Världens bästa födelsedag!

Jag har längtat efter att bada i flera år, sen senaste gången jag badade. Oftast har jag bara inte orkat den utflykten det blir om man inte har en pool i trädgården, ibland har det inte varit fint väder när jag har orkat.

Nu har det varit värmerekord. Det känns som om vi hade 20 grader i maj, 25 i juni och 30 i juli. Jag har varit rätt dålig pga värmen, blir ännu mattare än vanligt. Jag har haft svårt att orka äta, och för några dagar sen tänkte jag att det nog inte kommer att gå. Både bilresan, badandet och klädbyte. Igår kändes det lite bättre på dan, säkert för att det är skönt att få duscha, men sen blev det olidligt frampå natten. Så jag hade inte jättehöga förhoppningar. Men jag klarade det!!!!!! Vi åkte till handikappbadet som ligger bredvid min ME-klinik, en stor utomhuspool med omklädningsrum, utedushar, trappor med handtag, picknickbord. Och vattnet var så varmt! När man går ner brukar man ju komma till en punkt, ungefär vid midjan, när det börjar kännas kallt. Men det var så varmt att det bara möjligtvis var lite svalt på huvudet när det blåste i det blöta håret. Jag simmade kanske totalt tio simtag för att stretcha ut kroppen, och sen låg jag bara och flöt. Det är så fantastiskt underbart att bara ligga och flyta och vara avslappnad. Älskar, älskar, älskar det! Det är inte snack om saken att jag skulle vilja ha pool hemma. För det här var inte en psemesteraktivitet, sånt som man gör för att vila, ta det lugnt, slappa vid poolen. Det var en jobbig aktivitet som jag har laddat för i flera veckor och egentligen borde vila efter i flera dagar.

Sen ville jag gärna äta utomhus så Mikael hade köpt med sig varsin sallad, sen fick vi varsin bakelse av SusPet, som är min nya stödsyster i kyrkan. Väl hemma kom min bror förbi med massa smaskigheter som lakrits, blåbär och mascarpone, lila blommor och ett kort som jag började lipa när jag läste.

Sen har jag fått så många hälsningar via sociala medier från familj, släkt och vänner. Jag känner mig överväldigad över hur underbar den här dagen har varit och hur älskad jag har känt mig.

Och Mikael fick lågt socker och det var väldigt segt att få upp, men jag känner att vi ju har gift oss för att hålla ihop både i vått och torrt, så om det nån enda gång är jag som får hjälpa honom med hans sjukdom så känns det bara lite mindre orättvist å Mikaels vägnar som gör massor för mig varje dag. Han fick dessutom dåliga nyheter idag.

Men idag är jag för lycklig för att dåliga nyheter ska beröra mig på riktigt. Vi får prata mer om det imorgon. Idag har varit uuuuuuuunderbar!