En dålig bra dag

Efter ett par nätters dvala istället för sömn, så tog jag lite mera sömnpiller och somnade till slut (nån gång strax efter 06.00). Fick rätt OK sömn, men satte inte klockan för att gå upp till kyrkan. Sorgligt att det är det som ryker. Och jag är fortfarande lite "efter", för när jag hade suttit upp under middagen med "barnen" fick jag gå och lägga mig en timme. Men jag har det bättre idag än igår, och det är ju huvudsaken!

Läser en Bodström-bok från biblioteket. Tyvärr måste jag säga att den är rätt bra. Styrkan ligger dock i berättelsen, inte skrivsättet, men det är han ju inte ensam om. Vi pratade (ner) Dan Brown vid middagen och han är ett likadant exempel på historia framför litterära kvaliteter.

Sen har jag upptäckt att mitt hår inte är perfekt klippt. Så jag har stått och sågat lite i eftermiddags. Det var längre och "tjockare" på vänster sida. Och ändå är det den sidan jag sover på. Eller så är det som frissan sa, att man tror att man sover på en viss sida men att man faktiskt bara somnar och vaknar på den sidan.

Vi har i alla fall upptäckt fler likheter (förutom de rent utseendemässiga) mellan morfar Mikael och Neo. Mikael grymtar likadant som Neo gjorde på nån video när han åt köttbullar, och så lägger Mikael gärna täcket över huvudet när han sover. Åtminstone förr ville Neo ha en snuttefilt "som en banan" runt huvudet, och så drog han ner den själv.

Och så har det firats Halloween. Här har vi bara fått besök av två snyggt sminkade 14-åringar (sa Mikael som gick och öppnade) i fredags när Katrin var här. Vi hade helt tomt i godisförrådet, förutom en polkagris från förra julen, som de fick. Ryktet spred sig väl om vårt värdelösa gamla godis, för inga fler har kommit och knackat på, fast Mikael köpte tre godispåsar på Vi igår. Jag har såklart inte dekorerat nåt alls, inte på grund av brist på vilja men brist på energi. Mikael har städat lite, dammsugit och plockat bort, och det gjorde all skillnad i världen.

Bettan säger att Bella blev totalförälskad i en humledräkt för att den hade ballerinakjol. Mia (den långa...) var giraff, men hade tyckt att det var kul att klä ut sig till vad som helst. De fyller två om 2 1/2 månad. Sorgligt att det var ca 1 1/2 år sen jag såg dem. Här är de i alla fall i sina utklädningskläder. (Vem mannen är förtäljer icke historien, bara att det är nån i kyrkan.)



Neo har visst struttat runt på naturhistoriska museet. Kan se mig framför honom, stolt som en tupp över att han är så manlig att han går. Katrins August, som är ett år också, har börjat krypa för en månad sen, men säger i gengäld nåt dussin ord. En del barn tar tydligen det intellektuella före det fysiska, och så går det så, i vågor liksom. I vår familj har vi nästan kunnat läsa innan vi blev blöjfria. En liten överdrift, men inte så farlig.

Men nu har jag suttit upp för länge. Trist, för det var så mycket jag ville kolla på på nätet. Folks bloggar, alla inrednings- och matbloggar jag RSS-prenumererar på, och en snabb titt på SvD och DN. Men om jag vilar nu kanske jag kan sno mig en kik lite senare ikväll. Igår gjorde jag i alla fall DN:s nutidsorienteringstest. Fick 32 av 35. Inte helt värdelöst, men man borde ha klarat alla. Men är det en sportfråga så faller jag såklart.

Hej falleralla, tjoho.

1 kommentar:

Karolina sa...

Vad fiiina de var! Jag hade också blivit förälskad i en humledräkt om den hade den där vippiga kjolen! Åh vilken gullig giraff :)