Pride och tro

Jag är jätteför alla människors lika värde, gay, svart, kvinna, fattig, sjuk. Fast fy vilken deprimerande ojämlik uppräkning.

Jag är jätteför alla människors lika värde även i praktiken, dvs att folks förhållande ska räknas för att de ska få ärva varandra osv. Men eftersom Stieg Larsson en gång för alla påminde oss om att tänka på sin partner och göra dem lagligen sina, så håller jag inte på nån flumregel om kärlek. Följ lagarna. Jag är dock inte personligen insatt i vad t ex sambolagen är. Men det är i vars och ens intresse att tänka på såna och andra vuxengrejer.

Jag är däremot jätteför att äktenskap är mellan en man och en kvinna. En vuxen kvinna som ingår äktenskapet frivilligt. Andra konstellationer som vill ha juridiska rättigheter sinsemellan har vad jag förstår fullgod täckning av partnerlagen.

Jag är jätteför sexuella förhållanden mellan gifta. Alltså såna som är gifta med varandra. Jag är jätteför trohet mellan makar.

Jag är jätteför att kyrkor och trossamfund ska ha rätt att praktisera sin egen tro och få viga dem som tror likadant. Man ska inte tvinga på nån sin tro, likaväl ska man inte tvinga på nån sin otro.

Jag är inte jätteför att homosexuella ska få adoptera. Men det är inte homofobi, utan jag tror att samhällets väg bort från kärnfamiljen är skadlig, för barnens skull. Jag är inte jätteför att ensamstående ska få adoptera heller, eller insemineras. Det måste sluta handla om vuxnas rättigheter till barn, och istället vad som är bäst för barnen. Och jag tror inte på kärleksflum här heller, när folk hittar på allt möjligt och säger att det är bäst för mina barn. Saker blir inte sanna bara för att man säger dem. Jag är jätteför att barn ska ha en mamma och en pappa. Inte så gärna en mamma och en snubbe som typ bor med mamma.

Jag är jätteför att man ska få demonstrera fredligt för alla lagliga orsaker. Men jag vet inte vilken annan politisk marsch som tilldrar sig höga politiker i såna mått som Pride, när det gäller ca 10% av befolkningen. Jag skulle gärna ha massa partiledare på en marsch för me-forskning eller sjukpensionärers ekonomiska, utsatta, situation i samhället. Eller tjugo andra orättvisa, viktiga grejer som drabbar fler än 10% av landets befolkning men inte får tillnärmelsevis sådan uppmärksamhet.

Jag är jättemot att en politisk marsch där barnfamiljer välkomnas ska ha sexuellt innehåll som läderklädda piskande dominatrix. Jag är jätteför barns rätt till frihet från sex och sexualisering. På samma sätt som jag tycker det är förfärligt när 5-6-åringar är klädda i slöja. Barn är inte sexuella och ska inte kunna ses som det. Punkt.

Jag är också jättemot RFSL. Jag håller inte med dem, enkelt uttryckt.

Jag är också mot att regeringen ska göra en undersökning av svenskarnas sexvanor. Låt vårt sex hållas i sovrummet, eller där folk vill ha det, utan att stadsministern ska titta på. Det finns oerhört mycket akutare och viktigare saker att lägga pengarna på.

Annars är jag i allmänhet för sex. Men inte offentligt, inte ofrivilligt, inte ojämlikt, inte olagligt, inte otroget. Det går bra att vara både modern, frisinnad, jämställd och monogam.