday
Klädde på mig
Pratade med mamma och pappa i telefon
Pratade med Mikael i telefon
Bloggade
Läste i en deckare
Såg på TV
Läste SvD och DN på nätet
Läste några "privatbloggar", men inga andra faktiskt
8 Things I wish I could do
Springa
Somna
Sjunga vackert
Flyga
Arbeta
Shoppa
Skriva och publicera en bok
Åka på semester
8 Shows I watch
House
Så ska det låta
Law & Order
Sommer
Kanske Martha Stewart eller Dr Phil medan jag äter
Oftast inget mer faktiskt
Djärv gästtoa
Gillar att man inte fegar i ett litet utrymme som en gästtoa. Och där är man inte heller så ofta att man tröttnar på en djärv tapet.
Källa: Alkemie
Eller som han proffsiga kantorn i Borås sa (har tyvärr glömt hans namn -- men han var lång och mörkhårig) när jag berömde hans brölande postludium efter en konsert med Vokalensemblen:
"Har man inget att säga ska man säga det högt."
Källa: Alkemie
Eller som han proffsiga kantorn i Borås sa (har tyvärr glömt hans namn -- men han var lång och mörkhårig) när jag berömde hans brölande postludium efter en konsert med Vokalensemblen:
"Har man inget att säga ska man säga det högt."
Goda nyheter för den som orkar bry sig om mitt sovande
1) Mamma kom ju över med middag igår. Hon hade då också tagit med sig Gose-Mose i smyg och lagt honom under min huvudkudde. Så jag var inte ensma i natt heller :) Mose är en lite harig hund har vi upptäckt förr när han har sett läskiga saker på TV och gytt och vänt sig bort, men han har ett gott hjärta och var ett gott sällskap åt mig i natt. [Han är ett mjukisdjur, men vi föredrar att se honom som en levande hund. Vi är ju lite tokiga.]
2) Jag fick låna "pappas" (long story) bärbara CD-spelare och spelade CD:n med fågelkvitter från skogen som jag har fått av mamma. Det var mycket, mycket bättre än att ligga och tänka på roliga saker som att inreda lägenheter och planera bröllop och deckarhistorier. Jag blev lugn och avslappnad och halvsovande.
3) Väntade med att läsa Monnahs bok tills sängdags, så jag skulle se fram emot att gå och lägga mig. Boken var ljuvlig! Jag grät dock inte. Men det var nog med mening, för jag har gjort av med så mycket tårar på sistone att jag inte riktigt orkar med att gråta mer.
4) Körde den där nackmasseraren (ser ut som en nackkrage men det är nåt inuti som man kan sätta på i olika hastigheter och som masserar), som jag fick i julklapp av M förra julen, så det kliade rejält i öronen och jag blev alldeles mjuk och go i nacken istället för stel och öm. Det hjälpte också mycket.
Slutledning: Jag SOV! De senaste nätterna, typ 2-3 veckor, har jag varit medveten om när jag vänder mig om i sängen och har förstått att jag faktiskt bara har sovit frampå eftermiddagskvisten, ett par timmar, och då ofta drömt så jobbiga saker att jag är helt slut när jag vaknar (senast att pappa blev kysst av en man och mamma inte trodde på det och pappa gillade kyssen...). Men inatt SOV jag! Jag somnade nog fortfarande inte förrän vid 7-8-tiden på morgonen och har följdaktligen lite ont i huvudet idag, men jag sov!!!!!
P.S. Igår berättade mamma om nån som hade blivit av med sin sjukpenning för att de bloggade för mycket -- "kan du sitta vid datorn och blogga kan du arbeta." Om FK får för sig att läsa det här och tycker att jag kan arbeta för att jag kan sitta här och skriva, så kan jag meddela att bloggen nästan är den enda stunden när jag känner mig normal (och då glömmer vi för ett ögonblick att jag får betala för även korta stunder vid datorn med värk på diverse ställen i kroppen). I "verkligheten" är jag så begränsad i precis allt jag gör, att bloggen är en flykt till den person jag var för 15 år sen -- en som kan tänka och känna och ha åsikter, inte bara väga "plocka ur diskmaskinen" mot "febrig" jämt. Om jag inte bloggade skulle den sjuka Anja vara precis allt jag var. Nu är jag i alla fall emellanåt en som vem som helst. Det räddar mitt förstånd.
2) Jag fick låna "pappas" (long story) bärbara CD-spelare och spelade CD:n med fågelkvitter från skogen som jag har fått av mamma. Det var mycket, mycket bättre än att ligga och tänka på roliga saker som att inreda lägenheter och planera bröllop och deckarhistorier. Jag blev lugn och avslappnad och halvsovande.
3) Väntade med att läsa Monnahs bok tills sängdags, så jag skulle se fram emot att gå och lägga mig. Boken var ljuvlig! Jag grät dock inte. Men det var nog med mening, för jag har gjort av med så mycket tårar på sistone att jag inte riktigt orkar med att gråta mer.
4) Körde den där nackmasseraren (ser ut som en nackkrage men det är nåt inuti som man kan sätta på i olika hastigheter och som masserar), som jag fick i julklapp av M förra julen, så det kliade rejält i öronen och jag blev alldeles mjuk och go i nacken istället för stel och öm. Det hjälpte också mycket.
Slutledning: Jag SOV! De senaste nätterna, typ 2-3 veckor, har jag varit medveten om när jag vänder mig om i sängen och har förstått att jag faktiskt bara har sovit frampå eftermiddagskvisten, ett par timmar, och då ofta drömt så jobbiga saker att jag är helt slut när jag vaknar (senast att pappa blev kysst av en man och mamma inte trodde på det och pappa gillade kyssen...). Men inatt SOV jag! Jag somnade nog fortfarande inte förrän vid 7-8-tiden på morgonen och har följdaktligen lite ont i huvudet idag, men jag sov!!!!!
P.S. Igår berättade mamma om nån som hade blivit av med sin sjukpenning för att de bloggade för mycket -- "kan du sitta vid datorn och blogga kan du arbeta." Om FK får för sig att läsa det här och tycker att jag kan arbeta för att jag kan sitta här och skriva, så kan jag meddela att bloggen nästan är den enda stunden när jag känner mig normal (och då glömmer vi för ett ögonblick att jag får betala för även korta stunder vid datorn med värk på diverse ställen i kroppen). I "verkligheten" är jag så begränsad i precis allt jag gör, att bloggen är en flykt till den person jag var för 15 år sen -- en som kan tänka och känna och ha åsikter, inte bara väga "plocka ur diskmaskinen" mot "febrig" jämt. Om jag inte bloggade skulle den sjuka Anja vara precis allt jag var. Nu är jag i alla fall emellanåt en som vem som helst. Det räddar mitt förstånd.
Bloggtips
Awkward Family Photos är precis vad det låter. Här är några som jag hittade på bara de första par sidorna från maj. Det kan nog finnas en hel del där som räcker under regniga, deppiga dagar:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)