Jag hade en hallonrödaktig nyans i min andra hall i Borås. På ett Londonbesök hittade jag Anne Boleyn som plaque på Towermuseets presentbutik och som gick i samma rödaktiga ton. Jag är besatt av färg och tapet. Hade gul tapet i sovrummet från förre ägaren, men lät den vara fast jag egentligen inte tycker om gult för att nyansen var så perfekt. Sen hoppade jag på kaffefärgerna och var jättenöjd med hur det blev när jag målade om. Pappa gjorde det mesta. Jag _kan_ måla, men orkar inte. Jag kan tapetsera också, kanske inte så att ett proffs skulle tycka att det duger, men så jag tycker att det duger. Och man lär sig förresten förvånansvärt många principer om målning av att måla naglarna. Men var var jag? Jo, jag har aldrig bott på nåt ställe så länge som jag bott här, 10 år, utan att måla eller tapetsera om. Jag målade ju inte när jag kom hit heller, så det är ännu mer än 10 år sen. Och jag kan sukta efter nya tapeter, gardiner, plädar, kuddar, mattor, och tapeter igen. Jag har en kupp som jag har tänkt ut till hallen. Dörren är teal och jag har köpt ett påslakan i teal med rosa och vinröda pioner, typ det vackraste jag sett i hela mitt liv. Jag vill måla om väggen och sätta påslakanet som en gardin framför dörren. Dels för att det drar från dörren, som ju går rätt ut i luften, inte ut i en farstu eller svale. Så att man kunde ha den fördragen när det är kallt, men hänga upp den som en gardin mot väggen när man ska gå in och ut, få gäster osv.
Sen vill jag ha ett vitt, litet, litet smäckert halvbord att lägga en nyckel på eller så, med en låda för en borste. Det skulle idealiskt stå mitt på väggen men där har vi en helfigursspegel som jag inte gärna flyttar runt, så det få bli under fotona av barnen. Inte idealt för där kommer ju dörröppningen. Kanske måste den vara vid ytterdörren, men det är ju också oidealt! Får lura på saken. Vet inte vilken väggfärg jag vill ha, antingen en auberginaktig färg som kommer igen i tyget. Och byta till en kristallkrona. Kanske byta matta. Men hallmattor är inte så lätt, de verkar vara antingen för smala och korta, eller trasmattor. Och vill man ha en mönstrad matta i lite större format så är det vardagsrumsmattor som är nästa steg, och det är för stort. Den vi har nu fick vi av min moster Rachel och den drar åt teal och är i rätt storlek och rätt stil. Är ingen trasmattetyp.
Och vardagsrummet vill jag tapetsera om i mörkblått. Kanske måla blått och smäcka upp lite lister i vitt. Byta bokhyllorna mot vita Billy med glasdörrar. Tvätta kristallkronan! Sortera bort böcker. Kanske måla hela soffbordet vitt, för det är så många fördelar med det, fast det är hiskeligt gammalt och omodernt. Men om man kapar kanterna rakt av så skulle det se mer modernt ut. Fasade kanter sen 80-talet är det nu. Skulle gärna fräsa ur på kanterna och göra likadant på benen. Men vem orkar det. Och så är jag ute efter nya kuddar. Jag är lite sugen på att antingen byta gardinerna, som jag egentligen tycker rätt bra om, till tyg från William Morris. Men då ryker tusenlapparna.
Men nu i senaste numret, 1 2019, av Hem ljuva hem så var det några sidor om målning och jag är alldeles förhäxad av färgerna.
2 kommentarer:
Ja du. tänk om man fick ha ett proffs som kom och tapetserade om en gång om året. Det skulle vara lagom.
Våra grannar här blev alldeles chockerade när vi sa att vi hade tapetserat/målat om i köket och sovrummet. Efter nio år! Men våra tapetseringsdagar är nog över. Köket krävde bara fyra våder, och inga möbler att flytta, men det tog oss flera dagar att få färdigt :-(
Mörkt är vackert och maffigt och tjusigt på alla sätt och vis, men man tröttnar fortare på det. Tror att mörkt stjäl energi faktiskt, hur snyggt det än är.
Kommer ihåg Eva B i herrgården utanför Borås, hon var helt lyrisk över en mörkt vinröd tapet som hon ville ha i sovrummet. Och det var ju hon som bestämde, så det blev så. Hon hann inte mer än få upp tapeten förrän hon tröttnade på den. Och då hade de ju jättestora rum ändå, och högt i tak, inte så fjuttiga som vi har i våra moderna lägenheter.
Men det är lite trist att det är så mycket mode i heminredningen. Dina lattefärger vet man ju precis när man började med. Och slutade med. Men tänk på bårderna!! De fanns nästan i alla rum på den tiden det begav sig. Jag gillade dem, och de var lätta att byta ut. Men kan du tänka dig en bård nu?!
Vitt är väl det enda som är någorlunda tidlöst. Men ack så tråkigt. Tycker jag. Fram för färg!
modren
Haha. Bård. Ja, det är passé nu! Värre än latte faktiskt.
Skicka en kommentar