Jag har lite dåligt samvete. I julas fick jag en bok av Jonte som var på dryga 800 sidor och jag bara skulle läsa den. Hade sett intervju med författaren, Hane Vibeke Holst, på Babel och ämnet pandemi och mygel i WHO lät ju för lockande och jag läste de första 400 sidorna i december- januari. Sen kom livet ifatt mig. Om jag ska klara av att läsa en bok måste almanackan vara tom, vilket den aldrig är. Så jag har 400 sidor kvar och vill bara ta semester med boken och en rejäl solstol. Och i ärlighetens namn så finns det ju en anledning till att jag inte läser böcker. Huvudet klarar det inte. Men en bok om en pandemi måste man läsa ut, nu! Jag ville så fruktansvärt gärna läsa en riktig bok från Babel, inte bara Dan Brown, som jag klarar att läsa intellektuellt sett men också blir irriterad över för att de är så dåliga. Fascinerande och cliffhangers I varje kapitel, men det är så mycket som fattas för att det ska vara litteratur. Denna var superbra men jag har aldrig en månad utan nåt att göra. Hade tänkt hålla juni fritt eftersom maj var så fullt, men jag har redan tre inbokade grejer förutom de jag redan haft. Ja, ni med fulla scheman tycker jag är mesig som inte klarar två läkarbesök på en vecka, men så är det.
Jag har kollat massor på pulsklockam de senaste dagarna och jag har två toppar varje dag. En när det är natt och jag går på toa, klär av mig och tar piller. Då har jag puls på 120 när jag lägger mig flämtande i sängen. Och nu, en timme senare har den bara gått ner till 93. Den andra är oftast lite längre, antingen blir jag duschad eller så värmer jag mat i mikron, såna grejer, sitter upp och äter. Då är jag också ofta uppe i 120. Hos T&M igår var jag som mest på 122, men då tog det flera timmar att komma ner i acceptabla nivåer igen. Jag är hemskt spänd på vad detta gör. Jag har mycket större disciplin med klockan än med mig själv, och kanske för jag prova knep för hur jag gör saker utan att pulshöja. Kanske inte ha medicinerna i ögonhöjd. Att hålla nåt i handen som hänger gpr bra, inte att lyfta eller använda händerna framför sig, som tvätta händerna.
Men jag läste om en tjej som verkligen hade fått styr på sin pulspacing och hon fick mer energi ju bättre hon blev. Men hon sa att i början var det deprimerande, Jag kan ju inte göra nånting utan att pulsen går upp! Så känner jag mig nu. 120 när man borstar tänderna. Jaja, jag får träna mig i att gå som en Lucka och röra mig lika långsamt som Morgan i Ullared.
Men vänta, hade den här dagen ett tema eller ligger jag bara och babblar?
Jojo, books. Här är den jag är mest sugen på av alla just nu.
2 kommentarer:
Jag har läst en bok av Hanne Vibeke Holst och den var bland det sämsta jag läst!
Är din bok verkligen läsvärd tro?
modren
Första 400 sidorna var som en thriller!
Skicka en kommentar