Det ska väl erkännas att jag långt före bröllopet satt och tränade på min nya namnteckning, som jag hoppades. Men det var inte lika kul som när man var 15, så jag tröttnade. När jag skulle skriva på mitt splitternya Fru O-pass kändes det som att lura hela världen att den där Anja Olergård var jag och att det var min namnteckning.
Det kan också meddelas att först nu, ett år senare, har jag växt i namnet. Det känns inte som om jag säger fel när jag svarar att jag heter Anja Olergård (på bion senast hade Mikael lämnat min biljett hos biljettjejen och då svarade jag Anja Olergård typ 98% naturligt).
Jag vet inte om jag är långsam, eller om det faktiskt tar ett år att få en "ny identitet" :). Hur lång tid tog det för er tills ni kände er som ert nya efternamn?
1 kommentar:
Lång tid. Jag säger fortfarande Håkansson ibland trots att vi varit gifta i 16 år... Men namnteckningen sitter som huggen i sten!
Skicka en kommentar