Jag tycker bättre om solnedgångar än soluppgångar. På somrarna har jag inte alltid somnat när solen går upp och det är pressande och deprimerande.
På Västindien låg vi i vattnet och tittade på solnedgången varje kväll i två veckor. Solen gick ner så snabbt och man såg St Kitts och Nevis och ville stoppa tiden. Men det ironiska är att man inte kan stoppa tiden eller solen, men man får en ny dag, varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar