Nu funkar inte Stilnoct längre. Är tillbaka på Propavan, som för en vecka sen också hade slutat fungera. Natten som gick tillbringade jag med att vända mig fram och tilbaka. Och frampå morgonkvisten också med att dra på och av täcket. Måste erkänna att jag är lite rädd nu. Är så trött att jag vill ... vet inte vad jag vill, förutom somna såklart, och jag vet inte hur jag ska klara om jag inte sover i natt. Den här nedåtgående spiralen måste vändas innan jag blir sinnessjuk!
Längtar också efter att skriva nåt rolgit, positivt här. Som att jag var på IKEA i lördag och köpte bra grejer, och att M och mamma och pappa hjälpte till att sätta upp gardinstänger (ni kan gissa vilka av de tre...) och dona i lägenheten efteråt. Det är jag glad för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar