Duktig

Jag har inte köpt nåt. Bokstavligen.

När barn säger så brukar de visst ha "köpt nåt". På zoo hade lilla K "inte ätit getornas bajs". Så bra då.

Men i helgen var det 30% på hela Ellos reasortiment, och hjääääälp vad jag inte har köpt grejer. Inte en marinblå kavaj i busnelstil, inte massa byxor i rosa och vinrött, inga toppar för 69:- och uppåt, varav en var röd med tassels. Inte heller det där röda påslakanet jag suktade så efter i julas, som jag nu kunde få för 150:- istället för det dubbla. Inte heller några marinblåmönstrade lakan som jag liksom fick magknip av för att de var så snygga, tre olika men alla från Gripsholm och för halva priset. Inte heller en lampa till vardagsrummet, eftersom Mikael och jag var impulsiva och slängde ut den mycket gamla uplighten innan vi hade köpt nån ny lamps. Och nu har vi en ynka kristallkrona och en sorglig (svag alltså) bordslampa i hela vardagsrummet. Det räcker inte. Men inte heller köpte jag en sorts pappersstjärna, som inte såg ut som en adventsstjärna, som vi kunde haft i balkongdörren på vintrarna. När man behöver ljuset går man ju ändå inte mycket in och ut genom balkongdörren.

Men jag tänkte, vad blir bättre av fler nagellack? Orkar jag måla naglarna oftare? Vad blir bättre med nya lakan? Orkar vi tvätta och byta lakan oftare? Och har vi så god plats i skåpen att vi behöver fler lakan? Vad blir bättre av att köpa en outfit att ha i kyrkan för några hundra, när jag säkert bara kan använda den en gång och kanske inte ens förrän det har blivit fel säsong. Och hur många par skor behöver en som bara går på läkarbesök och då åker rullstol? Spela roll att jag inte har några svarta slingback och att jag inte har några vita sommarsandaler. Jag behöver dem inte. Ens när de kostar en hundring. Och pläden för 109:- som vi skulle ha vid fötterna om vi fryser, särskilt med de nya lakanen som jag inte köpte, var inte på rea så den får jag ingen rabatt på. Hundratio spänn för en pläd är ju ingenting, men jag tänkte nåt med rean som jag inte förstår nu i efterhand. Jag hade 35 saker i varukorgen, gick ner till 10-12 grejer som jag verkligen ville ha, men så lät jag bli. De tre topparna var så fina och så billiga, men är det nåt jag saknar är det inte grejer att hänga i skåpen. Den senaste veckan har jag dessutom bara haft myskläder på mig. Klär bara på mig riktiga kläder när jag ska nånstans, och ska jag köpa fler kläder så att jag kan ha nya grejer på mig på Sköndal?

Det är tråkigt att vara rationell. Jag var på så gott humör idag, men blev nästan lite sur när jag tänker på hur tråkigt det är att låta bli att shoppa.

Fast jag vill hellre vara tråkrationell. Det är soffan jag vill ha, inte tre toppar för 69:- styck.