"Fråga mamma om chipsen"

Min familj var på resa över långhelgen. Ellen sa att jag skulle fråga mamma om chipsen. Det har jag nu gjort. Detta blir en klassiker, det har jag på känn.

Mamma gillar inte precis chips. Men hon hade råkat byta på sina sömnpiller, ni vet ett som man ska ta två timmar innan och ett när man sen lägger sig. Så hon tog en insomningstablett och fick efter 20 minuter en ny personlighet. Diagnoserna som diskuterades var diabetesliknande sockerchock och stroke. Men vi som har gjort tokiga saker med stilnoct i kroppen, vi förstår. Förstår att hon sluddrade, vinglade, svullade i sig chips och godis som en tok, och sen inte hade något som helst minne av kvällen dagen efter. Med jämna mellanrum kommer det "nybörjare" i me-grupperna som berättar vilka konstiga saker de har gjort och glömt. Alltid samma medicin inblandad. Jag har bakat scones och bränt mig rejält utan att reagera (förrän nästa dag när jag ser såret och följer spåren i köket och förstår vad jag har gjort), spikat upp en julstjärna i fönstret (inte karmen alltså) och skrivit ett otroligt förvirrat meddelande till Björn Engelbrektsson. Det var så rubbat att när jag hittade det något tag senare var jag tvungen att be om ursäkt och förklara mig. Det är till och med nån som har blivit frikänd från ett brott pga stilnoct, att personen inte visste vad den gjorde. Jag har egentligen kommunikationsförbud efter midnatt, delvis för att jag inte ska ligga här och tro att jag är helt lucid och minsann inte påverkad av min sömntablett och skriva tokiga grejer. Igen. Men så bloggar jag istället, jättebra idé. Men jag är väl inte konstig? Ibland är gränsen hårfin, ibland not so much.

Ja, nu outar jag mamma, men ni måste vara med på att fråga henne, när ni ses nästa gång, om hon vill ha chips. A classic, I tell you.