Paniken är över
Det gick jättebra igår. Fick underbar hjälp av hemlärarna och missionärerna och Mikael och pappa. Allt fick plats i förrådet. Och idag är jag inte ens helt förstörd.
Det börjar dock gå upp för mig att jag faktiskt ska flytta från Borås. Det är lite trist.
Sitter nu och slänger saker från datorn. Känns faktiskt också det lite vemodigt.
Nedanstående bilder var för bra för att bara slängas, så nu blir de härigenom förevigade. Enjoy!
Obs! Kamelerna man ser på bilden är bara deras egen skugga. Coolt va!
Mera dåligt
Avslag från Ikano också, ett helt automatiserat mail. Tydligen faller jag under nåt levnadsomkostnadsstreck. Börjar bli nervös. Är detta ödet (kallar Guds hand för ödet när det är negativt...) eller ska jag tro att det löser sig?
Missade 400...
Kanske borde slagit på stor trumma när jag gjorde mitt 400:e inlägg, men det missade jag såklart. Det här är i alla fall nr 401.
En tråkig nyhet och en rolig:
SEB avslog min lånelöftesansökan. Hoppas på bättre lycka hos andra banker som jag provar med as we speak. Jag vet ju att jag har råd, men de har säkert några formler de räknar med, som ska täcka utgång och resekostnader och allt sånt där som jag inte har...
Däremot blev jag helt överglad för att ett av M:s barn addade mig som vän på en *namnlös* social sajt. Och jag som är så rädd för dem! Skönt.
Måste söka lån och sova och tvätta. Packa klart får vi se i vilket liv jag kan klara...
En tråkig nyhet och en rolig:
SEB avslog min lånelöftesansökan. Hoppas på bättre lycka hos andra banker som jag provar med as we speak. Jag vet ju att jag har råd, men de har säkert några formler de räknar med, som ska täcka utgång och resekostnader och allt sånt där som jag inte har...
Däremot blev jag helt överglad för att ett av M:s barn addade mig som vän på en *namnlös* social sajt. Och jag som är så rädd för dem! Skönt.
Måste söka lån och sova och tvätta. Packa klart får vi se i vilket liv jag kan klara...
Gårdagens bästa kommentar
Glömde berätta att på väg ut från Myrorna var det några killar där, i kanske 12-årsåldern. När jag kom ut från affären sa den ene, förmodligen den djärvaste: "Snygging! Har du en bra dag idag?" Tänk att en liten tultare kan glädja en så! Att en kille som precis börjar får hormoner kallar mig för snygging kändes mycket legitimerande. Wow. Skön känsla.
KÖPHETS!
Alltså, jag var ju bara lite tvungen att stanna på Myrorna på väg hem från doktorn idag. Och sen var jag lika tvungen att stanna på den där billiga mattaffären efter det. Man måste ju fylla sitt sinne med skönhet och eventuella förslag till nymodigheter när man ska flytta. Vad sägs?
250:- styck på Myrorna, det fanns två st. Ser för mig hur man kanske målar dem vita (och byter tyg i vilket fall såklart) och har dem som sittfåtöljer ihop med en fin vit soffa i nya vardagsrummet...
Eller så behåller man dem träbruna och behåller soffan Idemo-beige, och köper ovanstående matta och skaffar sig lite ljust grönt som accentfärg (har redan fina sidenkuddar i grönt). Egentligen skulle man nog ha en Laura Ashley-matta, känenr jag nu. Men men...
Ni ser vilka vackra färger det är!
Eller så skrotar man bara den gamla värdelösa IKEA-mattan som suuuuuuger damm och smuts och köper en sån här för under en femhundring i konstsilke och behåller färgschemat med marinblått.
Eller så drömmer man om svart-vitt. Fast damen i affären sa att "den där skulle jag inte köpa". Hon säger att det fastnar och syns damm på den. Synd. Den var typ 2 cm tjock...
Eller så köper man det nya moderna, som heter nåt med woven. Extremt tålig och lättskött, och kostar 495:- tror jag. Då kan man antingen behålla soffan beige eller köpa nedanstående begagnad på Blocket:
Och i köket hittar man en sån här snygg vaxduk för 25:-/m:
Eller såna här coola underlägg på ett vitt pelarbord för 700:-:
Dessa beslut.
Nu har jag i alla fall ansökt om lånelöfte.
P.S. Det enda jag faktiskt köpte idag var en vit blomkruka med fint gammaldags mönster för 10:- på Myrorna. Såg en fin vit alabaster-marmor-lampfot för 35:- men jag var duktig och lät bli att köpa den. Ju mer jag tänker, desto mer vill jag ha vitt hemma. Kanske med silver och grått i köket och mörkt trä och till och med lite svart också i vardagsrummet. Och cappucino är det ju om jag inte ser fel på väggarna i sovrummet, så där får jag väl ha det ungefär som har hemma. Jag är så spänd att jag kan dö!!!!!!!!!!!!
Världens bästa läkare
Idag gick jag för sista gången till min trotjänare sen många år. Det blir svårt att hitta nån liknande. Han är så kunnig och det är tryggt när man har en sjukdom som en del av den svenska läkarkåren misstror eller i alla fall missförstår med mening.
Han sa att han har tyckt om att ha mig som patient. Han sa att jag är en sån härlig människa, så varje gång jag har varit där blir han pigg! Har ni hört på maken??? En ME-sjuk person gör sin läkare pigg???!!! Men jag antar att han behöver det, han har ju tampats med cancer stackarn.
Mer och mer öppnas mina ögon för på vilka sätt vi kan påverka andra människor på goda sätt. Även vi som "inte kan göra nåt" för andra. Det känns jättebra.
På vägen ut såg jag att dörren till Ann-Christine var öppen (hon som hittar mina blodådror bättre än nån annan, förutom sköterskan på Infektionskliniken, som tappar blod hela dagarna) och jag avbröt ursäktande och sa att jag skulle bara säga hejdå för jag ska flytta till Stockholm. Hon reser sig och går fram till mig och ger mig en kram! Vilken go människa!!! Henne vill jag också fortsätta gå hos...
Den andra sköterskan är väl inte fullt lika varm till sin läggning även om hon är snäll hon också. Men ack, vilken bra service man får. Hon ringer en med provsvar och har all tid i världen att gå igenom frågor. Ofta ringer hon inte förrän vid halv sju-tiden på kvällen, och nån gång ringde hon på en helgdag. Trotjänare!
Jag hörde att kusin Maria går varannan vecka och tar prover för sin struma som visst är jättejättedålig. Hon får aldrig några besked alls. Jag inser hur bra jag har haft det med den här läkarmottagningen. Jag måste nästan göra nåt för dem! Och Pernilla, receptionisten, som jag tjingsade på med Mikael när vi såg på Rigmor Gustafsson, hon är också en sån där människa som har hamnat på rätt plats. Hur tackar man bäst sin privatläkarmottagning?
Han sa att han har tyckt om att ha mig som patient. Han sa att jag är en sån härlig människa, så varje gång jag har varit där blir han pigg! Har ni hört på maken??? En ME-sjuk person gör sin läkare pigg???!!! Men jag antar att han behöver det, han har ju tampats med cancer stackarn.
Mer och mer öppnas mina ögon för på vilka sätt vi kan påverka andra människor på goda sätt. Även vi som "inte kan göra nåt" för andra. Det känns jättebra.
På vägen ut såg jag att dörren till Ann-Christine var öppen (hon som hittar mina blodådror bättre än nån annan, förutom sköterskan på Infektionskliniken, som tappar blod hela dagarna) och jag avbröt ursäktande och sa att jag skulle bara säga hejdå för jag ska flytta till Stockholm. Hon reser sig och går fram till mig och ger mig en kram! Vilken go människa!!! Henne vill jag också fortsätta gå hos...
Den andra sköterskan är väl inte fullt lika varm till sin läggning även om hon är snäll hon också. Men ack, vilken bra service man får. Hon ringer en med provsvar och har all tid i världen att gå igenom frågor. Ofta ringer hon inte förrän vid halv sju-tiden på kvällen, och nån gång ringde hon på en helgdag. Trotjänare!
Jag hörde att kusin Maria går varannan vecka och tar prover för sin struma som visst är jättejättedålig. Hon får aldrig några besked alls. Jag inser hur bra jag har haft det med den här läkarmottagningen. Jag måste nästan göra nåt för dem! Och Pernilla, receptionisten, som jag tjingsade på med Mikael när vi såg på Rigmor Gustafsson, hon är också en sån där människa som har hamnat på rätt plats. Hur tackar man bäst sin privatläkarmottagning?
Pinocchio fångad
Äntligen kom jag från en vinkel där jag hann med att fånga honom på bild!
Jag tycker faktiskt han är rätt söt!
Jag tycker faktiskt han är rätt söt!
VARNING
Generally I hate the warnings that get sent around, but I must admit this one is important. If a man comes to your front door and says he is conducting a survey and asks you to show him your bum, do not show him your bum. This is a scam - he only wants to see your bum. I wish I had got this yesterday. I feel so stupid and cheap!!
Höhö. Eller [kittlar mig i armhålan för att skratta].
Höhö. Eller [kittlar mig i armhålan för att skratta].
Det där med Rätt låt
OK, man måste väl skriva om Eurovision Song Contest om man nu kallar sig bloggare. Lite motvilligt kommer här min åsikt.
Alltså, att hyra en Timbaland-producent, en Stradivarius och en isdansare gör inte låten bättre. Sånglektioner kanske hade det. Eller gehör. Karln kunde inte sjunga rent!!!!!
Och faktum är att jag tyckte Hero var bättre än de flesta andra låtar som fick många röster. Många av östländernas låtar var så underliga att jag nästan tyckte det var bättre för, med bara västs musik. Om man får vara en sån bigott.
Dessutom kallade nån småelak person Charlotte Pirelli för Versaces okända barn. Hon ser onekligen lite ut som hon Donnatella. Lite för mycket "drag" i ansiktet, även om jag därmed inte säger att det är opererat. (Inte lätt att vara i centrum och låta sig dömas av alla med en röst eller en blogg.)
Alltså, att hyra en Timbaland-producent, en Stradivarius och en isdansare gör inte låten bättre. Sånglektioner kanske hade det. Eller gehör. Karln kunde inte sjunga rent!!!!!
Och faktum är att jag tyckte Hero var bättre än de flesta andra låtar som fick många röster. Många av östländernas låtar var så underliga att jag nästan tyckte det var bättre för, med bara västs musik. Om man får vara en sån bigott.
Dessutom kallade nån småelak person Charlotte Pirelli för Versaces okända barn. Hon ser onekligen lite ut som hon Donnatella. Lite för mycket "drag" i ansiktet, även om jag därmed inte säger att det är opererat. (Inte lätt att vara i centrum och låta sig dömas av alla med en röst eller en blogg.)
Duktig
Har precis mailat en journalist som felaktigt har benämnt "sexsekten" i Texas (som visst har gfått tillbaka några av "sina" barn nyligen) för "mormoner". I kyrkans svenska hemsidas medierum finns en kommuniké om vilken pressetik som råder gällande kyrkans namn i media. Den avslutas: "Vi hoppas också att kyrkans medlemmar och andra läsare artigt påminner nyhetsorganisationer som fortsätter att ge felaktiga rapporteringar att anstränga sig för att undvika dessa misstag." Känner mig duktig nu.
Inte bara Mors dag
När jag kom till kyrkan idag upptäckte jag efter fem minuter när jag tig fram alla mina lektionsattiraljer att jag hade glömt själva lektionsupplägget hemma. Om pappa åkte hem och hämtade det (om jag alls skulle kunna förklara för honom hur han skulle hitta det och printa ut det...!) skulle han komma när lektionen redan hade börjat. Jag tog mina attiraljer och gick in i biblioteket och skrev ner stolpar för hand. Jag hade ju hjälpmedlen med mig -- bilder, citat osv -- så det gick rätt bra. Eller, inte rätt bra utan görbra! Flera personer grät och jag fick långa kramar efteråt. Härligt! Särskilt en kvinna blev riktigt rörd. Hon är en sån där änglaperson; hjälper alla i alla lägen fast hon har sju barn. Jag märker att hon törstar efter andllighet men man förstår att hon inte har tid att skaffa sig den. Så när jag kan ge henne lite intravenösa doser på söndagarna känns mitt liv så meningsfullt!! Härligt!
Sen var mamma mycket imponerad av uppvaktningen. Hon kunde inte gå till kyrkan (ryggen) och blev glad över långa rapporter över allas göranden och säganden, inkl min lektion. Pappa hade plockat liljekonvaljer åt henne och snott en gren syrén igår, och jag hade köpt en bukett blommor (som inte var värd pengarna), och så fick hon presenter av alla de svenska barnen. Alla presenterna överträffade varandra och hon visste inte hur nöjd hon var. Härligt.
Buddha log åt mig idag, som vanligt, men ville inte komma till mig. Det är nog slut med det där nu. Tur det inte är många dagar innan nån annan kommer som jag kan gulla med.
Sen var mamma mycket imponerad av uppvaktningen. Hon kunde inte gå till kyrkan (ryggen) och blev glad över långa rapporter över allas göranden och säganden, inkl min lektion. Pappa hade plockat liljekonvaljer åt henne och snott en gren syrén igår, och jag hade köpt en bukett blommor (som inte var värd pengarna), och så fick hon presenter av alla de svenska barnen. Alla presenterna överträffade varandra och hon visste inte hur nöjd hon var. Härligt.
Buddha log åt mig idag, som vanligt, men ville inte komma till mig. Det är nog slut med det där nu. Tur det inte är många dagar innan nån annan kommer som jag kan gulla med.
Att vara nöjd
Hmm, jag har lite svårt just nu. Söte Patrik ovanför mig har sålt sin lägenhet. Idag var vi inne och kollade i varandras flyttkaos. Han fick 25 000:- mer än jag fast min var i finare skick. Han hade visserligen en hel kyl och frys samt en massage-duschkabin, men min lägenhet är mer homogent snygg. Helt neutralt sagt.
Jag SKA vara nöjd, för jag minns när budgivningen började och jag hoppades komma över drömgränsen sexsiffrigt, vilket jag gjorde med råge får man väl säga. Men nu blir jag snål och vill ha de där 25 000:- också! En redig bröllopsmiddag, eller en EU-moped och en ny garderob (som jag inte behöver...), eller ett par coola resor.
Gillar inte att vara missnöjd med nåt bra för att nån annan har fått nåt bättre! jag är ju inte missnöjd med att Ninni har vackrare röst än jag -- jo, faktiskt, lite, emellanåt :)
Vilka demoner man har i sig. Det är inte lätt att vara ofullkomlig.
Jag SKA vara nöjd, för jag minns när budgivningen började och jag hoppades komma över drömgränsen sexsiffrigt, vilket jag gjorde med råge får man väl säga. Men nu blir jag snål och vill ha de där 25 000:- också! En redig bröllopsmiddag, eller en EU-moped och en ny garderob (som jag inte behöver...), eller ett par coola resor.
Gillar inte att vara missnöjd med nåt bra för att nån annan har fått nåt bättre! jag är ju inte missnöjd med att Ninni har vackrare röst än jag -- jo, faktiskt, lite, emellanåt :)
Vilka demoner man har i sig. Det är inte lätt att vara ofullkomlig.
SYSKONBARN!!!
Alltså, jag är ju känd i alla fall i vissa kretsar för att ta ut saker och ting i förskott (särskilt glädjande ämnen visserligen) och nu tar jag ut mina ÅTTA SYSKONBARN i förskott! Två av dem ligger i petriskålen och "saftar till sig" medan sex stycken frystes igår. Imorgon eller på måndag ska de tillbaka dit de kom ifrån (i alla fall i närheten av var de kom ifrån; den invärtes geografin är lite komplicerad) och har vi tur så får jag besked om 16 dar att jag ska få några halv-svenska syskonbarn i Amerikat! Weeeeeeeeeeeeeeeeeee! De stoppar alltså tillbaka två i taget i USA, så det kan bli allt från ett till två till noll barn av den här kullen. Och de sex frysta ska väl klara sig, de har ju vikingablod!
Same but different
Förra veckan var jag hos tandläkaren (och ska laga ett gammalt halv-hål för säkerhets skull imorgon inför Sthlms-flytten) och upptäckte för första gången att deras trapphus är likadant målat som vårt. Exakt!
En vågrät rand i grönt, benvitt ovantill, de kräksgröna rutorna i nån sorts plastpåsemålningsteknik insamade av en vita ruta.
En vågrät rand i grönt, benvitt ovantill, de kräksgröna rutorna i nån sorts plastpåsemålningsteknik insamade av en vita ruta.
Middag
M och jag bestämde oss för att av hålla varsin middag men väl utvalda gäster. Visst blir ni sugna på att vara en flyga på väggen? (Ni får inte komma, men ni får gärna bjuda in till en egen middag. Personerna får vara döda eller levande, vilket som behagar.)
M:s middagsgäster:
Jesus
Kristina Lugn
Stefan Holm
Elle McPherson
Lennart Hoa Hoa Dahlgren
Drottning Silvia
Och om någon får förhinder kan han tänka sig CS Lewis också (jag med!)
Mina gäster (fast jag får vara med som M:s bordsdam på hans middagsbjudning, så jag får också träffa Jesus och Elle McPherson...):
Gordon B Hinckley
Jane Austen
Björn/Benny
Moder Teresa
Nelson Mandela
Patricia Holland
Vi kom inte längre än till salta fiskar vad gäller menyn. Salta fiskar går nog annars bara hem hos Björn och Benny, och kanske Kristina Lugn. Jag har svårt att tro att Silvia gillar salt godis, men vem vet!
M:s middagsgäster:
Jesus
Kristina Lugn
Stefan Holm
Elle McPherson
Lennart Hoa Hoa Dahlgren
Drottning Silvia
Och om någon får förhinder kan han tänka sig CS Lewis också (jag med!)
Mina gäster (fast jag får vara med som M:s bordsdam på hans middagsbjudning, så jag får också träffa Jesus och Elle McPherson...):
Gordon B Hinckley
Jane Austen
Björn/Benny
Moder Teresa
Nelson Mandela
Patricia Holland
Vi kom inte längre än till salta fiskar vad gäller menyn. Salta fiskar går nog annars bara hem hos Björn och Benny, och kanske Kristina Lugn. Jag har svårt att tro att Silvia gillar salt godis, men vem vet!
En svunnen dag, grrr
Alltså, här har man motstått Facebook i evigheter, och så faller man -- just som man borde packa lådor hela dagen!!! Det tog ju världens tid att glo på folk och se vad som hade hänt med borttappade vänner sen sist.
Största chocken var ex:ets fru och deras tre inte längre helt små barn. Då förstår man att tiden har gått, fast jag helt oförklarligt är lika ung och vacker som nånsin...
Största chocken var ex:ets fru och deras tre inte längre helt små barn. Då förstår man att tiden har gått, fast jag helt oförklarligt är lika ung och vacker som nånsin...
Depp!!!!!!!!!
Monicas kommentar till mitt ME-inlägg igår var så fint, men jag får lite dåligt samvete. "Det verkar ändå som att du har kommit långt och accepterat faktum och du utstrålar massor av tillförsikt och optimism. Det gillar jag! "
Verkligheten: Igår lipade jag som ett annat psykfall halva kvällen. Stackars Mikael som fick det i örat. Och bara för att jag var ledsen för en sak så blev jag ledsen för annat också; ologiska känslor.
Har bestämt mig för att jag inte klarar av att läsa alla såna där forskningsrapporter och folks levnadsberättelser mm. Blir labil varenda gång. Det värsta är att jag inte blir klok på varför jag blir så ledsen. Om jag visste det kunde jag ju hantera det. M försökte analysera mig igår, men det lät sig icke göras. Har man varit knäpp i snart 14 år går det inte över på ett ögonblick. Men jag ger inte upp. Nån gång ska jag nog förstå mig själv.
Verkligheten: Igår lipade jag som ett annat psykfall halva kvällen. Stackars Mikael som fick det i örat. Och bara för att jag var ledsen för en sak så blev jag ledsen för annat också; ologiska känslor.
Har bestämt mig för att jag inte klarar av att läsa alla såna där forskningsrapporter och folks levnadsberättelser mm. Blir labil varenda gång. Det värsta är att jag inte blir klok på varför jag blir så ledsen. Om jag visste det kunde jag ju hantera det. M försökte analysera mig igår, men det lät sig icke göras. Har man varit knäpp i snart 14 år går det inte över på ett ögonblick. Men jag ger inte upp. Nån gång ska jag nog förstå mig själv.
ME-sorg -- och glädje!!!
Från Journal of IiME, nåt jag får med forskningsresultat från England med jämna mellanrum. Orkar inte läsa de 34 sidorna, men blicken föll på följande:
Man rapporterade från Holland att trots att Världshälsoorganisationen lagligen erkänner ME/CFS som en sjukdom har man i Holland sagt att den inte existerar, utan är en "stress/personality disorder", som går över med bl a KBT. Det gör ont i mig.
Några av de fina förslagen till "bot:
- Kognitiv Beteende-Terapi: Lär dig att tänka att du faktiskt inte är sjuk. (Ja, så står det!)
- Graded Exercise Therapy: Motion kommer att leda till ett tillfrisknande (trots vetenskapliga bevis för motsatsen, och inga bevis för denna tes på riktiga ME-patienter)
- Medical Therapy: Strictly forbidden! Will affirm illness!
Alltså, inte ens MINA många ord räcker till.
... Now, nearly eight years later, going from a student at the top of my class with an unlimited future to a dependent, rather helpless person with no real hope for healing is something that only others in this situation can understand. Meeting new people, and having them ask, "what do you do?" makes me cringe. The amount of shame and isolation at times is unbearable, but there is also a glimmer of hope that with greater understanding will come better treatments or at least compassion.
I have had M E for nearly 4 years now and I can say that it has devastated my life, everyday just feels like walking against the wind. Where once I could participate, now I can only observe. I have become a very diluted form of who I once was.
Jag kände så vansinnigt väl igen mig i participate/observe och ordvalet diluted. Det var en sorg, igenkännelsen. Det är fortfarande en sorg: förlusten av den jag en gång var.
Men samtidigt var uttalandet en källa till glädje. I sommar "firar" jag 14-årsjubileum, och jag kan ärligt säga att jag inte känner mig som en åskådare i mitt eget liv längre. Jag har väl lärt mig att anpassa, acceptera, ändra om, byta perspektiv från stort till smått. Att förtrösta och hoppas är fortfarande lite läskigt, men hjälper också. Det känns bra. Jag är lycklig, trots allt.
Man rapporterade från Holland att trots att Världshälsoorganisationen lagligen erkänner ME/CFS som en sjukdom har man i Holland sagt att den inte existerar, utan är en "stress/personality disorder", som går över med bl a KBT. Det gör ont i mig.
Några av de fina förslagen till "bot:
- Kognitiv Beteende-Terapi: Lär dig att tänka att du faktiskt inte är sjuk. (Ja, så står det!)
- Graded Exercise Therapy: Motion kommer att leda till ett tillfrisknande (trots vetenskapliga bevis för motsatsen, och inga bevis för denna tes på riktiga ME-patienter)
- Medical Therapy: Strictly forbidden! Will affirm illness!
Alltså, inte ens MINA många ord räcker till.
... Now, nearly eight years later, going from a student at the top of my class with an unlimited future to a dependent, rather helpless person with no real hope for healing is something that only others in this situation can understand. Meeting new people, and having them ask, "what do you do?" makes me cringe. The amount of shame and isolation at times is unbearable, but there is also a glimmer of hope that with greater understanding will come better treatments or at least compassion.
I have had M E for nearly 4 years now and I can say that it has devastated my life, everyday just feels like walking against the wind. Where once I could participate, now I can only observe. I have become a very diluted form of who I once was.
Jag kände så vansinnigt väl igen mig i participate/observe och ordvalet diluted. Det var en sorg, igenkännelsen. Det är fortfarande en sorg: förlusten av den jag en gång var.
Men samtidigt var uttalandet en källa till glädje. I sommar "firar" jag 14-årsjubileum, och jag kan ärligt säga att jag inte känner mig som en åskådare i mitt eget liv längre. Jag har väl lärt mig att anpassa, acceptera, ändra om, byta perspektiv från stort till smått. Att förtrösta och hoppas är fortfarande lite läskigt, men hjälper också. Det känns bra. Jag är lycklig, trots allt.
mammas pärs
Hon berättade idag, när det gått lagom mycket tid för att lägga saken bakom sig och berätta om det, att hon hade fått en faslig diarré. Riktig sån där magsjukediarré, inte bara lite granna lös i magen. Ursäkta "grafiken".
Efteråt, efter flera akuta språng till puderrummet, var hon helt darrig i benen och slut. Ni vet hur det känns.
Hon vägde sig för att se vad denna utrensning hade åstadkommit i hennes kropp.
PLUS 6 HEKTO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Alltså. Det där med naturvetenskap är ju inte min starka sida, men när nån kan förklara hur man kan gå upp 1 kg av att äta 1 hg choklad, då får den personen mitt personliga Nobelpris (bara äran dock, jag har ingen fond med miljoner).
Efteråt, efter flera akuta språng till puderrummet, var hon helt darrig i benen och slut. Ni vet hur det känns.
Hon vägde sig för att se vad denna utrensning hade åstadkommit i hennes kropp.
PLUS 6 HEKTO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Alltså. Det där med naturvetenskap är ju inte min starka sida, men när nån kan förklara hur man kan gå upp 1 kg av att äta 1 hg choklad, då får den personen mitt personliga Nobelpris (bara äran dock, jag har ingen fond med miljoner).
Blomma
I am a |
"Mischief is your middle name, but your first is friend. You are quite the prankster that loves to make other people laugh."
Namnet snapdragon låter lite farligt. Am I a dragon when I snap?????????
P.S. Fast Våge säger att jag är en pion.
Tid
För tio år sen
Gick jag på universitetet och hade precis börjat inse att jag älskar engelsk litteratur och litteraturanalys. Kände mig smart.
För fem år sen
Var jag nog i faggorna av att bli förtidspensionär, urk. Eller ja, skönt att slippa stressen varje månad om FK ska godkänna läkarens sjukskrivning.
För tre år sen
Trodde jag att jag aldrig skulle gifta mig, och hade förlikat mig med det, på ett positivt sätt faktiskt. Det kändes nästan helt OK till och med! Jag älskade Elsa och Kajsa så mycket att det typ räckte...
För ett år sen
Höll jag på att försöka övervinna rädslan inför att vara i Stockholm hela sommaren och inte veta om jag skulle bli överarbetad/sjukare, eller om jag skulle bli ansedd som pjåskig hypokondriker.
För tre månader sen
Tackade jag min lyckliga stjärna för M och hans pussar och hans samtal varje kväll.
Igår
Såg jag m&p:s nya lägenhet och började drömma om att flytta. Kände Taikonblodet flyta lyckligt i ådrorna.
Idag
Blev jag lite irriterad på en grej i kyrkan, men mindre än förr, när jag inte hade bestämt mig för att bli en bättre människa (på det området). Hade Matildagullet bredvid mig på sakramentsmötet, vilket var en ynnest. Fick middag hos Birgitta Ternström, vilket var roligt.
Imorgon
Ska jag packa och prata med M. Och vila.
Om ett år
Behöver jag förhoppningsvis inte ringa M för att prata med honom.
Gick jag på universitetet och hade precis börjat inse att jag älskar engelsk litteratur och litteraturanalys. Kände mig smart.
För fem år sen
Var jag nog i faggorna av att bli förtidspensionär, urk. Eller ja, skönt att slippa stressen varje månad om FK ska godkänna läkarens sjukskrivning.
För tre år sen
Trodde jag att jag aldrig skulle gifta mig, och hade förlikat mig med det, på ett positivt sätt faktiskt. Det kändes nästan helt OK till och med! Jag älskade Elsa och Kajsa så mycket att det typ räckte...
För ett år sen
Höll jag på att försöka övervinna rädslan inför att vara i Stockholm hela sommaren och inte veta om jag skulle bli överarbetad/sjukare, eller om jag skulle bli ansedd som pjåskig hypokondriker.
För tre månader sen
Tackade jag min lyckliga stjärna för M och hans pussar och hans samtal varje kväll.
Igår
Såg jag m&p:s nya lägenhet och började drömma om att flytta. Kände Taikonblodet flyta lyckligt i ådrorna.
Idag
Blev jag lite irriterad på en grej i kyrkan, men mindre än förr, när jag inte hade bestämt mig för att bli en bättre människa (på det området). Hade Matildagullet bredvid mig på sakramentsmötet, vilket var en ynnest. Fick middag hos Birgitta Ternström, vilket var roligt.
Imorgon
Ska jag packa och prata med M. Och vila.
Om ett år
Behöver jag förhoppningsvis inte ringa M för att prata med honom.
Alltså, resfeber
Har precis beställt en biljett till pappa som ska till Stockholm med tåg imorgon. Fastnade framför datorn på Vings hemsida. Man kan åka 2 v till Gran Canaria om ett par dar för 2499:-. Man hamnar säkert på Duna Golf :)
Eller vad sägs om 2 veckor i Thailand för 4775:-!!!!!!!!!!!!! Här kanske det måste till en snabbvigsel så man kan åka på bröllopsresa :) (Eller så kommer man att bli blöt av monsunregnen...???)
Eller vad sägs om 2 veckor i Thailand för 4775:-!!!!!!!!!!!!! Här kanske det måste till en snabbvigsel så man kan åka på bröllopsresa :) (Eller så kommer man att bli blöt av monsunregnen...???)
Affären "Flowers"
Var för första gången inne i affären Flowers på Allégatan. Hade hört att de skulle ha makalösa )icke levande) blommor där, och Ylva hade fått pappa att köpa en vit hortensia där åt henne nån gång, och en sån ville jag gärna ha som belöning efter tandläkaren. Woooooooooow vad mycket fint!!!
Jag hade glömt att pioner och ranunkler hör till mina favoritblommor. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA vad vackert!
69:- per pion, och ca 210:- för den lilla buketten.
De hade även gjort brudbuketter, men jag tycker de ser för "perfekta och fina" ut. Tycker buketten med ranunkler ovan är mycket finare.
Kom på den bra idén att köpa ett par pioner och be dem binda in dem i min brudbukett (not if but when...), om jag inte gifter mig under de få veckor när pioner blommar. Haha. Lura naturen! Och med både levande och oäkta blommor kanske det inte blir så tydligt att några är fejk. Men blommorna i den här affären var av saftigt bättre kvalitet än dem på låt säga Ekohallen... Inget ont om dem bara. jag älskar EKO, men ska nog itne köpa fejkblommor där.
Jag hade glömt att pioner och ranunkler hör till mina favoritblommor. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA vad vackert!
69:- per pion, och ca 210:- för den lilla buketten.
De hade även gjort brudbuketter, men jag tycker de ser för "perfekta och fina" ut. Tycker buketten med ranunkler ovan är mycket finare.
Kom på den bra idén att köpa ett par pioner och be dem binda in dem i min brudbukett (not if but when...), om jag inte gifter mig under de få veckor när pioner blommar. Haha. Lura naturen! Och med både levande och oäkta blommor kanske det inte blir så tydligt att några är fejk. Men blommorna i den här affären var av saftigt bättre kvalitet än dem på låt säga Ekohallen... Inget ont om dem bara. jag älskar EKO, men ska nog itne köpa fejkblommor där.
"Morgonens" utflykter
Hej!
Har gjort följande idag (hittills):
1. Åkt förbi den beryktade Pinocchio och tagit ett kort. Det var inte lätt. Ni ser själva hur bra det gick.
2. Tittat på mammas och pappas nya lägenhet. Har så mycket Taikon-blod i mig att jag blev helt hög av tanken på att flytta. De hade en mycket vacker våningsskylt i farstun.
3. Varit i mitt välsignat billiga och stora förråd och hållit upp dörren medan pappa styrekstränade (med sex lådor).
4. Handlat mat. Mmmm. Blev hög av meloner och nektariner och annat somrigt. Kööpte dessutom naturgodis, som är lite förbjudet (choklad utanpå vissa saker) men det var så störtgott!!!
Glodde dessutom i den digra hyllan för utrikes mat. Visste inte att det fanns särskilt kaffer-mat.
Och de sydafrikanska grejerna var ännu fler än förra gången.
Nu borde jag vila (egentligen för en timme sen, men jag fastanade på Hemnet) och sen sy lite åt mamma. Och kanske packa lite om jag orkar.
Har gjort följande idag (hittills):
1. Åkt förbi den beryktade Pinocchio och tagit ett kort. Det var inte lätt. Ni ser själva hur bra det gick.
2. Tittat på mammas och pappas nya lägenhet. Har så mycket Taikon-blod i mig att jag blev helt hög av tanken på att flytta. De hade en mycket vacker våningsskylt i farstun.
3. Varit i mitt välsignat billiga och stora förråd och hållit upp dörren medan pappa styrekstränade (med sex lådor).
4. Handlat mat. Mmmm. Blev hög av meloner och nektariner och annat somrigt. Kööpte dessutom naturgodis, som är lite förbjudet (choklad utanpå vissa saker) men det var så störtgott!!!
Glodde dessutom i den digra hyllan för utrikes mat. Visste inte att det fanns särskilt kaffer-mat.
Och de sydafrikanska grejerna var ännu fler än förra gången.
Nu borde jag vila (egentligen för en timme sen, men jag fastanade på Hemnet) och sen sy lite åt mamma. Och kanske packa lite om jag orkar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)