Mellomening

Jag är verkligen inget fan av Melodifestivalen. Så kanske är min åsikt rätt ointressant. Men här får ni den ändå, eftersom jag såg bidragens telefonröstningsgenomgång i repris förut ikväll. Lagom dos, of you ask ME. (Menar dock inget illa om man gillar det. Jag brukar inte falla för folknöjen.)

Han som kliade sig i skrevet var pinsam. Hur länge har Michael Jackson varit död? Att ingen har plockat upp det där med skrevgrepp borde vara en ledtråd.

Två killar hade samma låt med likadana svartklädda dansare i bakgrunden. Men jag antar att det är småflickornas röststyrka som styr sånt.

Heter det verkligen Pa-NEE-tås? Har trott Pa-ne-TÅS. Deras låt var annars rätt skön och förtjänade mer än tvillingkillarna ovan.

Alcazar må ha texter som inte är särskilt familjevänliga, men deras låt fastnar ju.

Tvåans kläder var omskrivna (röda byxor från Myrorna). Okej. Låten borde inte vara omskriven.

Helena Paparizou var snygg men hade inte en vinnarlåt.

Sanna Nielsens låt passade hennes röst, lite älvlikt. Och hon kan ju sjunga. Men mer vet jag inte. Fin byxdress, men kläderna kunde varit roligare och älvigare.

Det är egentligen bara Alcazar jag vill höra igen. Gladmusik. Och imponerande figurer i ålskinn.

Alla såg förresten rätt bantade ut, nuförtiden ska man ju se modellsnygg ut förutom att kunna sjunga.

Annars väckte den här mellon inte några vidare starka känslor. Förlåt, men jag kommer inte på nåt bra att säga.