Jag vill gärna vara smal igen. 70 kg räcker. Storlek 40 låter ok. Jag vill så gärna gå in på H&M och bara ta nåt. Jag var så duktig på att shoppa förut, Borås var väl iofs bra att shoppa i också, men jag saknar mina kläder. Kom att tänka på en underbar marinblå kjol härom dagen med liten liten volang längst ner, på knät, och litet blommönster och som jag hade en linnekavaj i sån där ljusblå nyans som alla män har på skjortor. Jag kunde vara politiker eller chef med den garderoben. Och klackar, tänk att kunna ha klackar!
Jag vill gärna orka lite mer också. Måste inte bli frisk, så sjuk som jag var för 10-15 år sen vore rätt skönt. Då kunde jag resa ibland, sköta hemmet, men måste ändå ta det lugnt. Men inte ligga ner nästan hela dygnet som nu. Jag är snart kedjad till den här sängen alltså. Med fjäderkedjor som inte syns, men bryter jag dem kostar det multum och är kanske inte ens värt det. Om jag blir sämre är det ju inte värt det, men om jag blir sämre oavsett vad jag gör så är det ju värt det. Men ingen vet. Och ingen vet om en plötslig övertrassering bara smäller till och så hoppar jag flera snäpp neråt i mående, och då var det ju verkligen inte värt det!
Jag vill gärna vinna en summa pengar. Stor. Jag vill gärna bo större och också gärna mer enskilt. Fast om jag mår som för 15 år sen kanske jag tål om nån granne har barn som gillar basket. Eller nån granne som skriker högt på fotbollsmatcherna. Och inbyggt i det där med pengarna skulle förutom själva huset vara en pool, och en Rut. Och gärna att vi kunde köpa mat från restaurang måndag till fredag, Rut får gärna hämta den åt oss. På helgen kan vi laga våra favoriter, och ha gäster, det är nog lagom.
Apropå laga favoriter. Jag såg att vi hade skinka och fyrkantiga mackor så jag tänkte göra kvällsmacka i min smörgåsgrill. Jag var faktiskt hungrig och kände mig glad över att få nåt så stadigt som varma mackor. Men pyttsan, brödet såg så mörkt ut, som att solen inte skiner in i påsen. Men då ser jag att de är fullkomligt övertäckta av grått mögel. Fy sjutton. Då tappade jag sugen, slängde påsen i soporna och gick och la mig hungrig.
Men annars är det mina tre önskningar. Jag har insett att sånt som vara lycklig, ha ett bra förhållande till min man och så inte är sånt man ska be om när man får tre önskningar av ett sagoväsen, för att vara lycklig i livet och med Mikael kan jag ju påverka själv. Vikten kan man väl också påverka själv, men det är såpass svårt att jag absolut skulle ta en sagoönskning till det. Och några miljoner till ett hus känns också lättare att be Aladdin om. Att må bättre med mediciner från landstinget ligger nog allra minst i kikaren, nej, vad säger man, att jag inte ser det i den omedelbara framtiden. Om det kommer en bot om 10 eller ens 5 är så har jag tröttnat då. Jag har tröttnat nu. Sista augusti har jag tröttnat och då vill jag kunna gå upp ur sängen klockan halv tio, ta en dusch och ändå ha energi över till att göra nåt stillsamt och försiktigt. Jag behöver bara orka göra avkopplande grejer, måste inte orka jobba heltid och träna massa. Jag kan ha tråkigt. Men om jag inte orkar jobba vill jag gärna ha ekonomisk förstärkning från Aladdin så jag har råd att shoppa, om jag nu får ork till det. Och i vårt större boende ska vi då ha ett piano och det ska jag orka spela på. Jag tror för sjutton att jag vill bo i en gammal lägenhet med stuckatur och högt i tak, kanske inte många rum, 3 på 96 kvm låter lagom. Kanske 4 på 110 om vi har råd. Correction: Om Aladdin har råd. Om jag orkar saker ska vi ju ha symaskinen framme och det får kanske vara mitt hobbyrum då. Fast tänk om jag orkade jobba 4 timmar om dagen och ändå hade ork kvar efter det? Det låter lika troligt som att Aladdin kommer och ger oss tre önskningar.
Jag måste inte bo på Strandvägen. Men det ska vara som en estetisk lyckosmocka att se ut genom fönstren. Nåt med Karlhällskanalen ser också frestande ut. E!ler Erstaterassen. Men jag vet inte var man bor där. Kan Aladdin fixa det också eller? Så går jagin på Hemmet och letar här på mitt håll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar