Mikael och jag hade bestämt att fira min födelsedag idag, så att jag kunde ha lite mingel med familjen i lägenheten i förrgår. Vilken dag vi har haft!
Först sov jag i 14 timmar. Och var trött när jag vaknade :) Men jag ska inte klaga!!! Det gjorde susen!
Sen hade jag tyvärr en bad hairday idag (håret var för mjukt och följsamt och följde inte riktigt med dit jag ville -- följsamt hår som inte följer med?? Jaja, ni fattar!), sminket fastnade liksom inte riktigt och jag var tjockare än nånsin. Men jag hade röda naglar i alla fall!
Först åkte vi till Kaknästornet. Roligt. Stockholm är vackert. Varje gång jag visas nåt nytt tror jag att jag ska börja förstå hur Stockholm egentligen hänger ihop -- vad som är öar, vad som är fastland, vilket vatten som är Mälaren eller Nordsjön eller vad det nu heter här uppe, inte Bottenviken väl?????? (Har helt tappat koncepterna, men kolla ni på klockan och döm sen!) -- men jag glömmer lika fort. Kommer ihåg att Skansen och Gröna Lund ligger på Djurgården, känner igen Kungsholmen och Stadshuset, vet att Katarinahissen ligger där Söders höjder börjar (och där finns även en styck Chokladfabrik), men sen tror jag mig vara helt borta. Men så idag när vi var på väg hem, eller i alla fall söderut, kände jag igen mig på en väg på Södermalm och sa: Här har vi åkt när vi letade efter en kemtvätt till dig!
Ja, jag vet att klockan är mycket, men eftersom sömnpillrena inte har fått sin 1h20+ på sig att verka än hinner jag med ett inlägg.
Kaknästornet, ja. Jag såg deras efterrättsbord. Halleluja, eller snarare pest och pina! Alla favoriter på ett bord! Morotskaka, kladdig chokladkaka, citronpaj, kanelbulle. Ojojoj. Jag motstod frestelserna och fick en chokladmjölktetra som jag ivrigt slörpade i mig ute på översta våningen med vinden blåsande i det mesiga håret.
Sen åkte vi på fin tur via Östermalm (där jag faktiskt inte vill bo!) till Gamla Stan. Ställde bilen på den enda parkeringsplatsen som fanns ledig, precis där vi "hamnade", tack för det. JAG BETALADE PARKERINGEN! Måste påpeka det, annars känner jag mig så borskämd (säg nu inte: Det är redan kört!). Mysigt att strosa hand i hand längs kullerstenarna, eller i alla fall att strosa hand i hand. Såg många färgglada älgar och annat dyrt som vi inte köpte i turistfällorna. Kom fram till några restauranger som vi valde mellan, och gick till slut till Magnus Ladulås vilket visade sig vara ett mycket bra val.
Vi åt först båda en mycket lyckad Toast Skagen, som var modernare och mer livlig än 80-talsvarianten. Vi fick också nån gooood tranbärsdrink (som den rastlöse bartendern hade gjort i ordning istället för bara juice) och kände oss som prinsar. Och -essor. Sen kom varmrätten. Jag fick grillspett med lammrostbiff, potatisgratin och nån sås som var mycket spännande. Salladen var också grym, med parmesan och gräslök. Mikaels pepparbiff och honungsglaserade färskpotatis var god, men han fick skicka tillbaka biffen så att den blev mer rosa än röd. Sen var han visst också nöjd. Och så nöjda var vi, både med smaken och med storleken på portionerna, att jag inte ens orkade en creme brulée till efterätt! Men vi hittade en pralinaffär och M köpte några. Jag åt först en som faktiskt inte ens var god, men stoppade snabbt in en mintcremepralin i munnen och sen strosade vi tillbaka. Stockholm är vackert! Och vi hann precis tillbaka till bilen tills parkeringen tog slut. Bara en sån sak!
Sen körde vi söderut och vid infarten till VH svängde vi istället av mot Årsta havsbad. Man har inte många sekunder att bestämma sig vid en korsning, men vissa av oss är ju beslutsfattare av en hög kaliber, så det gick bra. På Årstavägen eller vad den heter kom vi förbi ett 30-årskalas som vi till födelsedagsbarnets stora lättnad inte krashade :) Sen körde vi till Dalarö och hade tänkt ta ett foto av när vi pussas på herrgården där E&R hade sin bröllopsmiddag och MMS:a dem, men det var låst och igenbommat och nya ägare, så det blev inget med det. Men vi åkte runt länge och tittade på vackra vyer och söta hus och massa vatten och var lyckliga tillsammans.
Så småningom erkändes det att ett visst sug efter en Magnum fanns. Efter vissa tittar i spegeln och värre ihopdragningar än vanligt i byxlinningen inses att detta får bli den sista av den sorten på länge! Därav det extra suget. Klockan var över 10 och inte ens macken på Tungelstavägen hade öppet. Och sen åkte vi nån annanstans, tror vägen ditåt hette Stav, men macken där var också stängd. Tydligen hade jag sånt sug att jag kunde med att inte neka när M frågade om vi skulle åka till Statoil i Handen, som han visste hade öppet. Jag, fräcka kvinna, lät mina lustar efter sött och fett vinna över min själs älskades behov av sömn... Vi kom i alla fall dit, efter visst nyss nämnda turistande bland obygdens stängda mackar, och jag fick min glass, som jag höll mot ACC-utsläppet som -- mycket tillfälligt vill jag lova -- stod på 31 grader, så den skulle smälta och bli lagom. Det var den när vi parkerade på tempelområdet och höll aftonbön och åt glass.
Det är tur för både M och mig att jag inte fyller år mer än en gång om året. Jag skulle bli en very high maintenance woman om jag började vänta mig sånt här oftare. Det var en helt fantastisk dag. Vi har pratat massor, t o m varit tysta en stund, och bara njutit. I alla fall jag. M har bara haft lite ångest över att det blev sent som vanligt och över hur dyr jag är i drift. Gissar jag. Men glittret i mina ögon kanske betalar tillbaka en del. Jag hoppas det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar