Förutom att bli litteraturprofessor och författare, som jag ska bli när jag blir frisk, så har jag kommit på ännu ett drömyrke. Men det här är inte nåt som annonseras särskilt mycket. Men det är en tant som gör det, och hon finns på riktigt, fast resten är hörsägen. Hon reser runt och kollar att hotell sköter sig. Ställer besvärliga krav på Room servicen, ringer och kollar att nån svarar efter tre signaler, annars bock i kanten osv. Sen hörde jag nåt om hur hon smög på natten också och hittade en vakt som sov. Ett jobb som innebär att smyga runt på hotell måste väl vara det bästa jobbet i hela världen.
Den dagen då vi förlovade oss hade vi smugit runt på Grand och min fantasi gick på overdrive. När vi vågade öppna en dörr som ledde in till hela själva storköket, stängde vi snabbt och gick snabbare. På film hade vi sprungit igenom köket med pickadollerna i högsta hugg, men nu smet vi bara fnissande därifrån.
Och sen frågade mannen i mitt liv om jag ville gifta mig.
Fy vad det är bäst att spionera på gamla anrika hotell. Jag kan dock vara partisk för jag fick ett frieri den dagen.
1 kommentar:
Man har rätt att bli hur partisk som helst vid frierier!
Skicka en kommentar