En dålig bra dag

Efter ett par nätters dvala istället för sömn, så tog jag lite mera sömnpiller och somnade till slut (nån gång strax efter 06.00). Fick rätt OK sömn, men satte inte klockan för att gå upp till kyrkan. Sorgligt att det är det som ryker. Och jag är fortfarande lite "efter", för när jag hade suttit upp under middagen med "barnen" fick jag gå och lägga mig en timme. Men jag har det bättre idag än igår, och det är ju huvudsaken!

Läser en Bodström-bok från biblioteket. Tyvärr måste jag säga att den är rätt bra. Styrkan ligger dock i berättelsen, inte skrivsättet, men det är han ju inte ensam om. Vi pratade (ner) Dan Brown vid middagen och han är ett likadant exempel på historia framför litterära kvaliteter.

Sen har jag upptäckt att mitt hår inte är perfekt klippt. Så jag har stått och sågat lite i eftermiddags. Det var längre och "tjockare" på vänster sida. Och ändå är det den sidan jag sover på. Eller så är det som frissan sa, att man tror att man sover på en viss sida men att man faktiskt bara somnar och vaknar på den sidan.

Vi har i alla fall upptäckt fler likheter (förutom de rent utseendemässiga) mellan morfar Mikael och Neo. Mikael grymtar likadant som Neo gjorde på nån video när han åt köttbullar, och så lägger Mikael gärna täcket över huvudet när han sover. Åtminstone förr ville Neo ha en snuttefilt "som en banan" runt huvudet, och så drog han ner den själv.

Och så har det firats Halloween. Här har vi bara fått besök av två snyggt sminkade 14-åringar (sa Mikael som gick och öppnade) i fredags när Katrin var här. Vi hade helt tomt i godisförrådet, förutom en polkagris från förra julen, som de fick. Ryktet spred sig väl om vårt värdelösa gamla godis, för inga fler har kommit och knackat på, fast Mikael köpte tre godispåsar på Vi igår. Jag har såklart inte dekorerat nåt alls, inte på grund av brist på vilja men brist på energi. Mikael har städat lite, dammsugit och plockat bort, och det gjorde all skillnad i världen.

Bettan säger att Bella blev totalförälskad i en humledräkt för att den hade ballerinakjol. Mia (den långa...) var giraff, men hade tyckt att det var kul att klä ut sig till vad som helst. De fyller två om 2 1/2 månad. Sorgligt att det var ca 1 1/2 år sen jag såg dem. Här är de i alla fall i sina utklädningskläder. (Vem mannen är förtäljer icke historien, bara att det är nån i kyrkan.)

Neo har visst struttat runt på naturhistoriska museet. Kan se mig framför honom, stolt som en tupp över att han är så manlig att han går. Katrins August, som är ett år också, har börjat krypa för en månad sen, men säger i gengäld nåt dussin ord. En del barn tar tydligen det intellektuella före det fysiska, och så går det så, i vågor liksom. I vår familj har vi nästan kunnat läsa innan vi blev blöjfria. En liten överdrift, men inte så farlig.

Men nu har jag suttit upp för länge. Trist, för det var så mycket jag ville kolla på på nätet. Folks bloggar, alla inrednings- och matbloggar jag RSS-prenumererar på, och en snabb titt på SvD och DN. Men om jag vilar nu kanske jag kan sno mig en kik lite senare ikväll. Igår gjorde jag i alla fall DN:s nutidsorienteringstest. Fick 32 av 35. Inte helt värdelöst, men man borde ha klarat alla. Men är det en sportfråga så faller jag såklart.

Hej falleralla, tjoho.

Smart "boktips"

Jag hade ju med mig låneböcker på resan till Sicilien och fick betala övervikt på ditresan.

I förrgår såg jag på biblioteket i VH att de har en särskild hylla med pocketböcker! Hittade genast ett par jag vill läsa.

Visserligen är det ju billigare att köpa några pocketböcker än att betala övervikt, men att låna ett par pocketböcker är ännu billigare.

Nästa semester!! (som jag önskade var en veckas all-inclusive i Egypten. Nästa vecka! Jag spyr på resan, men inte på att ligga och läsa i en vecka, inte städa, inte laga mat, inte stressa. Och stoppa ner kroppen i ett gigantiskt badkar som kallas Röda havet. Ojojoj.

Om nån har för mycket pengar kan ni ge M och mig 10 000:- så sticker vi. Ni kan få en detaljerad, humorös och bildsprängd reseberättelse i retur. Och en bananblasttavla och en svart byst av Cleopatra. Och en parfym gjord på olja istället för alkohol. Kom igen, det är ju ett fantastiskt erbjudande. Och tänkt på vilken hjälte vi skulle behandla dig som?

Jaja, folk har väl inte 10 000:- över. Inte vi heller. Mikael ska betala tandläkaren snart med ungefär så mycket. Mina pengar gick åt till årets semester på Sicilien (som ju ändå var en billig restresa!), och så är det snart jul. Det är OK med alla i familjen att ni får hemvirkade grytlappar i år eller?

Lila imorgon?

Imorgon är det meningen att man ska ha nåt lila på sig om man vill stödja folks rätt att vara homosexuella. Typ.

Jag kommer inte ha lila på mig. Men mer för att jag bara går hemma, inte för att jag tar ställning för eller emot vad det där med lila nu exakt stod för. Men jag har en åsikt:

Jag tycker inte homosexualitet är en sjukdom, eller att "det går över med terapi" (även om det säkert finns någon därute med twisted family relations som har skapat en viss snedfördelning vad gäller könsroller osv).

Jag tycker däremot helt ärligt att det är lite läskigt. Men jag tycker å andra sidan att det är lite läskigt att se ett heterosexuellt par maxihångla framför ögonen på mig också. Jag tycker alla ska hålla sig i sovrummet, inte på TV eller i parken eller... Ja, ni vet.

Jag tycker att äktenskap bör definieras som mellan en man och en kvinna. Tycker också att ett partnerskap är lika rättsligt giltigt som ett äktenskap, fast mellan parter av samma kön. Jag tycker nämligen att homosexuella partners ska ha samma rättigheter skatte- och arvsmässigt som andra par. (Fast varför får då inte studenter som bor ihop samtaxeras? Om det är för att äktenskap/partnerskap/samboskap handlar om long term commitment som resulterar i barn, som samhället så väl behöver och behöver uppmuntra, så kvalificerar t ex Mikael och jag oss inte, eftersom vi inte har (gemensamma) barn. Så det är inte helt självklart var linjen ska gå.)

Jag är inte säker på om jag tycker att homosexuella ska få adoptera. Men det har med barnen att göra, inte med de homosexuella. Jag är inte mer säker på att ensamstående ska få insemineras om de vill ha barn.

Jag är också övertygad om att det finns homosexuella som är och skulle vara bättre föräldrar än en del heterosexuella. En del heterosexuella borde inte ens få ha guldfiskar.

Jag tror också på trohet, det vill säga att man inte har sex med någon annan än sin make/maka. Det innebär att folk som inte är gifta ska vara trogna sin blivande make/maka genom att vänta, och att homosexuella inte heller ska utöva sin sexualitet. Jag tror inte man blir knäpp av att låta bli att tillfredsställa sig själv eller att det är en mänsklig rättighet att ha sex när man har lust. Jag tror också att trohet innebär mer än att avhålla sig från sex. Jag tror att t ex nätflirter är otrohet som skadar familjen. En kvinna ska inte ha en annan man som bästa vän än sin make. Och vice versa.

Men det jag är mest säker på av allt är att alla människor har lika värde, oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning. Jag är övertygad om att det värde vi alla bär med oss är spår av ett "kungligt arv", eftersom Gud är vår Far.

Jag är lika säker på att den som hyser hätska känslor mot någon annan, vem det än är -- religiös fanatiker eller sexuell "fanatiker" -- har en stor sak på sitt samvete. Jag blir emellanåt skyldig till sagda hätska känslor, tyvärr, måste jag erkänna. Men det riktas snarare mot religiösa fanatiker än sexuellt "avvikande". Den som skadar andra (muslimska terrorister såväl som månggiftessekter, eller bara den som är självisk och elak) begår ett större fel än den som inte blir kär som alla andra.


P.S. Dessa åsikter är i detalj helt mina egna. I stort delar jag däremot mina åsikter med Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga. Du kan läsa mer här och här.

Skor

Lydia S och jag pratade lite på FB om skor härom dagen. Hon hade köpt skor på Brandos och sparade tid och framförallt energi genom att få hem skorna till närbutiken istället för att kuta runt i stan. Jag hade ju samma tanke när jag köpte skor från La Redoute, men av en handfull par skor skickade jag tillbaka alla.

Men bara för skojs skull kollade jag på först på Brandos och sen på Zappos. Måååååååååååååååånga skor! Sitter lojt och tittar igenom kategori efter kategori av skor i storlek 42. Drömmer, tänker inte köpa några. Hittar min favoritdojja! Tittar på priset. Av alla *#&¤  skor som finns, i lågpris- och medelprisklass, har jag siktat in mig på ett par Missoni som kostar 3419:-. En helt värdelös talang!

Men se vilken skönhet! En Ferrari för flickor!

Allvarlig fråga

De ska bygga om/renovera eller vad det var på Gröna linjen. Mellan Vahettere och Hagsätra ska det istället gå bussar mellan mars och augusti. Eller vad det nu var. 47 stycken bussar!!! Allt enligt dagens Mitt i Haninges pappersupplaga.

Vad jag undrar är:

1) Var får man 47 bussar ifrån? Det är ju inte så att nån har 47 bussar stående oanvända. Antar jag.

2) Och vad gör man med dem sen? Ska nåt annat byggas om så man låter dem gå mellan Xxx och Yyy i Hagfors? Och sen i Skene?

Fast Hagsätra och Skene har ju ingen tunnelbana som ska byggas om. Jag får det inte att gå ihop.

Knäppa talanger

1. Jag kan bli entusiastisk för små saker. Och inte på skämt -- riktigt entusiastisk.Typ: Den röda smutstvätthögen på golvet ser så vacker ut!

2. Jag är rätt bra på att ge folk komplimanger och tacka dem. Även mig själv.

3. Jag är så dålig på att ljuga att Mikael inte har ett uns av förtroendekris för mig. Det syns jätteväl till och med när jag försöker låta bli att avslöja information om julklappar å sånt.

Ellen kommer att få vallningar...

... av det här inlägget. Vänta lite får ni se:

Att ha organisationsmani och gifta sig med en man med städmani är ett perfekt aritmetiskt recept på ett vackert hem. Mamma och pappa var och hälsade på nyss, och tapetserade lite, och mamma berättade att till och med förrådet är organiserat i snörräta rader. Vi pratar om Ellen & Rob alltså. Hon har ca 400 lådor och kartonger och små förvaringsgrejer som sorterar saker inne i skåp, är väl det bästa sättet att förklara det. Rob kör mer på det som syns och näst efter "Cold drinks, anyone?" säger han oftast: "Let's tidy up." Jag både avundas henne och inte. Vilken press att ställa tillbaka minsta lilla använd grej med en gång. Det klarar inte jag. Om jag har lagat middag orkar jag inte ställa undan efter mig också, så redan där är det kört. Men, men.

Jag har i alla fall hittat den ultimata julklappen till Ellen. Den skulle ge henne vallningar! Men jag kommer inte att köpa den, så jag kan lugnt visa den. Man kan köpa den t ex på Amazon.

Såg boken på curbly.

Nyss å för länge sen

Idag tänker jag på två komplimanger. En fick jag för två dar sen och en för ett halvår sen:

Eva M kallade mig för vacker i söndags.
Katrin sa att min vigselring var Anjig -- kan ju visserligen tolkas hur som helst, men jag tog det som en komplimang att jag har väldefinierad -- och god -- smak :)

Man kan gå omkring med sina gamla komplimanger och ta fram dem, putsa dem lite, njuta av dem igen. Som antika möbler som bara blir mer värda med tiden. [Gör ett njutningsfullt Marabou-ljud som dock är helt kalorifritt.] Underbart är inte kort!

That photo again?

Följande (vackra) foto har snurrat runt på Internet de senaste dagarna. Matthew Mead har nån bok/tidning som heter Holiday with Matthew Mead ute som folk dessutom kan vinna på diverse ställen. Ett nummer inkl porto till Sverige kostar $19.95. 20 nummer skickade till Sverige kostar $244 å nåt. Men jag orkar inte vara nån sorts central. Hade jag haft en inredningsbutik kanske vi hade kunnat börja snacka bissniss. Dessutom är jag inte säker på att de kommer fram i så god tid att man kan kränga dem före jul.

Källa: Centsational Girl

Själv gillar jag bilden för att det är en IKEA-lampa med. Och för att Nienie är med.

Bara Anja

Hittade denna hos Dorro. Klart att jag måste sno.

1. What is your favourite word?
Mikael

2. What is your least favourite word?
Spy (det svenska ordet alltså, inte spion på engelska)

3. What turns you on creatively, spiritually or emotionally?
Enkelhet blandat med smak. Trofasthet. Omtanke.

4. What turns you off?
Själviskhet, manipulation

5. What is your favourite curse word?
Jag svär inte, men ibland vill jag gärna säga bollocks och/eller bugger. Jäpp, svära på engelska är bättre.

6. What sound or noise do you love?
Orgelbröl

7. What sound or noise do you hate?
Ljud som inte är som de ska, det vill säga att prylen som åstadkommer ljudet har gått sönder.

8. What profession other than your own would you like to attempt?
Författare

9. What profession would you not like to do?
Hockeyproffs

10. If Heaven exists, what would you like to hear God say when you arrive at the Pearly Gates?
Välkommen hem, kära barn. Bra gjort! (Det är det enda tänkbara drömsvaret, så sorry Dorro för stölden)

Idag älskar jag...

Nagellack. På mina fingrar :)

Biblioteket. Gratis rikedom.

Att ingen kommer att bryta sig in i vårt hus med gevären i högsta hugg, släpa ut min man och täcka honom i tjära och fjädrar, och att vårt barn sen dör dagen efter. Eller att ingen kommer att sätta honom i fängelse utan rättegång och sen mörda honom.

Högskoleprovets ordförståelsetest

I lördags var det högskoleprov. Jag har aldrig gjort nåt, men det lär väl inte heller bli aktuellt, eftersom jag har min fil.mag-examen. Men varje år tävlar jag med mig själv på ordförståelseprovet. Tyvärr gör jag inte riktigt samma variant varje år (en gång fick jag 10 rätt av 12, ett år noterade jag bara att jag hade "ett fel" (av hur många?) och nåt år har jag för mig att jag fick 18 av 20. Här finns årets variant med 40 frågor. Missade en, grr.

Eller ska jag säga "bara en" :)

Autism

Såg att Kicki Mårdby hade gjort nåt test på Facebook, men mitt FB bara kackar sig hela tiden (på fem minuter loggar det ut sig själv tre gånger, i genomsnitt) så jag googlade och hittade det på annat ställe. Jag kan ju inte låta bli att göra tester när jag ser dem... Och vi brukar retas kärleksfullt med varandra i min familj (föräldrar och syskon, den familjen alltså) att vi har autism, särskilt när Ellen blir irriterad om nån petar på henne när hon äter. Fast det är ju egentligen inget att skämta om!

Jag gjorde i alla fall testet, som består av 50 frågor. Jag är lite mer autistisk (23 poäng) än genomsnittskvinnan (15), och "normal" gick upp till 22 poäng. Men vissa av frågorna "lurades", eftersom jag ofta är sist att fatta ett skämt, men det beror inte på autism utan på ME och en för trött hjärna. Och att jag ofta ser bilnummer beror nog snarare på att jag varit speditör än på autistiskt "mönsterseende". Men ändå, jag är nog lite mer autistisk än genomsnittskvinnan. Men det är OK. Jag vet att jag inte tycker om sociala sammanhang med nya människor. Om det är autism eller bara ett normalt utslag av min personlighet, vet jag inte. Min teori är ju att allt "sjukligt" finns även i normala mått, och sen blir det sjukligt nånstans åt extremerna på bägge sidor, mycket och lite alltså. Men var gränsen går är svårt att säga. Kanske gränsen går när ens vardagliga, normala liv hindras av ens läggning. Människor måste ju tillåtas att ha "dåliga" egenskaper, eller svagheter, utan att det direkt klassas som handikapp.

Upprörande

En man med ett nyfött tredje barn och mitt i jobbsökande efter en försenad universitetsexamen får plötsligt beskedet: Du har malignt melanom med en förväntad livstid på 9 månader.

Nienie länkade till familjens sida där de ber om bidrag till cancervården, eftersom han inte hade försäkring när han fick diagnosen eftersom han inte hade fått jobb efter universitetsexamen än.

De behöver $37255 utöver de $12745 de hittills fått ihop.

1) Var det inte nåt med Obama och sjukförsäkring för alla? Hade han inte fixat det där?

2) Vem/vilka som än styr i ett land borde det inte vara individens eget ansvar att samla ihop flera hundra tusen för cancerbehandling. Här är jag knallröd, om det är det som röd innebär i USA.

3) Ens sjukförsäkring borde inte heller höra ihop med ens arbete. Man ska inte få bättre eller snabbare vård om man har ett "fint" yrke jämfört med ett med lägre social status. Däremot borde man få välja vårdställe ur ett visst utbud, privat eller offentligt. Precis som man får välja annat som rör ens liv, t ex semesterort.

4) Det ska inte finnas människor som inte kan få en viss behandling av ekonomiska skäl. Botox för fåfänga damer är en sak, och cancerbehandling en annan. Svårt också att dra gränsen, eftersom vi skapar/bäddar för vissa skador/sjukdomar själva. Men den gränsen går inte att dra -- en rökare kan få lungcancer men det kan en ickerökare också. Och benbrott i skidbacken är en självpådragen skada, men skidåkning i allmänhet är ju nåt positivt för människors hälsa, så problemet är invecklat och jag har ingalunda ett svar på var gränsen borde vara. Man har inte heller rätt att kräva att få använda skattepengar till experimentella behandlingar, men det är svårt att sätta en gräns även där -- vad är en människa värd, i kronor?????

Världens idé

Det fanns ju nån sorts chokladtävling på Marabou, där man skulle låta två chokladsorter duellera (här och klicka sen på duellen), välja sin favorit och så kom det nya, och så höll man på så tills man inte orkade mer. Om man inte riktigt är säker på vilken som är ens favorit alltså, kan man ju alltid låta datorn välja. ??? Jag förstår inte riktigt vitsen med det, för det är ju fortfarande man själv som måste avgöra vilken man gillar bäst. Men, men. (Det fanns också andra lekar på chokladkoden.)

Jag har ju velat ha en julmustprovarkväll nån gång i december, med flaskor endast märkta A, B, C osv, och så får man slutligen se om Apotekarnes vinner eller förlorar. Och hur äckligt det är med aspartam. Eller nåt.Velat ha, men aldrig orkat. Suck, handikappa.

Men nu fick jag en annan rolig idé, eller rättare sagt så läste jag om den och snodde idén rakt av, som om den hade sitt ursprung i mitt eget hövve: En chokladprovarkväll. Man köper ett gäng sorter, delar upp dem i bitar och tar en av varje och bedömer. Kanske lite mer trovärdigt resultat om man inte ser omslagspapperet.

Här ser ni Oscarsons favoriter -- och jag kan inte ens se vad president Oscarson håller i handen.

Skåneskytten

Att man vill döda utlänningar kan jag naturligtvis förstå (dagens ironi).

Vad jag inte kan förstå är var man sätter gränsen. Vilka är utlänningar? Och hur ser man det på dem?

Folk från Somalia brukar man känna igen, men hur är det med danskarna? Hur vet "lasermannen nr 2" om nån är dansk? Eller norsk. Jo, det ser man ju på lusekoftan såklart. Men dansk? Kanske på att de har mer designade kläder. Om de öppnar munnen blir det ju självklart. Men å andra sidan, en gammal skåning som hållit sig socialt obefläckad av världen låter också rätt grötig, rentav obegriplig. Ska han också dö? I så fall tycker jag vi kan börja skjuta boråsare också. Trots att jag trivdes där i många år är dialekten rätt ful. Eller är det inte dialekten/språket det hänger på? Det kanske är utseendet? Men jag har brunt hår och bruna ögon. Fast jag är svensk i så många generationer som finns framsläktforskade. Och har svenskt pass med födelseort V Frölunda som bevis.

Men då har vi ju svågern Rob. McKnight är inte så svenskt. Och även om han kan skämta på skånska är han helt klart född i Afrika. Det borde väl räknas som en dödsdom om nåt? Han har bruna ögon och brunt hör (svart, nästan, rentav!) men räknas som vit, fast han har väldigt brun mage. Får han leva eller? Han är i alla fall kristen, om det spelar nån roll. Muslimer måste väl skjutas?

Jag är mycket förvirrad. Nån ordning på skjutandet måste det ju vara. Vem bestämmer? Och enligt vilka regler???

Dagens detektivgåta

Vad innebär dessa ledtrådar?

Svar: Hundmat, matta med ljusa hundhår, kycklingleksak (hon ser helt underbart fläpp ut när hon går omkring med den där hängande i käften). Yes, vi är med hund igen. Fast bara över helgen. Just nu är M ute och går med Fanny. Hon fick en köttbulle av honom förut, så hon är hans för evigt. Fast det var hon redan sen förra gången. Jag är dock storsint och låter henne tro att de är de två, fast det är jag som är hans enligt förbund.

P.S. Jag har fallit. Använde taggen Familjen när jag berättar om hunden... En lånehund till råga på allt.

Ifall man inte har råd med en väska...

... kan man ju alltid skaffa sig en pumpa.

Sett på Sweet Paul.

Bästa Halloweendräkten

Sett hos Curbly.

Tacka Ferrins för det!

En gång när Ferrins bodde i Borås blev mamma, pappa och jag bjudna på middag hos dem. De hade lagat världens godaste kycklingrätt, som numera heter "Ferrins grönpepparkyckling" hos Klarins. Jag gjorde den i söndags, och när Mikael hade ätit upp portionen rester på måndagen utropade han:

"Jag tror jag hade gift mig med dig bara för den här maten!"

Så, tack Ferrins för det. Förresten har m&p mesat till receptet lite tror jag. Och jag var lat och lät inte köttet koka i såsen i timmar (?) så det blir falla-sönder-mört, utan bara normalmört. Sorry Ferrins.

Dessutom sätter jag inte in någon bild, för maten är faktiskt rätt ful, bara brun, som den där 70-talsmatbloggen. Men det övervägs många, många gånger om av smaken. Man kan dessutom använda annat än kyckling, men det tror jag inte vi har provat nån gång.

Sås:

75 g smör
2 msk kinesisk soja
drygt 1 msk fransk ljus senap
3/4 msk krossade grönpepparkorn (kolla så ni köper torkade grönpepparkorn, inte i vinäger eller vad det var jag råkade köpa... 28 spänn down the drain!)
3 dl vispgrädde

Koka ihop. Häll såsen över de brynta kycklingbitarna, låt puttra ca 1/2 timme eller 20 min i ugn.
 
Gjorde 1,5 ggr receptet och det räckte till kyckling för 5 vuxna.

Smörgåsfobi, en liten stund i a f

Åt som vanligt rund vetemacka med köttbullar och rödbetssallad till kvällsmat. Tyckte det smakde lite beskt, men reagerade inte mer än så. Sen tittade jag på mackan och hittade två små små mögelprickar. Inte större än en blyertsprick, men ändå. Uuuuä.

Mikaels kommentar, när han efter detta uppmärksammande bredde sig en leverpastejmacka av samma runda vetebröd: De smakar inte precis bättre av det där du sa. (Fast sen slängde han den sista mackan.)

Nu smakar till och med nyponteet mögel.

Och man känner sig som en riktigt dålig hushållerska när man har mögel på brödet. Fast det bara var två prickar, och inte ens som på bilden.

I alla fall om man är nybörjare!!

12 timmar i natt också!

Trots att jag sov 12 timmar inatt (yippee) så sitter jag här och gäspar! Men jag är mycket, mycket lycklig.

Har kommit på hur jag ska göra för att vrida tillbaka dygnet och "tvinga" fram sömnen:

Tar en italienskköpt melatonintablett en timme innan jag ska somna. Då ska jag ligga i sängen och ha öronpropparna framme, inte vara hungrig, törstig eller kissnödig. Bara ligga och läsa. Och andas långsamt med magen. Efter en halvtimme tar jag en halv dos Stilnoct. Efter 20 minuter (när den har börjat verka) tar jag en halv till, släcker ljuset och somnar. Och så har jag liksom föst mig försiktigt in mot sömnen, och märker hur medicinerna verkar, vilket ger tillförsikt och inre lugn, istället för att ta allt på en gång och vara nervös för om de ska räcka för att däcka mig. Super!!

För övrigt kan ni få bevis på dagens misslyckande. Jag köpte en del nya blommor för kanske tre veckor sen. De nedanstående märkte jag rätt snart att de behöver mycket vatten -- inte bara en gång i veckan alltså. Men trots den ömmaste vård som jag har förmått ge dem så ser de alltså ut som följer:

Trots mina bästa och uppriktigaste försök lyckades jag inte hålla dem vid liv. Ska vattna dem en sista gång innan jag ger upp hoppet om dem. Ändå vattnade jag dem igår...

Kanske ett fint tecken på att det är OK att ersätta dem med vita julstjärnor :)

LCHF

Har jag sagt att jag har börjat prenumerera på LCHF-magasinet? Fick tre på en gång och har hittills läst ett, sådär halvnoga. Det är mycket information och en del olika åsikter (för vissa får man dricka mjölk, för andra inte), men väldigt intressant. Mikael verkar ha fått fason på sockret i alla fall, fast vi fuskar en del fortfarande. Middagarna är "renläriga" -- fast vi bjöd ungarna på ris i söndags, och åt vi med!-- och vi äter bröd och flingor när andan faller på. Jag klarar bara inte av ägg och bacon till frukost. Eller vid något annat tillfälle...

Här är en av mina favoriträtter, som jag säkert har nämnt förut:

Köttfärsgratäng med squash och tomat, aubergine med parmesan och sallad till. Osten på gratängen blev lite blek, men jag tränar mig på att inte be om ursäkt för min mat, så jag sätter in fotot ändå, i all sin ofullkomlighet :)

Mår bättre!

Tack, goa, goa bloggvänner, för er omtanke.

Jag mår bättre! Sov 12 timmar i natt, somnade närmare "midnatt" än "morgon", orkade laga enkel middag idag (köttbit med bea och bönsallad till -- som blev godare än nånsin förr!), feberfryser lite och har svagt migrän men inga andra symptom än det och hjärndimma, som ju inte gör nåt såvida jag inte försöker tänka nåt avancerat. Och jag är inte gråtfärdig alls.

Igår kväll grät däremot både Mikael och jag, av andra orsaker än sorg. Är så tacksam för att jag är gift med en värdig prästadömsbärare.

Oj, vad sur jag blev plötsligt

Upptäckte plötsligt att jag var riktigt sur. Arg på allt, småsint och förfärlig -- arg på folk som det går väl för, på trevligheter som fina hem och söta barn, på att jag är så hiiiiimla fet, på min värdelösa kropp som inte ens kan gå till VH centrum och som har glömt bort hur man gör när man sover, på att jag har ont i huvudet av en veckas sömnbrist och smarthövvet tar då och dricker ett stort glas o'boy och äter vitt bröd. Tröstäta kolhydrater är precis vad huvudvärk vill, och figurproblem... Och så blir jag ännu mer sur på mig själv, självföraktet frodas i nattimmarna, och så fortsätter det.

Snart kommer jag nog att upptäcka att jag egentligen inte alls är sur, utan jätteledsen. Underläppen börjar darra, det svider i ögonen och bakom bihålorna och det blir alldeles förtjockat i bröstet. Man får liksom andas försiktigt, annars väller det fram. Börja inte gråta! Jag hoppas istället kunna slå bort tankarna på min lekamen, både storleken och hur kass den är, och hur tunn min plånbok är, och på hur misslyckad jag lätt kan anses vara. Och mest av allt på att det är nästan fem timmar kvar till klockan 06.00, då jag brukar kunna somna. Hur slår man bort tankarna på sånt? Verkligheten??? Ska man säga till sig själv: "Men det är inte så här varje natt" och "Jag klarar av det här"?? Helst vill jag säga bugger och bollocks. Jag är ju sur sa jag! Inte medgörlig! Sur och ledsen och orättvist behandlad och tycker mest synd om mig i hela världen. Fast folk svälter! Så är jag tydligen självisk och egocentrerad också. Sicka fina tankar jag har. Sömnbrist sucks.

Det måste väl vara värt eventuellt ökade biverkningar och tillvänjning att jag inte sitter ensam och gråter mitt i natten? Så jag får ta full dos istället för halv av min insomningstablett? Jag var uppe i dubbel dos förra sommaren och har nu gått ner till halv, men utan melatoninet går dygnsrytmen tillbaka till vansinnig, och jag orkar inte med en sån natt till. Sov bara sex timmar i natt, efter en vecka med två timmars för lite sömn varje natt, så är jag nära randen. För det bottnar i sexton års sömnbrist! OK, så har småbarnsmammor det jämt. Men det skiter jag i!

Nu är jag till och med irriterad på att det står två tomma plastflaskor på matbordet, och när jag skriver så skramlar de lite mot varandra. Fy vilket irriterande ljud. Har göront i benen också. Så ont att jag vill ta Alvedon. Men jag har mått så illa i magen på sistone av alla värktabletter. Pest eller kolera? Svar: ME!!!

Men det är i alla fall snart jul. Sissel sjunger: "Välkommen från din himmelssal till denna världens tåredal, där man dig intet annat bjöd, än stall och krubba, kors och död."

Skriver under på tåredal.

Nej, nu sätter jag gränsen på 03.00. Då tar jag full dos av allt jag har. Måste sova!!!!!!!!!!!!

Och mamma behöver inte oroa sig. Imorgon kvittrar jag nog igen. Det är bara nattdemonerna.

Upprättelse, eller nåt

1) Jag tror inte (automatiskt) på det som står i Aftonbladet och dylikt.

2) Men ja, jag måste erkänna att jag läser den ett par gånger i månaden.

3) Nu hade de en artikel om skönhetsoperationer som gör ont, men den mycket hurtiga titeln: Vill man vara fin får man lida pin. Artikel å artikel, själv tror jag mest att det är en cool devis, 10 bilder av skönhetsoperationer i ett bildspel med text till. Om nån över huvud taget har tagit reda på om dessa behandlingar gör ont, och hur mycket, betvivlar jag starkt. Men ändå.

4) Botox var nämligen på andra plats. Ha! Första gången gjorde det inte alls ont. Andra lite mer, tredje ännu mer osv. Nu senast var det till och med lite jobbigt, och jag sa till efter 3-4 stick, och då hoppar han upp och byter spruta, för han hade visst märkt att den var lite dålig. Nu har jag inget alls emot min läkare, och han upptäckte ju felet själv, i bra tid, men ändå. Det gör faktiskt ont. Och det låter så läskigt. Eftersom sprutorna sätts i ansiktet och nacken så har man öronen alldeles intill och hör lite för väl när sprutan sticker hål på huden med ett ljud som jag absolut inte kan härma onomatopoetiskt. Ibland krasar det också, vilket Mikael tror är när sprutorna går genom brosk.

Det där att det gör mer ont nu än förr har jag däremot en totalt ounderbyggd "vetenskaplig" förklaring till. Eftersom alla muskler som han sprutar i är vana vid att vara förlamade/totalavslappnade så gissar jag att de är extra känsliga för smärtstimuli.

Men jag väljer botox framför migrän ANY DAY!!!!!!!!!!!!!!! And twice on any other.

Vill ha

Supersnygga. Rea med 679:- på La Redoute. Fast de finns bara i 35 och 39, inte i min storlek ens i andra färger. Jaja. Men de var supersnygga tycker jag. Lagom glammiga och moderna utan att vara tonåringsskrikiga (jag fick kryssa i min ålder i rutan 40-49 när jag svarade på frågor om sajten!).

Konst? Mest konstig.

Tavlan heter Menstrual night och kan köpas på Etsy för $500.

Separate lives? [ska nynnas]

Det är ju si och så med min sömn. När jag var supertrött klockan halv fyra härom morgonen somnade jag ändå inte på en och en halv timme (trots tre sorters sömnpiller i kroppen). Så jag har typ resignerat inför tanken/faktumet att just nu somnar jag inte förrän vid sextiden på morgonen. Men eftersom jag får sova tills ett och två så klarar jag mig. Försöker vara uppe före tre, för annars blir dygnet bara så vansinnigt bakvänt, som härom kvällen när jag ville börja laga mat klockan 23 och inte fattade varför M inte ville ha (han var inte hungrig, han var sömnig.) Hade varit värre om jag skulle upp och jobba, eller om några småparvlar skulle väcka mig vid sextiden och vilja ha frukost eller lekkamrat... Men nu överlever jag, även om det är otrevligt att vara ensam uppe mitt i natten när alla andra får sova. Och man blir migränig av att sova på fel tider. Och deppig när man är vaken på natten, och får extra ont när man får för få timmar sömn, och ..... Jaja, men jag klarar mig, var kontentan.

Däremot var det lite sorgligt imorse, när jag fortfarande inte hade somnat klockan 07.00. Då ringde nämligen Mikaels väckarklocka. Han skulle ha jobbmöte. Somna och gå upp på samma gång?

Det är väl detta som kallas separata liv?

Fullt i huvudet

Idag har det varit alldeles sprängfullt i mitt huvud. På ett bra sätt, ja, eller vad man ska säga. Jag har känt mig alert i huvudet, har känt idéer poppa upp, och tusen saker jag vill komma ihåg, tänka över och skriva om. Har liksom fått blogginlägg i huvudet varje timma på dagen.Och det gjorde att jag insåg en sak. Jag har blivit beroende. Jämför med när jag började blogga, 21 april 2007 (på Elsas fyraårsdag), då jag kunde gå dagar utan att veta var nästan blogginlägg skulle komma ifrån. Nu har jag fler idéer än jag har ork och tid att tillbringa framför datorn. (Det luktar nya lakan i sovrummet nu istället för zoo.) Och det har varit jättebra för min skrivande gen. Jag har lärt kroppen och sinnet att förknippa upplevelser med skrivlust, nästa skrivtvång! Så som man känner sig tvungen att skriva dikter när man är så kär så man spricker. Sån är jag jämt nu, fast inte nödvändigtvis med kärleksdikter. Och så har jag ju fått ur mig en rätt ansenlig mängd ord, sådär som när man lär sig ett instrument och måste spela tradiga etüder i ett par år för att få med sig tekniken.

Annars kan jag bara säga att av de 4,7 tonnen choklad finns det nu avsevärt mindre kvar. Den där kladdkakan med frosting som M köpte på ICA för 64:- strök med ikväll. Han skar en normalstor bit åt mig efter middagen. Hälften är fortfarande kvar! (Både av min bit på tallriken och av kakan i formen.) Jag kan ta en tugga i halvtimmen, för det var den mäktigaste kaka nån av oss nånsin har smakat! Så ni som vill äta choklad imorgon kan veta att det bara finns 4,6 ton kvar nu. Men de räcker låååååååååångt!

Sicket drömkök

Ghoststolar ska jag bara ha runt matbordet. Nån gång.

Och vilka vackra appliances! Tvättmaskinen och torktumlaren inne i skåpet -- uuu, jag blir alldeles knäsvag!

Cookiefadäs (men inte min!)

Grön mat

Här har vi en rosagrön laxmiddag med broccolimos och sparris med citron och parmesan. Vi äter inte bara vitt.

Alltså...

McD

Jonte jobbar på McDonalds, som syskonen före honom. Han berättade för några veckor sen (fast jag har såklart glömt att berätta det för er så nu minns jag det inte längre) om konstiga ordrar de hade fått, typ en gubbe som skulle ha 8 hamburgare utan bröd, eller nåt sånt.

Här är en cool bild från en drive-thru. 

Måste nog åka till Venedig

SvD:s resesajt har Venedig-guide. Burano-spetsar, Murano-glas, smala gränder med skickliga gondoljärer. Jag måste nog åka dit. Venedig är väl ett turisthål om det nånsin fanns ett, men det gör liksom inget. Jag frågar bara efter kommissarie Brunetti, så tar han mig med runt. Om han inte är hemma på lunch och dricker grappa och äter risotto som Paula lagat medan hon diskuterat engelsk litteratur eller upprörts över något orättvist. Kanske får jag också lov att träffa greven. Han vet allt, i alla fall om Venedigs invånare.

Jag skulle ha kameran i högsta hugg, men bli väldigt besviken över att aldrig träffa il commissario i verkligheten. Men vara desto gladare över min förälskelse i Venedig. "Till Markusplatsen, per favore. Ta vägen under Rialto-bron, det gör inget att det är högvatten.".

Gammal kristallkrona

Jag är så rådvill. Har ju en guldig krona från IKEA i taket i vardagsrummet. Lite outdated och lite kal.

Så har jag en omodern kristallkrona, också i "guld", som jag köpte på loppis för 400:-. Har nu satt på de lösa kristallerna men det saknas ändå några. Det kan man nog fissla till så det inte skriker "fattas", typ böja de intilliggande lite mot hålet, ni fattar.

Men jag är varken nöjd med IKEA-lampan eller kristallkronan. Egentligen vill jag pimpa IKEA-lampan med massa kristaller så den blir personlig och modern och världens blickfång. Men jag vet inte om jag har varken ork eller förmåga.




Här har nån tänkt rätt men inte fått till det ändå. Skulle målat mässingen vit!

IKEA:s "kristallkrona". Kan inspirera till kristallhäng. 

Allt i vitt. Vackra former, men lite för oortodoxt för mig.

Now we're talking. Men problemet är att min IKEA-krona inte ser nåt ut som den här.

Satt igår och googlade på chandelier och DIY och outdated och revamp, i all oändlighet. Nån djärv person har typ doppat en hel kristallkrona i vitt gummi. Kristaller och allt. Är inte riktigt såld på den idén, eller ens helvit färg. Och hade kristallkronan varit mer en krona med armar osv, hade det varit lättare att få den att se modern ut, genom att måla basen vit. Men den är ju mer en plafondtyp. Vet verkligen inte vad jag ska göra. Måla det guldiga vitt och call it a day? Börja dismantle it och använda kristallerna från den för att pimpa IKEA-kronan, som jag då först måste måla vit, också? De där DIY-bloggarna verkar som om de gör ett sånt här projekt på en förmiddag (och så målar de en loppisbyrå på eftermiddagen, och bloggar om alltihop på kvällen...). Själv tycker jag det verkar väldigt omständligt. Jag gillar att vara kreativ och arbeta med händerna, men jag är bara för trött. Om orken knappt räcker till att laga middag, då är man inte så smart om man ger sig på ett mångtimmarsprojekt. Kanske ska tvätta lakan istället? De luktar zoo, som M sa en gång.

*****

Saken har fått sin definitiva lösning. Kontakten saknar ett tredje hål mittemot de två hanarna, som lamphålet i taket har. Måste man byta kontakt också så lessnar jag -- "där dog den". Nu säljer jag den på Blocket. Försöker sälja...

Chokladfestival

Mikael var och handlade i förrgår och kom hem med osedvanligt mycket choklad. En Anton Berg-kaka med lingonsmak, en ask chocolate chip cookies, en plastbytta med vahettere -- cocostoppar kanske?, en kladdkaka med frosting och inte mindre än fyra askar Delicatobollar, som tyvärr försvinner med skrämmande hastighet! Han sa nåt om att det var chokladvecka, och Delicatoaskarna kostade bara en tia styck!

Nu har jag läst mig till vad detta med chokladveckan är. Nordiska museet har sin nionde chokladfestival och utställarna har rustat sig med 9,7 ton choklad, säger artikeln i SvD. Nio komma sju ton?????????

Bara för det tror jag att jag ska dricka ett glas oboy till frukostmackorna (givetvis med köttbullar och rödbetssallad, min nya fixa idé). Fast jag borde skära ner på kolhydraterna. Men det är ju helg! Eller chokladfestival. Eller bägge!!

Rolig början på dagen

Jag är ju lite lättroad. Tur är väl det, när jag mest är hemma, med mig själv som sällskap. Idag, när jag nyss hade gått upp, satt jag på toa och löste sudoku. Ursäkta detaljerna. Det var så kul så jag löste ett till. Jäpp, det blev som jag trodde. Hela benen somnade. Jag gick ut i hallen och stapplade fram och tillbaka, helnäck med fettet fladdrande, och försökte få bort sockerdrickan i benen. En naken Frankensteinbrud på sin första promenad. Skrattade åt mig själv. Hade jätteroligt.

Själv tycker jag att jag är rätt söt när jag är lite rolig och tokig. Jag myser liksom tillsammans med mig själv.

Jag vet, they're coming to take me away, ha ha.

Anständig trend

När jag gifte mig för ett år sen läste jag att den nyaste trenden för brudklänningar var lite mer åt det klädda hållet. Det hade knappt kommit några mer anständiga klänningar när jag letade, men nu börjar det ta sig. Tror säkert också att kronprinsessans klänning inspirerar till nåt annat än de axelbandslösa klänningar som har varit rätt så allenarådande.

Jag gick nyss in på Stoff och stil eftersom jag ville kolla om det fanns några snygga jultyger i marin/beige. Har lust med julgardiner i år. Hursomhelst, på första sidan gör de reklam för festklänningar med denna fina:

Men jag kan ju ha andra färger än marin på julen i år. Har ju sålt den blåa soffan och den enda färgen som finns i köket är beige. Frihet!

IKEAs blogg

Har börjat prenumerera på IKEAs blogg Livet hemma. Här är ett kul dukningstips:

Minns du barndomens pappersloppa? Vik en till varje gäst/kuvert och skriv små meddelanden i flikarna, så kan de avändas som konversationsstartare. Perfekt om du bjuder vänner som inte har träffat varandra tidigare, och en rolig lek även till barnbordet.

Vit mat

Jonte var här igår och höll på med sitt specialarbete. Trots att vi inte har handlat mat på nästan en och en halv vecka lyckades jag laga middag av det vi hade hemma. Det känns alltid bra.

Men all maten blev vit!

Jag gjorde pasta Carbonara (jag har börjat köra med crème fraiche och Philadelphia till sås och det blir superkrämigt och gott!) och det var ofärgat sånär som på några små rosa baconbitar.

Till det åt vi coleslaw, som var färglös sånär som på några morotsbitar.

Till efterrätt skakade vi fram glass -- som var färglös såklart; vanilj med chokladkross.

Annars brukar jag tycka bra om mat som har färg. Skulle tagit kort igår. Det såg rätt roligt ut faktiskt. Likblekt.

Som en Anja på stranden. Hehe.

Upprörd och skrämd

Legitimerade psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz svarar på frågor i DN. (Jag länkar inte när jag kritiserar.)

Citat:
"Jag brukar säga till mina klienter att när man känner att det inte finns något att lägga i partners pluskonto är det dags att lämna relationen."

En del av det andra hon sa i svaret som jag läste idag var bra, men jag tappar bara all tilliten till en människa som ser så krasst på det förhållande som är samhällets grundval; man och kvinna, mamma och pappa; familjen. Jag förstår faktiskt inte hur nån kan leva kvar i ett förhållande om man ska lämna det när det inte går att lägga nåt i partnerns pluskonto. Det händer ju superfort! Det räcker att man är på dåligt humör själv, inte orkar vara den storsinta, och så uppvisar mannen bevis på hur liten hans hjärna är. Då kan man inte lägga något i partnerns pluskonto. Jag har själv känt så en eller ett par gånger. Ska man lämna honom då? Vad hände med for better or worse?

Just det, folk bor bara sambo, de har aldrig lovat nåt.

Ja, men stick då. Jag ville ändå köpa ny soffa.

Sötaste tvillingarna

Mia ramlade nerför hela trappan med huvudet före i lördags och svedde näsan på mattan, men annars ser de ut som sig själva. Älskar dem. Hatar Atlanten.

Sett på FB -- svårare än jag trodde!

Jag heter: Anja
Jag vill: Amatörförfatta
Jag har: Ansvarskänsla
Jag är rädd för: Alarmklockan
Jag är inte: Argsint anorektiker
Jag sjunger: Alt
Jag är: Alabastervit akademiker
Ett djur som jag påminner om är: Apa
Modersmål: Accentlös svenska
Jag älskar: Ahlgrens bilar

Kopiera detta till din status och svara på frågorna med ord som börjar på första bokstaven i ditt namn.
 
Och plötsligt kommer jag att tänka på den där tavlan jag fick av Sussi (var det i 30-årspresent??) där hon hade beskrivit mig med massa ord från Atill Ö. Vilket jobb det låg bakom det! Exakt hur mycket har jag inte insett förrän jag nu försökte komma på en handfull ord på A.

Minnet är kortare än kort

Sparade den här bilden men hade två minuter senare glömt att jag hade sparat den, och jag var så dum att jag givetvis inte ändrade titeln på den till stället jag tog den ifrån. Så jag ber så hemskt mycket om ursäkt, men den är helt enkelt stulen utan referens. Jag skäms. Nästan.

Mikael och jag

Så här skulle vi se ut om vi var smala. Well, Mikael skulle inte ha en marinblå blazer med guldknappar (superfin stil) ihop med ett bar bomullsbyxor (mer vardagsstil). Men jag skulle ha en fin tunnstickad kofta, skärp i midjan och blommor på bröstet. Fast jag skulle också ha nagellack. Såklart.

Sett på decor8.

Det bästa av två världar

Blommor och böcker. Aaaaaaaaaaaaa!

Sett på Design*Sponge.

Layout-tips

Jag begriper mig verkligen på det där med design och layout, hrm, men jag har ett tips. Man blir hemskt mycket gladare när man besöker nåns blogg ifall man inte har hela skärmen fylld av titelfotot. Det vill säga att man direkt ser översta inlägget. Det är ju inte allas bloggar man läser i RSS.

Höst?

Hon den medelålders kvinnan med den skäggige mannen var hos oss i kyrkan idag. Hon hade fina sandaler, med målade tår som stack fram så tjusigt, och hon var strumplös. Minns inte exakt, men jag tror hon har skrivit att hon demonstrerar mot hösten eller nåt.

Själv hade jag svarta mönstrade ullstrumpbyxor från Twilfit. Man ska ju inte behöva epilera benen i onödan. Om demonstrationen för sommaren går ut över mig, så röstar jag på vintern. Lurva på. (Och det bästa är att hur benhårig jag än är så är Mikael alltid mycket värre, så han tycker att jag är så feminin såååå. Lurad, men det säger vi inte till honom!)

Men tack ni andra för att ni offrar er. Hade handskar på mig (förutom öppen vinterjacka) när jag gick hem från kyrkan idag (puh, det ska jag inte göra ofta!) och ni kan väl hålla ut strumplösa ett tag till, så temperaturen stannar här? Det är rätt trevligt med hög, klar luft och gulorangeröda löv kvar på träden?

Tack, hälsar vänligast
Anja

Skräp

Pappa blir alltid väldigt arg på datorn om han själv inte fattar eller gör fel. Jag brukar flina åt honom och tycka han är lite knäpp.

För två minuter sen hade vi ett sånt ögonblick, med lite ombytta roller. Jag morrade allvarligt och Mikael... ja, vad ska man kalla det... tyckte jag skyllde på datorn. Döm själva!

Jag hade hittat en cool widget som hette nåt med Bookshelf. Hade suttit en lång stund och lagt böcker i bokhyllan, Austens samlade verk, Mycket väsen för ingenting, ett halvdussin deckarförfattare, Le petit Nicolas, Mio min Mio, Gerald Lund, Letters av Marjorie Pay Hinckley, ni anar vartåt detta barkar hän. En ljuuuuuuuuvlighetslista helt enkelt. Plötsligt, när jag nyss hade addat Mycket väsen... så fanns det, sa jag plötsligt?!, bara 3 böcker i min shelf. Vart de andra hade tagit vägen -- och som jag så svettande hade värkt fram bland alla miljontals böcker. Jaja, det var bara att söka och välja bland sökresultaten, men ändå. Jag hade faktiskt suttit kanske en halvtimme med det. Och så var hela skiten borta! Blev lite upprörd.

Mikael säger: Men du provade inte först att det fungerade och sen lade ner arbetet?

Himla karl å va logisk, vettig, förnuftig, ha rätt.

Jag klargjorde bestämt att man är från underjorden (för att använda ett av hans uttryck) om man lägger upp sig med hemsida och allt, och tre olika utseenden på bokhyllor -- ni fattar! -- och säger att man har en widget anpassat speciellt för din Blogger-blogg (och några andra plattformar också som jag inte intresserade mig för) och så funkar det inte. Det ska vara testat och klart när man presenterar sig. Tycker jag.

Mikael är ju bara programskapare, vad vet han.

Användaren har alltid rätt, heter det inte så? Typ som kunden? Eller som "klanten" som kund heter på holländska. Kanske är mer applicerbart i detta fall...

Så här kommer min "manuella widget": Läs massa böcker, det älskar jag att göra. Välj Böcker bland mina etiketter så ser ni ett gäng av mina favoriter.

Eat that, skitsajt.

Dagens rapport

Idag är det 10 oktober 2010, även kallat 101010, eller 42 (för oss som inte talar binäriska). Perfekt bröllopsdatum.

Och jodå, på Facebook hittar man ett bröllop: på IKEA i Örebro! Ni kan läsa om det på IKEA Sverige på Facebook. En rätt cool idé, särskilt om man är riktigt IKEA-freak.

Själv gillar jag idén att bli körd på IKEA-vagnar, det är lagom irreverent (se nedan). Hade också kunnat tänka mig att ha mat från restaurangen till middag. Plånboksvänligt om inte annat. De har både förrätter, varmrätter och efterrätter. Vilken affärsidé! Bröllop på IKEA. Inte bara en gång som PR-jippo, utan man får hyra nån lagom liten lokal (att vara i restaurangen är väl ingen höjdaridé). Dekorera med IKEA-prylar, duka med deras serviser. Tänk att förnya våra vows i skenet av Ektorp och Expedit... Och så kan man köpa sina egna bröllopspresenter efteråt. Och smyga sig kvar när varuhuset stänger för kvällen och provsova i sängarna!

Ser ni, det ser nästan riktigt fint ut (bilder från FB):