I gott sällskap 2

Ska inte säga nåt om Pillerills kommentar om att det är en myt att om man sitter still så sticks getingarna inte... Kan väl bara säga att det inte precis lugnade mig...

Var och åt med Mikael nyss. Utomhus. Det var en geting där, men inte så mycket på oss. Men mot slutet var det bara vi och två sällskap kvar, och då skulle den där getingen ner i min cola hela tiden. Han ville inte heller låta sig fångas av Mikaels tomma vattenglas. Jag fick hjärtklappning och spänningshuvudvärk. Sen när vi fick efterrätt blev han (i detta fallet getingen) som tokig och jag var tvungen att resa mig upp från bordet och gå bort en bit. M fångade honom i alla fall till slut under glaset och vi kunde äta upp utan ångest. Vi och vi, han hade aldrig varit rädd såklart...

Sen gick vi och handlade lite mat och kom ut i bilen, satte oss och somliga av oss fick panik över en oinbjuden medpassagerare. Getingen "fastnade" till slut vid fönstret i baksätet för där såg han ut och trodde han kunde komma igenom glaset. När han höll sig stilla var jag under kontroll. Men jag nådde inte att veva ner fönsterrutan. Men Mikael (St Mikael som dödar draken) vevade ner rutan medan han körde. Och vi varken krockade eller blev stungna. Men jag behöver nåt lugnande efter två incidenter på samma kväll. Har säkert fått ett grått hår också på kuppen.

För den som undrar varför jag sätter hit en bild på eländet är det av rent psykologiska skäl. Kanske minskar rädslan om man möter den ansikte mot ansikte!

I gott sällskap

Saxat ur något onämnbart mediaställe på nätet:

Är du rädd för getingar?
Ställningen just nu:

Ja (59.7 %)
Nej (40.3 %)

HA! I gott sällskap alltså. Förresten kom det in en geting i kapellet i söndags. Första gången jag såg den satt den på insidan av en killes krage! Sen flög den förbi mitt huvud och Jacqueline tyckte att jag reagerade med viss rädsla...

Det är synd om mig idag

Har värsta migränet på länge. Kunde inte ens riva itu ett papper förut för att det lät för mycket. Ska gå och lägga mig nu. Borde gjorts för två timmar sen, men det var saker att göra. Ibland vill jag "stoppa pressarna", även om jag är medveten om att det uttrycket egentligen innebär nåt annat.


När jag kom in i min lägenhet nyss började jag dessutom frysa. Tror det är 26 grader här inne.


Dessutom blir jag ofta deppig när jag får migrän. Det är som att man inte orkar med en extra grej. Så nu tycker jag synd om mig själv.


Fast vet ni vad det värsta är? Att jag inte får äta en Magnum mandel för att trösta mig.

Just det

Idga stod min termometer på 42 grader. Visserligen i solen, men ändå. Tog kort men har fortfarande inte orkat leta drivrutiner till varken kameran eller mobilen till den här tillfälliga datorn, så ni får bara tro mig på mitt ord.

"Tänk dig ner i vikt" osv

Hittade faktiskt några kloka tips i dagens... måste jag säga det??? Expressen. Om man känner att man småäter eller använder mat som medicin finns det ett klokt sätt att ta itu med det.

Upptäck dina ätmönster

* Kartlägg dina matvanor. Du behöver inte ange portionsstorlek. Bara precis vad du äter och när. Alla småmål räknas. Beskriv vad du blir sugen på när du småäter.
* Vad har du för känslor när suget sätter in? Stressad, ledsen, arg, rastlös? Beskriv.
* Hitta mönstret. Varför känner du så här? Skriv ner svaret.
* Inse att maten kan vara ditt sätt att försöka göra dig av med just den känslan.
* Lär dig i stället att acceptera känslan. Låt den dröja kvar utan att göra något åt den.

Klokt. Tror det är på samma sätt med andra, mindre bra, sätt att hantera känslor -- att man måste våga möta känslan bara, acceptera att den finns och våga låta bli att göra något annat åt den än att känna den. Typ stirra den stint i ansiktet och veta att jag vinner om jag bara låter bli att backa!

P.S. Kände mig så stolt och stark av ovanstående, det där om att möta känslan och så försvinner suget. Såg sen en kommentar längst ner som tog ner mig på jorden :)

Jag vet precis varför jag äter en massa skräp på kvällarna, men inte tusan går det att låta bli för det. Har försökt att stanna i känslan tills den passerar som det så vackert står skrivet, men den försvinner ju inte. Den blir bara värre och värre till jag äter i alla fall.

Nöjdhet

Jag sålde ju min soffa för 3000:-. Mamma säger att jag hade köpt den för 2000:- (men det minns ju inte jag). En IKEA-soffa som säkert har 5 år på nacken totalt. Och såg ut därefter.

Igår köpte jag och hämtade min nya soffa. Nya och nya -- nygamla. En marinblå mjuk soffa i toppskick som är sååå skön att sitta/ligga i, särskilt om man har någon som klappar en lite fint medan man ser på film :) MIO är ungefär 5 klasser bättre än IKEA. Sorry Ingvar, men så är det. Soffan ser absolut ny ut. Kuddarna är helt i form fortfarande, inte sådär att kanten på själva innerkudden inte längre motsvarar kanten på kuddtyget. Just det, det var ju priset jag skulle gotta mig i: 1500.-!!!!!!! Så m a o har jag haft en IKEA-soffa gratis i flera år och lite till, och t o m tjänat på bytet. M-hm, det har varit en bra sommar, rent ekonomiskt. Eller ja, jag är väl inte rik så det förslår när man betänker att jag har gjort av med 1800 spänn för ett par veckor sen på medicin (fast nu har jag väl snart frikort) och ett par tusen på flyttningen och ett par tusen på flyttstädning. Men jag har fått till ett par riktigt riktigt bra affärer. "Tack för det, Televerket."

En lättnadens suck

Gluttade en stund på hemnet nyss och drog en lättnadens suck. För 25 000:- mindre än vad jag gav kan man få en lägenhet på exakt lika många kvadrat som min, elen ingår i hyran som visserligen är exakt som min, men däremot ingår inte kabel-TV och bredband och telefonabonnemang som hos mig. Dessutom är den på 3:e våningen och jag har markplan med uteplats både fram och bak. Dessutom ligger den inte på gångavstånd till i kyrkan och VH centrum. Dessutom är fönstrena gamla med två haspar som man vrider på, parketten i vardagsrummet ser välvårdad ut, men ack så gammal i mönstret, badrummet ser fint ut, men har inte tvättmaskin och torktumlare som jag har, och såklart finns ingen diskmaskin i köket och inte plats för så stort matbord som jag har. Balkongen är en sån där vanlig metallbalkong ni vet.

Slutsats: marknaden har INTE gått ner så jag har betalat för mycket, och jag fick FANTASTISKT mycket för pengarna. Skönt!!!

Dessutom fanns det en lägenhet i mitt område till salu nyss och den är redan borta. M a o är de inte svårsålda. Om jag nu skulle gifta mig och skaffa bostad ihop med nån karl alltså. Men vete katten om jag kan flytta längre bort än 30 meter, jag har det så bra :)

Dagens middag

Gjorde matpaj till middag idag. Lärde mig följande, men det fattas lite lärdom också:

Om man har i 1 msk tomatsås i äggsmeten blir det bara beige av alltihop. Lite trist matfärg. Antingen får man ta nåt rejälare, som chilisås, eller skippa det helt. Man kan ju lätt krydda på andra sätt.

Man behöver inte ha så väldigt mycket ost i ägg-gojset heller. Svårt att få pajen att stanna då. (Fast det gick på 25 min).

Dessutom blev själva pajdegen lite för smulig. Vet inte hur man gör för att undvika det. JO! Googlade just på "paj" och "för smulig" och då såg jag att man ska ha i mer vatten. Internet är grymt! MInsn nu att när jag letade recept förut stod det 2 msk vatten för 4 pers, och i mitt recept stod det 1 msk och den var till 6 pers.

Så dagens middag blev en matpaj med bacon (kallar jag det, för det var fläsk, men det är för weird för att ha i en paj -- fläskpaj låter mer som lårkaka), tärnad zucchini, paprika och äggstanning med ost och grädde. Hade kryddat med 1 pressad vitlöksklyfta, peppar och ett stänk spiskummin bara. Och tomatsåsen, som blev lite misslyckad. Så nästa gång ska jag dessutom ta mindre ost i (mätte inte riktigt men det var säkert 2 dl riven ost). Och mindre grädde också (tog nog 2,5 dl när det stod 1 3/4 dl i receptet. Men jag tog fryst grädde och mätte inte sådär jättenoga. Serveras med sallad och varma småfranskor (ni vet såna där som ligger 6 st i paket och ska färdigbakas i ugn. Dem ääääääääälskar jag!). Mmm. Och Mikael hade med sig varsin Storstrut till efterrätt. Det kallar jag middag!

"Gå ner i vikt gratis"

Ja, just den dumma titeln fick jag på ett mail som kom nyss till min hotmail-adress. Det är väl klart att det är gratis att gå ner i vikt! Stackars folk om det verkligen finns några som tror att man måste köpa bantningsdrycker för att gå ner i vikt.

Och apropå bantning, så är jag inte alls stolt över mig själv. Jag borde vara det, för jag köpte inga Magnum mandel på Lidl, men JAG VILLE. Litade inte ens på mig själv att se paketen utan jag tittade snabbt bort till andra raden när jag kom till det stället där jag visste att glassen låg. Och idag som det är så varmt ute också... Och m&p köpte! Men jag kan inte börja fuska efter 4 dagar. "Börja" fuska förresten -- åt morotskaka igår som vi fick hos m&p... Grr.

Får tänka på det roliga med att läsa biblioteksböcker och ordna i lägenheten. Har gjort bägge idag.

Apropå lägenheten: som väl var tog mamma fram tumstocken och mätte soffans plats. Vi insåg att sekretären inte får plats om soffan ska få plats. Så det fick flyttas på en bokhylla (som var full med böcker...) och sätta in sekretären i sovrummet, där den stod från början, men som M och jag inte tyckte var en snygg lösning. Pappa har dessutom slipat balkongräcket och när det är lite svalare ikväll och inte direkt solljus ska vi dit och han ska olja in alltihopa. Jag har packat om lite i köksskåpen så att allt ligger mer som jag vill ha det (mamma och pappa var snälla nån gång och stoppade bara in det för att få bort lådorna). Jag längtar verkligen efter att flytta in på riktigt. Men jag har fortfarande inte sett sängbenen. Det finns bara 5 kartonger kvar och en är full av tavlor.

Dessutom har det varit HSB-gubbar (tre stycken!) och fixat avgrundslukten i badrummet! De trodde med en gång att det var duschen, för det är visst andra i Lupinen som har haft problem med nån grej som inte sluter tätt, men min var hur fin som helst. De kom på att det nog var vattenlåset till tvättmaskinen, så de körde den lite och nu luktar det inte längre. Hoppas det var det och att problemet är borta för alltid!

Drömresan

Sitter ju ofta och surfar på sistaminuten-resor, resesajter (ett tips är t ex Resebloggaren) och annat lockmedel. Just nu är det lite dyrt med sistaminuten-resor, så jag reser långt och gärna i sinnet.

En sån lyckad resa som när jag bodde i Schweiz har jag nog aldrig gjort. Jag och Andrea ville resa nånstans på två veckor, mellan att jag hade slutat jobbet och familjen skulle komma på besök när skolan hade slutat. Vi gick till ett ställe som heter L-Tur som visst specialiserar sig på sista-minutenresor. Jag minns så väl när vi satt och botaniserade mellan resmålstitlar som inte bara var exotiska men så pass okända för oss att vi måste gå till bokhandeln i närheten och kolla på resesektionen. Vi ville gärna åka till Asien, för vi hade fattat så mycket som att det var varmt i vattnet där. Det här var innan varenda Svensson åkte till Thailand. Men resorna dit och just då gick på torsdagarna, och då skulle vi bara hinna med en vecka. Däremot fanns det nåt som hette Antigua, och dit kunde vi hinna på två veckor. Bokhandeln, som sagt. När vi väl hittade Antigua-reseböckerna bland de andra i, just det, KARIBIEN, tog det inte många sekunder att bestämma sig!

Och den resan är ett av mina starkaste minnen. Klockan i storkyrkan i huvudstaden St John (stor som en mindre by) som inte hade haft visare på 300 år, eftersom ingen bryr sig om vad klockan är.
Husen hade starka färger och det såg exotiskt ut (det skulle våra röda stugor ha gjort för dem också).

Det där med brist på tidsuppfattning märkte vi också när vi frågade när bussarna slutade gå: "När ingen mer vill åka". Självklart... Och "bion" som vi fick utpekad för oss av en hjälpsam kille, dit de flög en film från grannön och så kunde man titta på den och sen flög de vidare den till nästa ö dagen efter. Jag fattar fortfarande inte vad det var som faktiskt var bion, för det såg mest ut som baksidan på en kinarestaurang, där han pekade och sa att bion låg.

Sen var det vattnet. Badkarsvarmt, rent, vackert. Vår strand hade vi för oss själva, förutom klockan 3 varje dag när en italiensk (tror jag det var) gästarbetarhustru kom dit med sina två barn och badade i en halvtimme eller så. Och den gången när ett förälskat lokalt par kom dit och pussades i vattnet.

Det första fotot nedan är åt vänster på stranden, där marinan utmynnar i havet. Det är också några stenar där som de italienska barnen älskade att leta efter djur i.

Och här ser man hur lååååååååååång och underbar stranden var.

Annars låg vi mest i solstolarna och latade oss, spelade Yatzy och lyssnade på musik. (För en gångs skull läste jag inte så mycket på semestern, men efter tre månader med nån sorts sjungande vacker tyska i öronen behövde jag vila intellektet lite.) Första dagen spelade vi badminton på stranden och då brände jag mig nåt så grymt!!!!! Sen fattade jag hur blekt mitt skinn verkligen var och hur vek solskyddsfaktorn faktiskt var (detta var förr i tiden när det inte var så noga med sånt, så tvåsiffrigt trodde jag räckte. Det var förresten det högsta som gick att köpa i maj i Basel), och hur stark solen faktiskt var, så sen låg jag mest i skuggan och fick ändå färg. Fick till slut också börja ha t-shirt när jag badade, och brände mig jätteilla i hårbotten, där luggen petar framåt. Några hjälpsamma individer smörjde in min likbleka men då grisrosa lekamen med Aloe vera, och det var fantastiskt! Deras plantor var stora som en halv människa, inte som våra små krukväxtliknande saker. Men det behövdes på mig! Funkade verkligen!!!

Vi bodde precis bakom stranden, i en villa med balkong och båtplats, hos en schweizisk tjej som vi aldrig såg för hon jobbade och åkte vattenskidor jämt.
Något specifikt måste också sägas om solnedgångarna. Vi är ju inte vana vid att det sommartid blir becksvart klockan 7 på kvällen. Och fort dessutom! Hos oss tar ju en solnedgång ett par timmar från början till slut, men där var det som att en trött kontorsnisse upptäcker att klockan är 5 i 5 en fredag eftermiddag och bara stänger av datorn och sticker. Tror det tog 20 min eller en halvtimme. Låg i "badet" varje kväll och såg på när solen lade sig.


Lite turistiga var vi såklart, och förutom att åka in till huvudstan var vi också med på en grillfest på Shirley Heights, högsta stället på ön. Man hade fin utsikt och åt och drack gott. Och var till sist de enda två vita på hela stället! Tills vi hittade en ensam kanadensare, som vi blev vänner med för att han var lika vit som vi. Hur underligt som helst!!! Det kanske inte var hudfärgen som avgjorde, utan att vi var turister. Det syns ju när folk är turister även här i Stockholm -- kamerorna i högsta hugg -- så jag ska låga bli att tolka in några antropologiska slutsater.

Sen tog vi också en dagstur med en katamaran, där jag också brände mig såklart, trots att jag hade t-shirt och leggings som gick över knät (fast jag rullade upp dem först, dum som jag var). Fast jag brände mig inte värst. Det var nån engelska som satt i bikini hela dagen och hon såg riktigt sjuk ut. Stackarn, det var kanske t o m första dagen för henne. Jag hade ju lärt mig min läxa...
Slutsats: Man ska åka till drömresmål, för det blir ofta en dröm. Efter detta känns ju alla bad lite enfaldiga på nåt vis, som om Gud har tränat sig över hela jorden på att skapa riktigt vackra stränder, och när han kom hit hade han tränat färdigt och detta var examensarbetet.

Vinn resa till OS i Kina!

YOU GET 8 TICKETS TO ALL THE EVENTS, 4 HOTEL ROOMS, FOOD, CAR & FREE ROUND TRIP AIR FAIR. FOR 21 DAYS IN CHINA. GOOD LUCK!

Answer the following questions to win tickets to the Olympic games.

1. Which student seems to appear tired / sleepy?
2. Which ones are male twins?
3. Which ones are the female twins?
4. How many women are in the group?
5. Which one is the teacher?
6. Which two just finished a joint?



I guess you're not going either...

Lord Banting

Honom är jag kompis med sen i morse. Måste kalla det kompis, för det får inte kännas som ett straff. Måste se på vinsterna -- en kropp jag kan tycka bättre om -- och ignorera "förlusterna" (som jag inte ska rada upp inne i den här parentesen). Det sägs att efter två veckor är sockersuget borta. Har hittills bara undvikit socker i ca 18 timmar, men än så länge känns det bra. Känner mig strong och beslutsam. Och som att mitt smala jag är på väg ut, ÄNTLIGEN!

Indisk gryta och brulépudding

Fick god middag med trevligt sällskap idag.

Däremot tror jag att det är kört med den där soffan. De nya ägarna fick nyckel till huset den 1 juli och mannen har inte ens sagt till dem att han har lämnat soffan där och att jag ska hämta den. Han försöker nå dem på telefon, men jag antar att han är mer intresserad av att bli av med soffan (vilket han ju nu har, eftersom de nya ägarna inte klagat på att den stod kvar) än att just jag ska få den. Så nu har jag suttit på blocket ett långt tag och kollat vad mina alternativ är.

Helt klart är ju att gratis är billigast. Det var synd på den, det. Oh well. Nu blir det spännande att se vad jag "får" för nåt!

Träffade förresten Dorro idag. Glänsande. Minns den där gången på stavskonferenslördagen när jag gav henne en allergitablett ur min lilla medicinask i väskan. Jag har aldrig, varken förr eller senare, haft några antihistaminer där, och hon brukar själv ha det i väskan eftersom hon är så vansinnigt allergisk, men hon hade bytt väska just den dan eller vad det var. Tycker i alla fall att det är coolt att Gud kan ordna ihop diverse lösningar på små och stora problem vi får genom att använda sig av andra. Så vem har en snygg soffa att sälja billigt till mig :)

Andra födelsedagen

Mikael och jag hade bestämt att fira min födelsedag idag, så att jag kunde ha lite mingel med familjen i lägenheten i förrgår. Vilken dag vi har haft!

Först sov jag i 14 timmar. Och var trött när jag vaknade :) Men jag ska inte klaga!!! Det gjorde susen!

Sen hade jag tyvärr en bad hairday idag (håret var för mjukt och följsamt och följde inte riktigt med dit jag ville -- följsamt hår som inte följer med?? Jaja, ni fattar!), sminket fastnade liksom inte riktigt och jag var tjockare än nånsin. Men jag hade röda naglar i alla fall!

Först åkte vi till Kaknästornet. Roligt. Stockholm är vackert. Varje gång jag visas nåt nytt tror jag att jag ska börja förstå hur Stockholm egentligen hänger ihop -- vad som är öar, vad som är fastland, vilket vatten som är Mälaren eller Nordsjön eller vad det nu heter här uppe, inte Bottenviken väl?????? (Har helt tappat koncepterna, men kolla ni på klockan och döm sen!) -- men jag glömmer lika fort. Kommer ihåg att Skansen och Gröna Lund ligger på Djurgården, känner igen Kungsholmen och Stadshuset, vet att Katarinahissen ligger där Söders höjder börjar (och där finns även en styck Chokladfabrik), men sen tror jag mig vara helt borta. Men så idag när vi var på väg hem, eller i alla fall söderut, kände jag igen mig på en väg på Södermalm och sa: Här har vi åkt när vi letade efter en kemtvätt till dig!

Ja, jag vet att klockan är mycket, men eftersom sömnpillrena inte har fått sin 1h20+ på sig att verka än hinner jag med ett inlägg.

Kaknästornet, ja. Jag såg deras efterrättsbord. Halleluja, eller snarare pest och pina! Alla favoriter på ett bord! Morotskaka, kladdig chokladkaka, citronpaj, kanelbulle. Ojojoj. Jag motstod frestelserna och fick en chokladmjölktetra som jag ivrigt slörpade i mig ute på översta våningen med vinden blåsande i det mesiga håret.

Sen åkte vi på fin tur via Östermalm (där jag faktiskt inte vill bo!) till Gamla Stan. Ställde bilen på den enda parkeringsplatsen som fanns ledig, precis där vi "hamnade", tack för det. JAG BETALADE PARKERINGEN! Måste påpeka det, annars känner jag mig så borskämd (säg nu inte: Det är redan kört!). Mysigt att strosa hand i hand längs kullerstenarna, eller i alla fall att strosa hand i hand. Såg många färgglada älgar och annat dyrt som vi inte köpte i turistfällorna. Kom fram till några restauranger som vi valde mellan, och gick till slut till Magnus Ladulås vilket visade sig vara ett mycket bra val.

Vi åt först båda en mycket lyckad Toast Skagen, som var modernare och mer livlig än 80-talsvarianten. Vi fick också nån gooood tranbärsdrink (som den rastlöse bartendern hade gjort i ordning istället för bara juice) och kände oss som prinsar. Och -essor. Sen kom varmrätten. Jag fick grillspett med lammrostbiff, potatisgratin och nån sås som var mycket spännande. Salladen var också grym, med parmesan och gräslök. Mikaels pepparbiff och honungsglaserade färskpotatis var god, men han fick skicka tillbaka biffen så att den blev mer rosa än röd. Sen var han visst också nöjd. Och så nöjda var vi, både med smaken och med storleken på portionerna, att jag inte ens orkade en creme brulée till efterätt! Men vi hittade en pralinaffär och M köpte några. Jag åt först en som faktiskt inte ens var god, men stoppade snabbt in en mintcremepralin i munnen och sen strosade vi tillbaka. Stockholm är vackert! Och vi hann precis tillbaka till bilen tills parkeringen tog slut. Bara en sån sak!

Sen körde vi söderut och vid infarten till VH svängde vi istället av mot Årsta havsbad. Man har inte många sekunder att bestämma sig vid en korsning, men vissa av oss är ju beslutsfattare av en hög kaliber, så det gick bra. På Årstavägen eller vad den heter kom vi förbi ett 30-årskalas som vi till födelsedagsbarnets stora lättnad inte krashade :) Sen körde vi till Dalarö och hade tänkt ta ett foto av när vi pussas på herrgården där E&R hade sin bröllopsmiddag och MMS:a dem, men det var låst och igenbommat och nya ägare, så det blev inget med det. Men vi åkte runt länge och tittade på vackra vyer och söta hus och massa vatten och var lyckliga tillsammans.

Så småningom erkändes det att ett visst sug efter en Magnum fanns. Efter vissa tittar i spegeln och värre ihopdragningar än vanligt i byxlinningen inses att detta får bli den sista av den sorten på länge! Därav det extra suget. Klockan var över 10 och inte ens macken på Tungelstavägen hade öppet. Och sen åkte vi nån annanstans, tror vägen ditåt hette Stav, men macken där var också stängd. Tydligen hade jag sånt sug att jag kunde med att inte neka när M frågade om vi skulle åka till Statoil i Handen, som han visste hade öppet. Jag, fräcka kvinna, lät mina lustar efter sött och fett vinna över min själs älskades behov av sömn... Vi kom i alla fall dit, efter visst nyss nämnda turistande bland obygdens stängda mackar, och jag fick min glass, som jag höll mot ACC-utsläppet som -- mycket tillfälligt vill jag lova -- stod på 31 grader, så den skulle smälta och bli lagom. Det var den när vi parkerade på tempelområdet och höll aftonbön och åt glass.

Det är tur för både M och mig att jag inte fyller år mer än en gång om året. Jag skulle bli en very high maintenance woman om jag började vänta mig sånt här oftare. Det var en helt fantastisk dag. Vi har pratat massor, t o m varit tysta en stund, och bara njutit. I alla fall jag. M har bara haft lite ångest över att det blev sent som vanligt och över hur dyr jag är i drift. Gissar jag. Men glittret i mina ögon kanske betalar tillbaka en del. Jag hoppas det.

Bästa presenten nånsin?

Vem har sagt att en nybliven 38-åring inte kan vara barnslig? Från Mikael fick jag en present från en guldaffär och en från BR. Det är mycket svårt, rentav omöjligt att välja en favorit av dem. (Inte för att smycket var nåt annat än görvackert, men det här inlägget handlar inte om det.) Den från BR var nämligen en såpbubbelblåsare. Det är roligare än det låter, för er som inte vet vad sånt är! Det finns en liten fläkt som blåser bubblor ur ett halvdussin hål på en gång och det är såååååååååå roligt och blir såååååååååååå vackert! Tänk er hundratals (eller typ 40 i alla fall) såpbubblor som solen skiner igenom och som stiger mot himlen. Jag måste nog gå och blåsa lite! Det är bara fjärde gången idag :)

En lyckad dag!

Sov rätt gott i nytvättade lakan, låg kvar i sängen och läste ut Brunetti-deckaren, duschade, målade alla naglar röda (det var ju min födelsedag!), åt lite överblivna tortellini från igår kväll till "fruksot" åkte till lägenheten som ser riktigt presentabel ut, blev firad med pompa och ståt, eller i alla fall med presenter och sång och sällskap och gottis av alla de slag (omtänksamma m&p hade bl a bakat citron- och marängpaj eftersom jag gillar annat bättre än tårta och det ändå brukar bli två prinsessfödelsedagstårtor i juli). Fick bra och omtänksamma och generösa och vackra presenter. Folk hade t o m klätt upp sig; de vet hur hysterisk trist jag tycker det är med down-dressing! (Berättade dessutom om senaste medicin-inducerade drömmen om bröllop där jag hade en vakt i dörren för att stoppa folk i jeanskjol...)

Och det var så roligt att vara i min lägenhet, som alltmer börjar kännas som ett hem. Vi beställde kinamat så småningom och invigde därmet lägenheten för äkta mat. Förr har väl ätits korv och bröd där men inget så riktigt som att man behövde utensils :)

I&B kom så småningom också, när vissa andra hade behövt troppa av. En härlig och rolig dag. Och när alla hade gått diskade M och jag lite tillsammans, och lekte sålunda gifta (bara på det viset alltså) och trivdes med det.

Det blev bara lite för sent eftersom jag itne kom hem förrän 5 i 11 och Propavanet börjar verka först nu. Måste ha det lugnt och tråkigt en stund så jag kan somna, så det är bäst att jag slutar nu. Kontentan från dagen är väl dock: Det känns bra att vara 38. Det känns som en perfekt ålder. Prova den gärna, men lämna över den till någon annan när ni är färdiga. Nån som vill ha ett spännande 37-år att slita med hälsan?

En liten D-vitamin

Inger hörde igår att det där med D-vitamin och sol spelar större roll än vad vi trott. Spädbarn får ju AD-droppar för att man inte har dem i solen, men även större barn får för lite sol nuförtiden eftersom man är rädd för hudcancer. Följden blir att folk får för lite D-vitamin.

Fast forward. Anjas liv. Hur mycket sol får jag? Mindre än det minsta spädbarn... D-vitaminbrist alert.

Vad kan hända vid D-vitaminbrist? MS och bröstcancer. Undrar om jag känner nån solfobiker som har bägge de sjukdomarna!

Ska köpa D-vitamin.

Recept på en bortskämd, icke bortskämd afton

1) Man tager vad man haver-middag: Färsk spenatpasta och sås av bacon, purjo, majs, creme fraiche och en skvätt grädde, tomatsås, kryddor. [Icke bortskämd]

2) Efterrätt, tillika man tager vad man haver, bara fem ingredienser: äpple m kanel, mjöl/socker/smör (=smulpaj) med vispad grädde. [Icke bortskämd, fast fråga barnen i Afrika....]

3) Och vinbärsdricka i finglas. [Bortskämd!

4) En middagsgäst som kommer med Remi och rosor. [Definitivt bortskämd!!! Underbart bortskämd!]

Och förresten så har mamma och pappa packat upp köksprylar idag medan jag låg på sängen och vilade mig. Så snälla de är! [Mera bortskämd...] Om två dagar ska jag försöka ha det visbart, om det kommer nån som är sugen på tårta.

Barndomsminne

Eftersom jag är så sentimental kommer här ett rosenkindat barndomsminne:

Ålder ca 9, Malmö typ stavskonferenslördag, Spencer Jenson talade och kallade fram mig (bara det!), frågade om mina föräldrar älskar mig (!). Är svensk, var liten, pinsamt att tala om sånt, vred på mig och svarade pliktskyldigast ja. Hur vet du det? (Vädjande tanke: Give it up already...) De lagar mat åt mig (minns inte att jag sa nåt mer).

Freud -- vad betyder detta?

Resultat

Eftersom jag vet att ni alla (ca 438 bloggläsare) hoppas innerligt på något annat än att jag ska bli sinnessjuk rapporterar jag härmed.

Propavan funkade sådär. Jag somnade inte precis av det, men blev å andra sidan så pass dåsig att jag inte öppnade ögonen förrän efter 12 timmar. Det får anses som en framgång. Känner mig inte precis pigg, men inte heller trött intill döden.

Så mina kroppsliga problem har snabbt fått en ny nummer 1: The giant zit on my chin.

TRÖTT

Nu funkar inte Stilnoct längre. Är tillbaka på Propavan, som för en vecka sen också hade slutat fungera. Natten som gick tillbringade jag med att vända mig fram och tilbaka. Och frampå morgonkvisten också med att dra på och av täcket. Måste erkänna att jag är lite rädd nu. Är så trött att jag vill ... vet inte vad jag vill, förutom somna såklart, och jag vet inte hur jag ska klara om jag inte sover i natt. Den här nedåtgående spiralen måste vändas innan jag blir sinnessjuk!


Längtar också efter att skriva nåt rolgit, positivt här. Som att jag var på IKEA i lördag och köpte bra grejer, och att M och mamma och pappa hjälpte till att sätta upp gardinstänger (ni kan gissa vilka av de tre...) och dona i lägenheten efteråt. Det är jag glad för.

Pizzamannen

En av de norska besökarna i templet gick bort till pizzerian i VH centrum. "Hon var sulten". Hon beställde sin pizza men upptäckte till sin förskräckelse att hon hade glömt sin plånbok hemma. Varpå pizzakillen säger:
"Den kan du betala nån annan gång när det passar dig."
"Å, hur vågar du säga det?" frågade kvinnan.
"Är du inte en av dem där borta i templet?"
"Jo, men hur vet du det?"
"Det syns på långt håll. Det lyser om er!"

Konst under vattnet

Här är om en skulpturpark under vattnet i Grenada, Västindien. Jag älskar annorlunda idéer!

Insikt

I måndags när jag var så trött och sur och ville lägga mig ner på golvet och gråta, så jag hon den norska ME-tjejen sitta i sin rullstol och le och skratta och se helt pigg ut.

Igår kväll pratade vi länge. Jag har trott följande:
Om hon sitter i rullstol är hon sjukare än jag, för jag kan ju gå.

Följande är sant:
FÖR ATT hon sitter i rullstol är hon bättre än jag.

Hon lämnar energi över till sig själv, till sin personlighet, till sitt humör, och är därför den person hon är innerst inne (man kan såklart inte vara riktigt lika bubblande som man var när man var frisk, men i huvudsak en samma eller åtminstone liknande person). Jag tar däremot all energi jag har och använder den "utanpå" till disk, att gå mellan saker i huset (där hon åker rullstol), osv osv. Dessutom har hon en assistent 2 h om dagen, som ibland tvättar hennes hår eller duschar henne, ibland dammtorkar (det är Hanne Beates uppgift i hemmet) osv osv. Sen hon fick rullstolen (elektrisk, jätterolig att köra!!!) och assistenten har hennes tillfrisknandekurva gått upp som en linje för en grovtjänande persons skatteökning.

Men jag kan inte med att sitta i rullstol, även om nåt svenskt som har med detta att göra skulle få för sog att ge mig en. En assistent skulle jag kunna ha. Om man inte måste städa först för att man får främmande... Men så sa Hanne Beate det förlösande:

Alla använder inte upp all sin energi, alla har förråd kvar. Jag trodde henne knappt. Vaddå, alla gör ju allt varje dag [fyll i alla de tusen saker som vanliga friska människor gör under en dag som känns som en värld ifrån vad jag orkar. Min slutsats då är att de använder upp all sin energi på dagarna och får ny på natten]. Men så påminde hon mig om att alla har ett extraförvar av energi, som ska användas når nån dör, när man mister jobbet, när ens barn blir sjukt, när man genomgår en livskris. Om jag vill ligga på golvet och gråta och inte orkar leva längre för att jag har suttit upp i 7 timmar så har jag använt min livskrisenergi på att sitta på en stol. Insightful!

Och jag insåg att för Mikaels och familjens skull måste jag prioritera mig själv för att kunna ge mina närmaste det de behöver. De har inte bara rätt till spillrorna. De förtjänar en person med en trevlig personlighet, och inte en som bara är irriterad och dödstrött.

Så, varje gång jag frestas att göra nåt roligt som jag inte orkar ska jag tänka: Nu väljer jag att bli irriterad senare. Är det värt det? Jag måst lära mig att hitta roliga saker at göra hemma, som tnie tar nån energi av mig. Kanske bli närbibliotekets bästa deckarkund (när man inte orkar läsa "litteratur" kanske man orkar läsa Donna Leon i alla fall?) eller scrappa (fast då sitter man upp så det kasnke är snäppet värre. Klanske skulle jag ha en laptop i alla fall så jag kan halvsitta i sängen och skriva. BESLUT BESLUT!!! Hur lätt är det att väja sig vid en laptop när man har suttit vid stationär hela sitt liv?

Tillbaka. Och varje gång det är nåt jag borde göra men jag inte orkar, så ska jag sluta hitta på anledningar till att jag måste, som: "disken har ju legat där i två dar redan, tänk om nån ser", "Jag har ju redan lovat att..." Och när någon frågar mig om något (gå till Annette kl 2 idag, typexempel) ska jag aldrig svara bara nej eller ja. Jag SKA svara "nej" om jag vet att det är för mycket, men om jag kanske orkar ska jag säga, "ja, om jag orkar det då". Bägge dessa kommer att kräva oerhört mycket av mig, men jag är skyldig mig själv och mina närmaste det. Åratal av "javisst" ska ersättas med det hemska "om jag orkar" som är hemskt opålitligt och
inte sådär duktigt som jag tror att jag måste vara för att duga. Har aldrig trott att jag har nån dugagen i mig, men jag anar den nu ändå, trots allt vad jag trodde.

Ska gå och duscha nu. Om jag orkar.
Se, jag har redan börjat :)
Det där med mikro och makro behöver anpassas till min sjukdom. Jag behöver både sluta gå så långa sträckor "dolt", som om man glömmer nåt i mataffären och går tillbaka. Måste börja ha en perfekt lista i gångordning och inte frestas att gå och titta på "badringar" eller nåt. Och så får jag bli bättre på att be andra handla åt mig. Men jag behöver också makroanpassa genom att skära ner ALL MÖJLIG GÅNG och stående till ett minimum. Sitta och föna håret, sitta i duschen. Sitta och laga mat??? Kanske sätta mig vid stolen ofta. Fast det är jobbigt att reea sig också? Kanske jag skulle ha en sån där högstol vid spisen??? En sån som vaggar lite undertill så jag kan röra mig och inte ha samma ställning och dessutom får bättre balans?

Förresten har jag slutat vara så farligt yr som jag var i helgen. har nog lycjkasts ta ner akvitietsnivån ner förbi det hacket därman mår illa. Men däremot har jag två tydligt parallella bkåmärken som jag fick när jag HöLL benet mot bänken i söndags när nån skulle gå förbi. Kan fortfarande inte klia mig för då blir jag öm. Men so sagt, lyfkörtlarna har lugnat sig, jag kan se hela bilder utan skak och jag är inte yr. Men jag är fortfarande lite illamående. Kan bero på en vecka med mycket mediciner. Förresten sa Hanne Beate att hon bara får hon i huvudet vid väderomslag när hon är dålig... Ojdå, då är jag dålig jämt Fast det visste jag ju. Ska försöka komma på en riktig mål-lista med hur jag sla bnöärja uppföra mig för att inte må så dåligt. jag kan fortfarande vara lika sjuk, men lära mig att undvika att göra det som gör att talal de där symptomen kommer fram.

Gammal tant

Igår höll jag på fullt allvar att trilla i duschen, eller rättare sagt halvvägs ur badkaret. Jag drabbatdes av plöstlig yrsel och det finns alldeles för mycket hårt och vasst som sticker ut överallt för att det ska bli ett nätt litet fall.

Pinsam åtgärd: Jag rullade ut den fula turkosa badmattan med sugfötter och la i karet. Följd: Grattis på 75-årsdagen, tant Anja.
Ni känner min smärta, eller hur?

Gissa vem som borde sova...

Googlar mitt namn... Tala om hjärndött.

Men inte visste ni detta:

Författare: Klarin, Anja
Titel: Acoustic emission monitoring of a kraft recovery boiler
Utgivningsår: 2003

(Finns på Linköpings Universitetsbibliotek om ni vill läsa.)

Så är man författare i alla fall :)

Liten lägesrapprot

Blandade faktiskt sömnpiller i natt. Jag vet att man inte får, men jag sov gott!!!!!!!!! Ska nog kolla med Johanna hur livsfarligt det egentligen är, för det är det enda som verkar funka för att vända trenden: ju sämre jag är, desto sämre sover jag, och blir därför ännu sämre, och kan sova ännu sämre osv osv osv. Idag känner jag mig lika trött som förut, men ändå på ett helt annat plan. Ljuvligt! Är bara trött i "skalet", inte ända in i själva själen. Jag har nog fortfarande migrän på gång, har beröringsont överallt, är yr och illamående, kan inte gå mer än några steg i taget, isande smärta i leder, lite knäppa lymfkörtlar, men skillnaden är att idag är jag trött men inte till döds! Ni fattar nog inte vilken lättnad det är!

Fast trots att pappa sa att han hade tagit bort 99:an från städlistan eftersom vi fick avbolkniongar så jag inte behövde lämna min egen lya här i 99:an och bo i min bara nästan färdiga lägenhet, så kom en städerska in imorse. Tur att det var kl 11.45 och inte 07.45. Finns det inga piller mot att inte störa sig på folk och/eller dumhet och/eller inkompetens??

SICKET PÅHOPP :)

Nåja, det är ju inte R's fel att jag är så vit... Nu har jag i alla fall smörjt in med mig ett rejält lager BUS, så jag är inte gråvit, utan beigevit.

LP-skål

En sån här skulle man ju göra till nån musikfantast man känner. Men det kommer jag inte att orka, så jag sätter in den här och så var tanken i alla fall god.


Gör skålar av gamla vinylskivor. Lägg ner skivan i sjudande vatten, låt den smälta. Använd tång när du tar upp skivan ur vattnet. Lägg den över en glasburk. Använd en mindre skål att trycka ner skivan över glasburken med. Var snabb – skivan stelnar fort. Färdig!

Lite synd om mig

Igår kom en tjej jag minns från förra sommaren som har ME. hon klev in och såg ganska pigg ut, så jag trodde jag skulle prata med henne om hur hon hade blivit frisk. Men sen kom hon tillbaka i sin rullstol, en elektrisk. Jag tyckte hon var modig som vågade visa sig i rullstol. Skämdes lite för att jag är så fåfäng och stolt.

Men sen gick det ett tag på kvällen, och jag märkte hur jag började bli mer och mer irriterad och trött. ME-tjejen satt i soffan i foajen och pratade och skrattade och verkade pigg. Själv hade jag dåligt samvete för att jag var irriterad och att det gick ut över mamma och pappa, när de är så snälla mot mig och gör så mycket för mig. Det kändes jobbigt, och kvällen slutade med att jag grät i telefon med Mikael, och tänkte att jag kanske borde sitta i rullstol också, så jag kan använda min energi till humöret istället för kroppen. Och vara glad istället för irriterad. Det kändes riktigt jobbigt.

Och idag har jag för kanske tredje natten i rad vaknat och känt mig halvt död. Inte sovit ens så "halvbra" som jag brukar, utan värre. Och så fick jag värsta migränet, och kunde inte ens höra ljudet från tangenterna på datorn. Men nu är det bättre, efter en sådär 4-5 sorters värkmedicin. Men jag fick ont i magen när jag åt nyss, vilket är ett tydligt tecken på att jag har magkatarr i ett "sent" stadium. Jag är så kass och är så trött på det. Har ont överallt, hela kroppen känns som ett blåmärke och jag kan knappt röra vid mig utan att det gör ont. Huvudet är särskilt ömt, och ögonbrynen är i migränstadium: spända som bågsträngar och ömma till max. Och är så embarmligt trött att jag liksom knappt orkar leva -- fast det är inget självmordsbenäget depressionsstadium, utan bara sån orkeslöshet att jag inte orkar ha det så här i kroppen längre. Jag borde göra nåt roligt som får mig på bättre humör, men problemet är att jag inte orkar nåt annat än att sitta här och knappa. (Orkar i alla fall sitta upp och det är ett snäpp bättre än jag var igår morse när jag inte ens orkade sitta upp och äta utan fick gå och lägga mig igen.) Ska vinna mig en rosa cykel i alla fall. Det borde jag väl få! Nåt måste hända så det vänder. Vet vad det "nåt" är. Jag måste skära ner, igen, på det som är livet.

Dagens tips för göteborgare

OUTLET
Almondy
Frysta tårtor
Flygfältsgatan 10, Torslanda
031-728 20 00
Öppet: Måndag-fredag 8–16
- Frysta tårtor (Mandel, Daim, Choklad och Snickers) med små skönhetsfel till fabrikspriser.

"Gillar du dig själv"?

JAAA! 90 av 100. Men jag visste ju redan att jag gillar mig själv jättemycket! (Ber om ursäkt att jag länkar till ett test på Expressen, men det här var faktiskt intressant tycker jag. Kanske inte världens mest vetenskapliga test, men det är värt att tänka på hur mycket man gillar sig själv.

Eulogi

Inger Karin Kristiansen, den runda söta norskan som håller på och komponerar och spelar och som ska hålla i en konsert på torsdag, kom inte till templet i morse i tid. De ringde ner och bad pappa kolla om det hade hänt nåt. Han tog med sig GeWe och de öppnade dörren. Hon låg död.

Mamma kommenterar att det är lite överrepresentation på dem som verkar dö i samband med tempelresor. Mamma, som hade fått order av 112 att tillsammans med pappa se på henne om hon hade fläckar i ansiktet eller hade tabletter bredvid sig, sa att hon såg så fridfull ut.

Hmm. Hon som var så livfull och söt. Så det kan gå. Vad nära det är mellan liv och död.

Och vad glad jag är att hon fick ligga ensam i 108 och inte med den där tonårstjejen som hon egentligen skulle delat rum med i två nätter.

Men eulogin då? Har aldrig skrivit nån förr. Jag kände henne inte jättebra, men hon var så söt och glad och positiv. Hon var käck och lärde sig sin dator där hon komponerade ohc mailade till sin lärare. Och nåt till mig en gång minns jag.

Synd att jag inte har alla mina foton på den här datorn, eller ens med mig på USB-minne, för då hade jag satt in ett foto här. Jag har ett som fångar henne på pricken, från Aarls 70-årsfirande. En liten spjuver! Hon ser lite ut som Kajsa, lite tokig, glad, full av liv. Så go hon var!

Upprörd, igen

Josef Fritzl (österrikaren som låste in dottern i källaren som älskarinna) ska skriva sina memoarer och spås tjäna en rejäl hacka. Dessutom hyser han planer på att göra om hemmet/fängelset till ett museum.

AARGH!!!!!!!!!!!!!

Det borde vara förbjudet för brottslingar att få EN ENDA KRONA från sånt! Allt borde gå till brottsoffren. Annars lär vi ju folk att begå vansinnesbrott, skriva en bok om dem och bli rika. Visserligen bli en rik fängelsekund, men ändå.

"Vicious people"

Eftersom Robs barn inte läser min blogg fick jag lov att berätta om vilket dåligt exempel deras far är. Hehe.

Jag hade inhandlat mammas födelsedagspresent och hade bett om att få mina syskons del. E hade inte betalat så jag messade andra påminnelsen idag. Fick ett svar att de inte har pengar så jag måste vänta tills den 25. Tyckte det var lite dåligt. Sa att då får ni låna av pappa. Svar: Vi har precis betalat vår skuld, vi vill aldrig låna pengar av honom mer. Låna av H då! Inte det heller. Men det går tydligen bra att "låna" pengar av mig utan att ens fråga mig om lov. Började bli lite sur. Sa att det var deras problem, inte mitt. Så kom det sista, dräpande: Älskar du mig inte mer? (Hon brukar säga så när hon vill att man ska göra saker och ting på hennes sätt, så då blev jag rätt irriterad.)

Grrr. Och under tiden allt detta försiggick pratade jag med älsklingen i telefon. Plötsligt ringer mobilen men jag stänger av den. Det ringde väl en 3 gånger till och jag la på varje gång. Till slut gick det hem (efter messet Är Doris där eller? med tillhörande förklarade svar) och M och jag höll bön i lugn och ro och la så småningom på. Men då var klockan så mycket och med tanke på att jag inte har sovit i natt tänkte jag att jag skulle bli för sur om jag behövde prata med E nu så då messade jag bara att hon kanske ville sova så hon kunde maila mig eller så pratar vi imorgon. Det dröjer inte länge förrän Rob ringer. Han lätt trött och irriterad. Han sa att han försöker sova och undrar vad det är jag sa, eftersom Ellen nu sitter på toa och gråter. Jag blev ledsen men även mer irriterad. Vad ska hon gråta för? Det är hon som är fräck? Jag förklarade saken, men Rob sa att han inte förstod varför jag skulle hassle her om några ynka hundringar, typ. Jag sa att jag förstår att han tar hennes sida -- Det gör jag inte -- Jo, du sa just att jag hassle her. Urghhhh!

Fast forward. Skratt. "Ellen sitter här bredvid, vi har redan fört över pengarna. Jag skämtar bara." Då började JAG lipa! Här har jag dels känt mig hemsk som inte kan låta dem låna pengar av mig (eller rättare sagt som tycker att man ska betala det man köper och inte låta andra lägga ut för det. Och dessutom, hur kan två vuxna människor med bra inkomster ha så ont om pengar -- läs slarva så med sin ekonomi -- att de inte har råd att betala 340:- till en förtidspensionär när det är 20 dar kvar på månaden????!!!) men också fått dåligt samvete för att jag får Ellen att sitta på toa och gråta och Rob att behöva medla när han vill sova. Well, jag var tyst för att tårarna kvävde mig, och Rob lämnade över luren till Ellen. Hon hade anat att jag inte fattade "skämtet" och hade bett honom sluta tidigare, så hon förstod att jag hade blivit riktigt ledsen. När Rob fattade det också blev han rätt förkrossad. Jag menade absolut inte att göra dig ledsen! Det vet jag ju, han är inte nån elak människa. Men han hade fångat Ellens dåliga tendenser så på pricken (inte betala lånade pengar på sekunden, säga Älskar du mig inte mer i läget när man håller på att logiskt sett förlora argumentet mm) vilket också hade gett mig dåligt samvete -- att jag liksom förväntade mig att hela det här faktiskt var sant.

Ja, ja, jag skulle ha lagt mig för flera timmar sen. Men de fick lugna mig med lite roligt skvaller. Om nån arbetskamrat i Tyskland som hade blivit buddhist och lite sånt. Och lite om hur Kochs har det, och Linfords, och Adela, som Ellen hade pratat med ikväll.

Men NU är det dags. Ska bara ta ett av mammas piller och sova som en stock tills klockan 12 imorgon! Och det ÄR okej, ett piller går jag inte upp i vikt av.

Grejen som slår mig är också att hans svenska har blivit för bra! Han lurade mig totalt! Det är ju en positiv sak i alla fall. Och jag sa att jag ska ge igen genom att ringa Mölnlycke och säga att han är pedofil inför hans intervju på tisdag.

Gonatt!

P.S. Förresten, kommentarer på det här inlägget lämnas inte här, utan på mcknightrd@gmail.com :)

Dagens dos

1) Vad trevligt det var att höra en ny, modern, vacker sakramentsbön! (Hade varit ännu trevligare om folk tänkte på att läsa igenom den innan så de inte behöver staka sig eller göra om det tre gånger och ändå "läste" hela det gamla med hava och allt) Ser fram emot att läsa hela boken på nysvenska!

2) Om jag ändå klagar så kan jag väl tycka att det är liiiiite underligt att låta en kanadensisk besökare spela "The Secret Life Of Daydreams" (och ja, man annonserade även den titeln), rätt ur den senaste Pride & Prejudice-filmen som musiknummer före vittnesbörden... Kan rättfärdiga min surhetsgrad med att jag har haft min värsta natt (och dag) på evigheter. Kunde inte somna igår, inatt, eller ens imorse. Dvalade lite på morgonkvisten sen jag tagit migränmedicin som jag också blir sömnig av. Men den blir jag också kissnödig av, så trots att jag lyckats slumra till lite grann vaknade jag ur denna lätta dvala av kissnödighet. Grr. Men när jag slog upp ögonen kl 13.22 och det kändes som om jag fortfarande inte somnat, så är jag ändå stolt över att jag gick på sakramentsmötet kl 14.00. Och att jag hann dit utan att gå i pyjamas.

3) Har ju mailat ut ny adress till folk, och många har svarat. Särskilt roligt är det ju när såna man inte har hört ifrån på åratal kommenterar och uppdaterar med några ord. Sofi fd Rapp skrev att vi hade gjort vad som helst i våra tonår för att bo med postadress VH eftersom stockholmskillar var det sötaste som fanns. (Somliga av oss lever fortfarande kvar i den sanningen :) ) Tänkte på att jag fick som jag ville (fast jag hade glömt att jag ville det), precis som med där med utsikt över templet (som jag inte har, men nära på eftersom jag ser spiran), som jag ju önskade mig när jag höll inredningskurs nån gång. Är det så "enkelt" att man får det man gärna vill? Kanske sitter Gud i sin himmel och bara spricker av iver att ge oss vad vi önskar oss? I så fall gäller det ju verkligen att vilja "rätt" saker. Sånt som gör oss sant lyckliga. Tur i a f att jag slapp gifta mig med Grum. Tur att Gud har lite urskillning innan han välsignar oss :)

Och så flytten

Det gick hur bra som helst. Igår hade det kommit massa folk, bl a Joseph E, Edvard S och Stefan L (fast de hade LAN-helg!!!), Jakob M och några från nya biskopsrådet och Stinas man t o m, som inte ens bor i Borås! Jag var så tacksam! De fick visst in mestadelen på nån timme eller vad pappa nu sa.

Och pappa tyckte bilen drack lite väl mycket diesel, men var skön att köra. Han njöt av morgondimmorna imorse vid sex-tiden, och hann fram precis till 11.15 idag, som han trodde. Däremot hade det blivit lite vajsing med några som skulle hjälpa till här idag, och en annan hade fått fel sten till ett byggprojekt så han hann inte hjälpa till. Lite orolig tillbringade jag och mamma morgonen med att försöka ragga fler folk. Hopplöst. Mikael ringde Moroni Nor*n, som var såååååå snäll och kom och hjälpte till, med handskar, och jag känner honom inte ens. Tala om snällt. T o m Hasse Mattss*n kom dit, och Samuel Ahlb*ck (som Mikael hade ringt) med son, men då var allt redan färdigt. Så från 11.15 tills när vissa andra fick luft i däcken och kom vid 11.50 var ALLT URPACKAT!!! Helt otroligt. Pappa, Moroni, M och Jonte hade burit ut allt och det var bara 3 kartonger kvar när klockan var 11.50. Dem tog andra snälla in. Mamma hade också varit både snäll och duktig och satt på en kastrull med korv (som hon dessutom hade gått och handlat för jag hade glömt av det) och vi åt korv och bröd och bulle. Mmm. Sen kom M:s dotter J dit och var brun som en pannkaka höll jag på att säga. Som en... vad säger man???

Sen åkte folk och jag började packa upp. Hjärtegrynet kom och hjälpte mig och slet som ett djur i flera timmar verkade det som. Flera lådor med böcker packade han upp och flyttade möbler till rätt ställe med hjälp av en liten matta som han la under och drog, så jag inte ens behövde hjälpa till att bära. Omtänksamt!!! Sen insåg vi -- han -- att jag behövde en klädställning till förrådet (out of season clothes) och en lagerhylla, så vi åkte till Bauhaus och glodde runt. Köpte både och där, men däremot inte nån skräphink. Letade vidare, i FLERA ANDRA AFFÄRER! Tydligen har de här antingen ett trepack som redan finns i mitt underskåp, men en liten hink, sån som man har komposterbart avfall i om man är boråsare, och två på sån där utdragbar bräda. Men de har ingen upphängningsanordning. Eller så kunde jag få ett annat sorteringsset. Men jag ville bara köpa en liten hink med upphängningsmöjlighet! Och en som nästan var rätt på EKO kostade 99 spänn! Aldrig att jag betalar en hundring för en slaskhink som säkert kostar en bråkdel av det på IKEA. Köpte däremot en reagardin på EKO, som passar perfekt till köket. är i samma färgskala som vardagsrumsgardinerna, så det blir samma blå/beiga stil i köket som vardagsrummet, men det måste ju bli så när det är sån öppen planlösning mellan dem. Lite synd, för jag har många saker som passar både med Toscana-kök och vinrött. Jaja, nästa kök kanske.

Så allt jag behöver nu är:
Hallmatta, sån där liten vid dörren
Kanske en lång hallmatta också
Byrå i hallen (tänker försöka hitta en på Blocket)
Ev en skohylla också
Baden-Baden-dyna (som jag har önskat mig i födelsedagspresent)
Gardinstänger till alla rum
Taklampa i hallen
Antagligen ingen lampa till köket, nöjer mig nog med lysrören.
Persienner till kök och vardagsrum, kanske Eller bamburullar eller nåt.
Vattenkokare (som jag inte minns om jag har önskat mig i födelsedagspresent)
Ny mikro, men det är ett lyxproblem
Place mats till matbordet
Soffa (men jag har ju en perfekt på lut)
En Bennohylla till mina DVD:er (Blocket igen)
Två vita tvättkorgar
Vita tjocka handdukar, både hand- och bad-.
Slaskhink till köket
Nån hylla att ha ovanpå bänken i badrummet där jag kan ha tvättmedel och annat.
Låg TV-bänk
Kanske ett sängbord, om jag inte är för snål
Dator (gulp! Pengarna alltså) och skrivare
Lite blommor till fönstren

Tror det var allt. Inte så lite! Jaja, jag får leva på matförrådet, förlåt maGförrådet :) Mikael köpte förresten en jättevacker mörkröd begonia eller vad det kan heta, och Remi, kakor, äpplen, frallor, juice, risifrutti och Magnum. Så att jag skulle ha mat i min nya lägenhet så det känns riktigt inbott. Risifruttina tog jag med mig hit, kakorna åt vi upp, men Remi och äpplen ligger kvar i lägenheten. Känns så flyttat när man har mat!

Mitt enda problem nu (förutom allt jag behöver köpa!) är att jag inte är ett dugg trött. Fel, sömnig, nej, trött, ja. Det har blivit fel på sov-signalerna eftersom jag är så hög efter att ha jobbat. Hög på insidan liksom, fast kroppen är ett litet torrt skinn.

Jag kan ju alltid tillbringa natten med att skriva uppretade blogginlägg. Jag kommer inte ens åt ikeas hemsida. Annars hade man ju kunnat glo där. Får väl ta med mig katalogen till sängen. Det låter underbart!

Tack, go vänner, för en underbar dag!

P.S. Min granne (som jag inte ens såg själv) lånade mig sitt parkeringskort i en månad när han ska vara borta! Jättejättesnällt! (fast nån annan granne, som inte visste att jag hade fått det, såg väl när han åkte och använde själv platsen. Men vi kanske kan slåss om saken!). Jag kommer att trivas nåt så grymt bra här, så är det! och t o m förrådet blir fint som snus! Jag ska meddela er när stället är färdigt för officiell invigningsglutt!

Trött på...

... allt tjat om "Jag kommer hamna hos socialen" och andra stackars utförsäkrade personer. Om man inte har jobbat på 8 år ska man väl inte vara sjukskriven???? Då ska man vara pensionär! Man kan lika gärna börja jobba igen efter några år som pensionär som efter några år som sjukskriven. Vad är det för stigma om att man inte kommer tillbaka till arbete om man är pensionär men om man är sjukskriven? Dumheter. Om man behöver gå till läkaren för uppföljning lika ofta vid pension som vid sjukskrivning är det ingen som helst skillnad. Och de som är verkligt sjuka går ju till sin läkare med jämna mellanrum. No problem.

Dessutom är det sååå orättvist att somliga sjukdomar verkar leda till sjukskrivning i åratal, medan andra blir pensionärer mycket fortare. Jag tycker, i rättvisans och samhällsekonomins namn, att alla som har varit heltidssjukskrivna i t ex 2 år ska få pension. Men att det inte ska ses som pension utan som nån sorts långsiktig sjukersättning. För det är om man ser det som _pension_ som man kanske får svårt att koma tillbaka till arbete. Ordet hör ju ihop med det där tänkandet: "Nu arbetar jag inte längre", som ålderspensionärer kan unna sig. Men å andra sidan. Säg den verkligt sjuke som inte drömmer om att kunna arbeta, att kunna göra allt som normala människor kan, som ta hand om sin disk och dammsugning själv. Ibland drömmer jag t o m om mer eller mindre okvalificerade jobb som att sitta i en reception eller sortera papper i bokstavsordning!!! Och pengarna man vinner på att inte låta folk gå med sjukskrivning i åratal kan man ägna åt några som kontrollerar de "pensionerade" och se till att de inte är arbetsföra i smyg. Har man inget att dölja skäms man inte för om nån kollar en. Fast det skulle då vara om nån råkar kolla en den timme i veckan man verkar frisk, och inte de tre dagar man får ligga i sängen för att man dammsög. Men ni fattar.

Och "Jag kommer hamna hos socialen" är löjliga, vänstervridna skrämselrubriker. [Dessutom fattas det ett "att".] Om man får så lite i pension att man inte kan klara sig säger jag bara TOUGH LUCK! Vi kan faktiskt inte kräva av samhället att få behålla samma levnadsstandard som en som själv betalar för sig. Bostad och mat är egentligen allt man kan kräva. Det är inte statens ansvar att se till att jag kan åka till Thailand eller röka ett paket om dagen. Det är inte heller statens ansvar att se till att jag har råd att bo kvar i min paradvåning. Så bostad är såklart sannign med modifikation. Vi måste fatta att lite rim och reson måste in i debatten. Pengarna måste räcka, så alla måste ställa sig frågan: Vad är rimligt??? Det är inte rimligt att vara sjukskriven i 8 år. Då ska man pensioneras. Och tacka sin lycklgia stjärna för att man blev sjuk i Sverige, och inte i Långtbortistan, där man bara hade fått flytta hem till mamma och papas hydda och vara glad för det.

Här är jag i ett nötskal

You have obsessive-compulsive personality disorder

Everything must be ordered and controlled, even if it takes a lot of time and effort. You spend so long taking care of the schedule and making sure that the rules are upheld, that the point of any activity is lost. You won`t complete a project until it is exactly perfect, and you prefer not to work with others because they just don`t do things in the right way.

In curvata in se

do you have a nickname, if so what?
Honla

eating or sleeping?
Sleeping

long hair or short?
lagom!

secret wish?
Vara lagom smal

how many mosquitoe bites do you currently have?
Inga, tack och lov! Men det finns väl å andra sidan inte så många myggor inomhus, där jag jämt är.

do you believe in afterlife?
Klart! Spännande!!!!!!!!!

If you could be a career criminal, what path would you take to accomplishing this?
Juveltjuv kanske, eller sån där smart och sofistikerad tjuv som det görs filmer om.

How much do you want to make annually?
Lagom, såklart. 5 000 mer än nu i näven vore bra. 10 vore lyx.

If you saw a monkey driving a car down the street, what would your first reaction be?
"Vad har jag tatt för piller???"

If St. Peter asked you to recite Pi in order to get into Heaven, what would you do?
3,14151628 (sagt med ett leende så han skulle släppa in mig ändå)

Do you own a cell phone? If so, what kind?
En Nokia 6267.

blonde or brunette?
"brunett är rätt"

If You Won 40 Billion Dollars On The Lottery, What Would You Spend It On? Do You Think You Spend That Amount Of Money In Your Life Time?
Lägenhet, BMW, sommarhus lite varstans, kläder och skor och väskor och böcker och musik och möbler och ...

would you choose a sword or gun?
A gun

How long are your toenails?
korta. Ibland så korta att lite längre hade varit bra... Blodvite...

Craziest thing you have ever done?!?
Jag är lite för normal för att kunna skriva nåt här... Sorry.

What kind of Eggs Do you like?
Inga egentligen. I så fall om man blandar dem med socker, vetemjöl, bakpulver, mjölk och kakao på 175 grader.

What was the last movie you saw in the theater?
Indy 4

What's something weird about yourself?
I could tell you, but then I'd have to kill you.

What Is Your Favorite Ice Cream?
Åååå, en krämig sak, kanske choklad eller blåbär, eller hallon, eller choklad.

Lamborghini or Ferrari?
BMW

First thing you broke
My heart, I'm sure

Shoes you wore today
Röda lackballerina

When dismantling a bomb, do you cut the black wire or the yellow wire?
Yellow, since it is yellow so you can notice it easily when you are disarming the bomb. Or wait, that is exactly what they want me to think! I cut the black one! Pooooooooff.

do you like strawberries
Ja, men är allergisk. Surt va!

do you whistle?
sällan faktiskt

what is your favorite flower?
Pioner

What languages do you speak?
Svenska, engelska, danska (i mitt huvud låter det perfekt), tyska, franska, spanska, italienska om det räknas i fallet de ord som finns med på konvoluten till Laura Pausins och Eros ramazzottis CD:ar

Which chocolate company do you like the most?
Marabou

Top thing on your To Do list
Flytta imorgon oc hsen packa ur allt. Sen skaffa soffa.

What are you doing tonight?
Försent, it is almost tomorrow.

What are your favorite colors?
burgundy, crimson

Do you have or want any pets?
No, no. No!! A dog that doesn't shed, smell, eat, pee or poo or need walks. And that doesn't need to get shots or insurance or baths. I'd call him Darcy.

If you had an hour left to live, what would you do?
Pray.

What is your favorite smell???
M's neck. And if that is not around, cinnamon rolls, newly mowed grass, freshly cut wood, babies, clean laundry, summer rain

Have you graduated high school? If not, do you plan to?
Aha, det här testet är får tonåringar???

What is your favorite type of dance? (salsa, breakdance, ballet, freestyle, etc.)
Se på eller göra? (märkte ni, jag undvek att svara!)

Night or Day?
Jag tar båda tack. Lite åpen får man väl vara?

Re-live your childhood? What would you change?
Inget, jo att jag blev retad för mina kläder och för mina icke-bröst

Mac or PC
PC

Would you rather have the ability to see the color blue, or two doughnuts?
Va???

stranded on an island you can take unimited books or music, which do you choose?
Books! Fast hellre solglasögon eller mediciner eller solskyddsfaktor (knowing me)

Do you like Nelly Furtado?
Nä, inte precis

Finish the sentence: "The way you smile..."
takes my breath away

How confident are you in yourself?
Über-confident.

Lunch / Dinner?
Ja tack.

What song are you listening to right now?
Ingen. Minns inte ens vad som ligger i CD-spelaren. Förmodligen förra sommarens Bublé-CD.

if you had one wish what would it be
Upphöjelse

What is your favorite season?
When one starts to become the next.

What is my favorite nail polish color?
sån där vinröd/gammalrosa färg som min morgonrock har.

Nail art or French?
Om jag hade starkta långa naglar, så French. Man vill vad man inte kan.

Introverted or extroverted?
INTJ tror jag...

Do you sing in the shower?
Nej, men jag kasnke borde börja!

Gold or Silver?
Vitguld!

If you were an animal, what kind would you be?
En delfin. Eller en söt hund.

if you fell off a cliff what would be you last thought?
Hoppas bungee-sladden sitter fast ordentligt!

What are you looking forward to this summer?
Flytta in i min lägenhet, umgås med Mikael

College degree in what?
English literature. Literary theory.

Musical instrument I play?
piano och cello. Spelar och spelar... Torterar!

Family or friends?
Familj.

Looks or Personality?
I have both, thanks for asking...

East Coast or West Coast?
West coast

What motivates you?
My own thoughts

Are you a good friend or not ?
Not as good as I'd like to be.

If you look at the color blue, what does it make you think of?
Vatten, M:s kök, mitt badrum.

Favorite perfume?
Calvin Klein Euphoria Blossom, eller Ralph Lauren Romance

Do you like thunderstorms?
Jaaaaa, tycker det är jättemysigt!

What kind of car do you drive?
Den jag ska övningsköra så fort handledartillståndet går igenom.

What's your favorite sport?
La musique m'a sauvée du sport.

Chocolate or other candy?
Huckla!

City or the suburbs?
Suburbs faktiskt. Har blivit vuxen...

Do you believe a good life is attainable? or is it something that is out of our control ie subject to luck etc.
Töntigt, klart det är attainable! Har a good life nu!

beach or mountain?
beach

left handed or right handed?
högerhänt

who do you count on when feeling down
M, mamma, Ellen

Do you hold hands when you walk in public?
Gärna!

Close your eyes for a moment, who pops into your head?
Han heter visst Mikael Olergård

Do you say "I love you" in the relationship?
Ja, men inte så mycket så det stör.

Aliens have landed and selected you to visit their home planet. Do you go with them?
Nä. De vill bara åt min kropp.

Describe your perfect Sunday morning?
Sova tills jag vaknar, ligga i sängen och läsa, göra mig i ordning långsamt för kyrkan.

If you could be successful at any job in the world, what would that job be?
Writer, lätt.

If you could live anywhere in the world where would it be?
Sverige, med eget flygplan

If you have friends coming for supper what would you cook?
Pasta med kyckling kanske, och melon och lufttorkan skinka till förrätt, och chokladtiramisú till efterrätt

What makes you laugh?
Me and others and everything and nothing

Do you believe that the cup is half empty or half full?
Have never understood that question. It's both!

When do you plan on getting married?
Vågar inte jinx it genom att säga ett datum här.

How do you feel?
Trött

What size shoe do you wear?
41, fast jag kanske borde ha 42 oftare

Water or 100% Juice?
100% juice. Jag vet att jag borde svara vatten.

Would you rather lose an arm or a leg?
pest eller kolera. Ett protesben är lättare att gå med än en protesarm är lätt att "vad man nu gör med armarna" med.

Favorite Place to Eat?
Just nu, eftersom frågorna är amerikanska, tänker jag på Sbarros pasta. Måste vara hungrig!

Opera, Musical, Concert, Play, Performance, or Other?
musikal eller konsert. Fast Riverdance var ju nåt utöver det vanliga!

Most Memorable Past?
I only have one past. And yes, it is memorable.

Most embarrassing moment?
Antagligen när jag sa Stopp i lagens namn till Dan Lind.

If you had to pick one car, which would it be?
Nån snygg men understated BMW

Where is Waldo?
Jag orkar inte leta.

Favorite element?
Vatten

What was your last thought?
I don't know any longer. I started thinking abotu what my last thought was and then the thought disappeared.

Juice and crackers or milk and cookies?
Milk and coookies!!!!!!!!!!!

Favorite fruit?
Ananas, nektarin, apelsin, jordgubbar

Hehe, grymmaste kommentaren nånsin :)

"Man ser verkligen hur bloggandet utvecklar ditt skrivande."


P.S. "Grym" betyder i det här fallet såklart rolig, cool, festlig, suverän. Man är väl hipp.

Mera underverk

Alltså, det är ingen stor sak, men ändå jättestor. Det visar sig att det inte bara är kabel-TV som ingår i hyran, utan även telefonabonnemangskostnaden och ett fattigt bredband. Det är 274:- per månad som jag bara FÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Alltså, jag är sååååååå glad.

Ett Herrans underverk

Alltså, det här måste bloggas om!

Är ju på jakt efter ny soffa för att min gamla är för lång, eftersom den är i vinkel. och den blev jag ju av med så vansinnigt lätt och fick pengar för och allt. Så har jag hittat ett gäng soffor på Blocket som jag kan tänka mig att köpa. Men den jag helst ville ha var en snygg marinblå Mio-soffa som bortskänkes i Lidingö. Men jag såg inte annonsen förrän i lördags och soffan skulle vara borta den 30/6. Så när jag hade ringt två gånger och mailat men inte hört något trodde jag det var kört. Men så ringer mannen idag och frågar om jag fortfarande är intresserad. Alltså, det är 2 juli idag och ingen annan har ringt????????? Det är ju bara för otroligt!

Förra sommaren drog Gud i massa hälso-tåtar å mina vägnar, men det har han inte gjort den här sommaren. Men ni ser själva vad han är fullt upptagen med att ordna den här sommaren otroligt!!

Svagheter

Hej! M och jag har haft ett samtal om svagheter, mestadels våra egna och hur vi hanterar dem i samband med varnadra, eller nåt. Förlåt om jag avlöjar oss, men jag bara tänkte på att en av mina svagheter ju är att störa mig på saker. Upptäckte nyss att mina rätt nya (använda idag för tredje gången) beigea citychorts numera har en sån där fin dragkedja som inte sitter ihop när man drar upp den. I vanliga fall hade jag blivit sååååå irriterad, men nu bekom det mig knappt. Det verkar kanske finnas hopp för att den dåliga egenskapen, som tyvärr inte bara gäller döda tings felaktiga förhållningssätt, kan arbetas bort???!!!

Mitt inlägg i uppvärmningsdebatten

Sensodyne

Jag var lite tveksam till om Sensodyne verkligen kunde fungera. Det kändes ju faktiskt som om jag hade värsta hålen på två ställen i vänsterskäken, och hur kan en tandkräm "bota" det? Men det gjorde den! Efter 10 dagars användning skulle känsligheten i tandhalsarna vara borta.

Problemet idag är väl att det är svårt att bli övertygad om att saker fungerar när man inte i sin vildaste fantasi kan räkna ut hur de fungerar. Som en mikrovågsugn. Nåt med att få matatomerna att röra sig så de blir varma???