Pulserfarenheter

Igår sminkade jag mig och fixade håret lite och var sen hos T&M för att fira J, som tagit universitetsexamen och fått fast jobb som börjar på måndag. Var bara mycket lugnt, sitta upp och äta, men jag hade 120 i puls i kanske tre timmar. Sen tog det ca en timme för pulsen att komma under 109, och det trots att jag vilade mig i soffan.

Det är för tidigt att dra några slutsatser av detta såklart, men när jag har haft 120 hemma i en kvart har det gått relativt fort att få ner pulsen igen om jag lägger mig. Så kanske går den ner kgwnbfort om man inte haft hög puls länge, och motsvarande om den varit hög länge så tar det tid att få ner den.

Idag har jag haft vullpuls på 90, inte nåt på 80, vilket är vad jag läst mig till "ska" hända. Så idag borde jag inte ha 100 som pulsgräns utan 98. Men då tror jag inte jag kan resa mig ur sängen.

Men det är väldigt spännande att arbeta med pulsen som guide. Det är enklare för mitt tålamod också, att ha en siffra som jag ska ta på allvar snarare än bara en luddig tanke om att göra saker långsamt och ta pauser. Jag ser kopplingen till min hälsa mycket mindre rosafluffig och det är bra.

Egentligen vill jag berätta tusen saker om igår, men det är inte min sak att dela. Men Emmi är så söt så man dör. Och alla barnen och respektive är så fina. Det är värdelöst att inte få kramas.