Honom är jag kompis med sen i morse. Måste kalla det kompis, för det får inte kännas som ett straff. Måste se på vinsterna -- en kropp jag kan tycka bättre om -- och ignorera "förlusterna" (som jag inte ska rada upp inne i den här parentesen). Det sägs att efter två veckor är sockersuget borta. Har hittills bara undvikit socker i ca 18 timmar, men än så länge känns det bra. Känner mig strong och beslutsam. Och som att mitt smala jag är på väg ut, ÄNTLIGEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar