Sitter i väntrummet och bläddrar i nån kunglighetstidning när min läkares partner, heter det så, den han har kliniken ihop med, kommer och frågar om de kan få använda mig i sin utbildning. De har utbildningsdag och om jag kunde berätta för några doktorer om mina erfarenheter. Ö, jovisst. Tur jag tvättade håret, har smink på mig och har sovit några timmar inatt så jag kanske inte gör bort mig, hann jag tänka.
Kommer in i JT:s rum där det sitter ett halvdussin läkare. Hoppla. J ställde några frågor, jag svarade, sen ställde han några fler, sen drog han en grej på engelska och då drog jag ett skämt så alla skrattade och kände mig därmed nöjd med min insats. Kunde tänkt snabbare vad han förväntade sig för svar på ett par frågor, men jag skäms i alla fall inte. Skrattet i slutet är som en drog för mig. Det betyder så många saker: jag är kvicktänkt, hänger med och kan associera till vad folk säger, har humor och tajming, och vill gärna att folk ska få ett gemytligt intryck av mig. "Inte bara snygg, utan smart och rolig också", typ. Jag vet, det kostar på att ligga på topp.
3 kommentarer:
Ja, du är väl van vid komplimanger och smicker men jag vill ändå säga att du är den bästa übermensch jag vet! <3
Sara, du gör mig mållös. And right back atcha!!!
Och det bästa med oss är att vi också är så anspråkslösa. Ja, för att inte säga ödmjuka! Särskilt jag!
Skicka en kommentar